Hej!
Jag skulle gärna ha kontakt med andra julimammor för att ventilera glädje, oro, förväntningar, ja allt möjligt som snurrar i huvudet i just nu. SKulle vara roligt att följas åt på denna fantastiska resa vi har framför oss!
Jag har en son på 3 ½ år, fick skrapas i somras efter en graviditet som avstannat i vecka 8, men det upptäcktes inte förrän vecka 12...(just när jag skulle andas ut). Min värld rämnade och jag trodde inte att jag skulle våga försöka igen, men här är jag nu och det känns alldeles, alldeles UNDERBART!!!
Ser fram emot att lära känna er! /Passionsfrukt
Grupper & forum / Juli mammor 2010
Finns det några julimammor här?
passionsfrukt · 2009-10-31 · 149 svar
2009-10-31 19:12
149 svar i tråden
2009-10-31 21:07
GRATTIS jag blir en junimamma men jag ville bara gratta och önska lycka till! Jag är nu 7+2. Kram
2009-11-01 08:05
Tack så mycket, Poureki! Lycka till du också och hoppas att du får en finfin graviditet! KRAM!
2009-11-01 18:21
Jag blir en julimamma om det går vägen... För mig är det första försöket, första barnet.
:-)
Det känns både otroligt, häftigt och overkligt att tänka sig att det kanske blir ett barn till slut. Man vågar nästan inte hoppas, men jag antar att vissa klarar sig hela vägen direkt, jag vill tro det iallafall, även om jag har hört så många skräckhistorier...
Dock får man väl säga att du har ett försprång eftersom du redan har ett barn. Du går inte igenom det här för första gången. :-)
:-)
Det känns både otroligt, häftigt och overkligt att tänka sig att det kanske blir ett barn till slut. Man vågar nästan inte hoppas, men jag antar att vissa klarar sig hela vägen direkt, jag vill tro det iallafall, även om jag har hört så många skräckhistorier...
Dock får man väl säga att du har ett försprång eftersom du redan har ett barn. Du går inte igenom det här för första gången. :-)
2009-11-01 18:37
Hejsan.Jag blir också en juli mamma om detta slutar väl.jag går igenom detta för tredje gången,men oron o tankarna finns där.Jag har haft problem med att bli med barn med mina.första är provrör o andra kom tre år efter utan hjälp trots att jag skulle vart steril?o nu 6år efter är jag gravid igen.känns helt otroligt jag hade börjat ge upp att få en tredje.jag är36.jag har lite svårt att ta till mig detta.hoppas veckorna går fort så man kan få höra barnets hjärt ljud då kan man slappna av lite.Grattis o lycka till allihopa
2009-11-01 19:13
Grattis till att vara på gång! Visst kan allt gå vägen första gången, så var det för mig och så är det för många. När det gick snett för mig så drog jag mig till nätet för att söka stöd, förklaringar etc. Jag tror att det är vanligt att dras till sådana forum när det går snett vilket kan göra att det ser ut som att väldigt många drabbas av missfall, vi samlas på samma ställe. Och visst, 25-30 % av alla graviditeter slutar med missfall, så jag säger inte att de är ovanliga, men det är ändå 70-75 % som går bra så det är ändå bra odds!
Det ÄÄÄÄR svårt att förstå och riktigt ta till sig vad som är på väg att hända. Kanske är det som du säger att jag ändå har ett lite försprång eftersom jag gått igenom det förut. Jag ser fram emot att få uppleva en liknande graviditet som min första, samtidigt som jag är lite rädd och orolig att den ska sluta som nummer två...Håller tummarna för dig och hoppas höra av dig igen! KRAM!
Det ÄÄÄÄR svårt att förstå och riktigt ta till sig vad som är på väg att hända. Kanske är det som du säger att jag ändå har ett lite försprång eftersom jag gått igenom det förut. Jag ser fram emot att få uppleva en liknande graviditet som min första, samtidigt som jag är lite rädd och orolig att den ska sluta som nummer två...Håller tummarna för dig och hoppas höra av dig igen! KRAM!
2009-11-01 19:31
hej,
Grattis till er alla, som antagligen som mig precis har fått veta att ni är gravida.
jag ska också bli en julimamma om detta går vägen....
jag mista i slutet av april, då trodde jag att jag var i v 11, men fostret hade døtt i v9 . Det var några väldigt tuffa veckor efteråt, men nu är vi på gång igen.... Jag bara hoppas på att allt går som det ska denna gången... ;)
Lycka till /E
Grattis till er alla, som antagligen som mig precis har fått veta att ni är gravida.
jag ska också bli en julimamma om detta går vägen....
jag mista i slutet av april, då trodde jag att jag var i v 11, men fostret hade døtt i v9 . Det var några väldigt tuffa veckor efteråt, men nu är vi på gång igen.... Jag bara hoppas på att allt går som det ska denna gången... ;)
Lycka till /E
2009-11-01 20:14
ansoa skrev den 2009-11-01 18:37:57
Hejsan.Jag blir också en juli mamma om detta slutar väl.jag går igenom detta för tredje gången,men oron o tankarna finns där.Jag har haft problem med att bli med barn med mina.första är provrör o andra kom tre år efter utan hjälp trots att jag skulle vart steril?o nu 6år efter är jag gravid igen.känns helt otroligt jag hade börjat ge upp att få en tredje.jag är36.jag har lite svårt att ta till mig detta.hoppas veckorna går fort så man kan få höra barnets hjärt ljud då kan man slappna av lite.Grattis o lycka till allihopa
Hej Ansoa!
Jag tror att jag till viss del kan föreställa mig den oro du känner. Samtidigt så måste jag säga att jag inspireras av din historia. Jag tycker det är så mäktigt!!! Jag önskar dig verkligen lycka till och håller tummarna för dig också!
Precis som du så längtar jag efter att få höra hjärtljuden och ännu mer efter att få känna sparkarna. Så, vad säger du, ska vi försöka skjuta oron åt sidan och bara njuta?
Hoppas att få höra från dig igen! KRAM!
Hejsan.Jag blir också en juli mamma om detta slutar väl.jag går igenom detta för tredje gången,men oron o tankarna finns där.Jag har haft problem med att bli med barn med mina.första är provrör o andra kom tre år efter utan hjälp trots att jag skulle vart steril?o nu 6år efter är jag gravid igen.känns helt otroligt jag hade börjat ge upp att få en tredje.jag är36.jag har lite svårt att ta till mig detta.hoppas veckorna går fort så man kan få höra barnets hjärt ljud då kan man slappna av lite.Grattis o lycka till allihopa
Hej Ansoa!
Jag tror att jag till viss del kan föreställa mig den oro du känner. Samtidigt så måste jag säga att jag inspireras av din historia. Jag tycker det är så mäktigt!!! Jag önskar dig verkligen lycka till och håller tummarna för dig också!
Precis som du så längtar jag efter att få höra hjärtljuden och ännu mer efter att få känna sparkarna. Så, vad säger du, ska vi försöka skjuta oron åt sidan och bara njuta?
Hoppas att få höra från dig igen! KRAM!
2009-11-01 20:49
Hej passionfrukt!
Jag håller med dig.nu ska vi njuta.men jag börjar förstå att det är sant o man går i en innre glädje sammtidigt som man är orolig.men min sista graviditet så kunde jag inte fatta att det var sant att vi skulle ha ett andra barn o utan hjälp.så jag gick nästan hela graviditeten i chock.så jag sa att blir jag gravid igen så ska jag njuta o det är väl som du säger att det är dags att njuta.men det är lite jobbigt när man inte vågar berätta det för barnen eller för ´familjen.några vet,men jag skulle bara vilja skrika ut min glädje för det är så jag känner.men jag tycker det är för tidigt.
Nu gläds vi över våra graviditeter o lever i nuet.hoppas jag hör mer ifrån dig.alltid skönt att dela samma känsla o oro med någon som är på samma våglängd.
Ha det gott o sköt om dig.kramar.
Jag håller med dig.nu ska vi njuta.men jag börjar förstå att det är sant o man går i en innre glädje sammtidigt som man är orolig.men min sista graviditet så kunde jag inte fatta att det var sant att vi skulle ha ett andra barn o utan hjälp.så jag gick nästan hela graviditeten i chock.så jag sa att blir jag gravid igen så ska jag njuta o det är väl som du säger att det är dags att njuta.men det är lite jobbigt när man inte vågar berätta det för barnen eller för ´familjen.några vet,men jag skulle bara vilja skrika ut min glädje för det är så jag känner.men jag tycker det är för tidigt.
Nu gläds vi över våra graviditeter o lever i nuet.hoppas jag hör mer ifrån dig.alltid skönt att dela samma känsla o oro med någon som är på samma våglängd.
Ha det gott o sköt om dig.kramar.
2009-11-01 21:47
Jag håller tummarna för dig också!
Vi hörs, ta hand om dig!
Vi hörs, ta hand om dig!
2009-11-02 08:39
Tack jejje.vi får alla hålla tummarna tillsammans o förhoppningsvis följas åt här med våra underbara graviditeter.kram .
2009-11-02 09:56
Jag får bita mig i tungan flera gånger om dagen för att inte tala om för allt och alla att jag väntar barn!
Sen ett drygt halvår tillbaka så vantrivs jag på mitt jobb. Sambon och jag tror t o m att det var min vantrivsel som bidrog till missfallet för jag mådde verkligen superdåligt över hur illa jag blev behandlad på jobbet. Hur som helst, jag kan känna att folk på jobbet undrar varför jag stannar kvar när jag mår så dåligt. Har lust att förklara för dem att det inte är läge att säga upp sig när man hoppas på tillökning. Men men, jag har bestämt mig för att vänta med den förklaringen så länge det går.
Den här gången känns det annorlunda. Känner mig mer harmonisk än på länge och tar inte åt mig på samma sätt på jobbet. Det har jag bebis att tacka för!
Må gott, hörni! KRAM!
Sen ett drygt halvår tillbaka så vantrivs jag på mitt jobb. Sambon och jag tror t o m att det var min vantrivsel som bidrog till missfallet för jag mådde verkligen superdåligt över hur illa jag blev behandlad på jobbet. Hur som helst, jag kan känna att folk på jobbet undrar varför jag stannar kvar när jag mår så dåligt. Har lust att förklara för dem att det inte är läge att säga upp sig när man hoppas på tillökning. Men men, jag har bestämt mig för att vänta med den förklaringen så länge det går.
Den här gången känns det annorlunda. Känner mig mer harmonisk än på länge och tar inte åt mig på samma sätt på jobbet. Det har jag bebis att tacka för!
Må gott, hörni! KRAM!
2009-11-02 11:04
Hej allihopa!
Jag har inte riktigt förstått poängen med att hålla graviditeten hemlig. Om det blir ett missfall är det väl skönare att de närmaste vet om vad som hänt och kan stötta en, annars kanske man får frågor om "när ska ni skafffa barn... är det inte dags snart" osv som man verkligen inte vill höra då. Sedan vill man ju dela med sig när det är så roliga saker på g, eller?
Jag har inte riktigt förstått poängen med att hålla graviditeten hemlig. Om det blir ett missfall är det väl skönare att de närmaste vet om vad som hänt och kan stötta en, annars kanske man får frågor om "när ska ni skafffa barn... är det inte dags snart" osv som man verkligen inte vill höra då. Sedan vill man ju dela med sig när det är så roliga saker på g, eller?
2009-11-02 11:40
Jag håller med dig.men att jag endast har sagt det till dom närmaste är att om det händer något så slipper man prata med alla om det.Sen har jag två barn som längtar efter att få ett syskon,så jag känner att tills man har sett barnet eller hört hjärtat så ska inte mina barn få reda på det än.om inte annat blir väntan lång.men det där måste man känna själv vill man berätta så berätta man har rätt att vara lycklig när man är gravid.
2009-11-02 12:17
Hej Vonkan!
Jo, jag vill hålla det hemligt av samma anledning som Ansoa. Går något snett är det skönt att inte behöva förklara och berätta för så många. Självfallet är det så att man som du skriver vill ha stöd av sina närmaste om det blir missfall och då är det skönt att de vet om att det fanns en graviditet.
Något som komplicerar det för mig är också att min mor överreagerar så på allting. Hon blir så superpjoskig och hysterisk och tror inte att jag kan göra nånting längre. Som en följd av detta försa hon sig förra gången (ja den gången det gick snett) och då fick människor reda på det som jag absolut inte ville skulle veta något.
Näst efter min sambo så var det min pappa jag ringde till när jag kom ut från ultraljudet där det upptäckts att graviditeten avstannat. JAg visste att han skulle komma till undsättning och det gjorde han. Så visst är det skönt att veta att vissa vet!
Än så länge har jag bara berättat det för en kompis och i eftermiddag tänkte jag berätta det för en till. Men om det känns rätt för dig att berätta, så ska du givetvis göra det! Jag har full förståelse för om du vill, för innerst inne vill ju jag det med!
Är du också en blivande julimamma, eller hade du bara "vägarna förbi"?
Jo, jag vill hålla det hemligt av samma anledning som Ansoa. Går något snett är det skönt att inte behöva förklara och berätta för så många. Självfallet är det så att man som du skriver vill ha stöd av sina närmaste om det blir missfall och då är det skönt att de vet om att det fanns en graviditet.
Något som komplicerar det för mig är också att min mor överreagerar så på allting. Hon blir så superpjoskig och hysterisk och tror inte att jag kan göra nånting längre. Som en följd av detta försa hon sig förra gången (ja den gången det gick snett) och då fick människor reda på det som jag absolut inte ville skulle veta något.
Näst efter min sambo så var det min pappa jag ringde till när jag kom ut från ultraljudet där det upptäckts att graviditeten avstannat. JAg visste att han skulle komma till undsättning och det gjorde han. Så visst är det skönt att veta att vissa vet!
Än så länge har jag bara berättat det för en kompis och i eftermiddag tänkte jag berätta det för en till. Men om det känns rätt för dig att berätta, så ska du givetvis göra det! Jag har full förståelse för om du vill, för innerst inne vill ju jag det med!
Är du också en blivande julimamma, eller hade du bara "vägarna förbi"?
2009-11-02 13:15
Hej igen! Ja jag förstår hur ni menar, vissa vill man ju absolut inte ska veta något i onödan och andra vill man ha med hela vägen.
Jag har beräknad mens till imorgon om min menscykel är som den ska (har just slutat med p-piller och tror jag är gravid men vet ej) och då vet jag!
Jag har beräknad mens till imorgon om min menscykel är som den ska (har just slutat med p-piller och tror jag är gravid men vet ej) och då vet jag!
2009-11-02 14:03
Hej igen Vonkan!
Ska du testa dig imorgon? Lycka till i så fall!
Ska du testa dig imorgon? Lycka till i så fall!
2009-11-02 14:40
Ja sist jag va gravid hade jag bara berättat det för familjen och veterinären och hans fru (för jag behövde hjälp att lyfta min 35kg vovve). När det sen blev mf och jag gick till veterinären va det så jobbigt när de frågar glatt hur det är med bebisen. Denna gången har vi berättat för de flesta nära vännerna och det känns hur bra som helst, man slipper hålla på att slingra sig när det är fest och alla förstår om man bara vill ligga hemma och slappa! Haha. Har man riktiga vänner som kan behålla det hemligt är det skönt att berätta men om man inte har det och det kommer ut och folk man inte riktigt känner såå bra kommer och klappar en på magen så blir man sur.
2009-11-03 19:09
Idag har jag känt mig som en zombie hela dagen, inte vaknat till och skulle definitivt kunnat somna om jag fått en chans.
stundtals så undrar jag om jag verkligen är gravid, men den här brutala tröttheten talar sitt eget tydliga språk...
stundtals så undrar jag om jag verkligen är gravid, men den här brutala tröttheten talar sitt eget tydliga språk...
2009-11-05 14:53
hejsan!
jag skall förhoppningsvis om allt går bra bli julimamma :)
längtar så!
är i vecka 7 (6+0)
jag skall förhoppningsvis om allt går bra bli julimamma :)
längtar så!
är i vecka 7 (6+0)
2009-11-05 19:54
Hej hej!
Jag hoppas på att bli julimamma, men när jag läser era historier blir man lite skraj :/
Första barnet, har inte vart säker på om jag velat ha några men jag har pratat väääldigt mycket barn så jag fick erkänna tillslut och så körde vi, 3 skarpa skott och saken var biff. JÄTTEKUL verkligen, är superglad och det känns helrätt men även knasigt att det är JAG som gillar det så mkt...
Hoppas allt går vägen!!!
Jag hoppas på att bli julimamma, men när jag läser era historier blir man lite skraj :/
Första barnet, har inte vart säker på om jag velat ha några men jag har pratat väääldigt mycket barn så jag fick erkänna tillslut och så körde vi, 3 skarpa skott och saken var biff. JÄTTEKUL verkligen, är superglad och det känns helrätt men även knasigt att det är JAG som gillar det så mkt...
Hoppas allt går vägen!!!
2009-11-06 18:49
Välkomna hit och grattis till er plus!!! Så roligt att vi är några stycken!
Wilda, det var inte meningen att skrämmas. Jag har förvisso en tråkig graviditetserfarenhet i bagaget, men jag har också en alldeles fantastisk och underbar graviditet bakom mig. En graviditet när jag mådde kanonbra (förutom tröttheten), hade den där "lystern" som man hört talas om att blivande mammor kan få och var fullkomligt harmonisk trots att mycket stormade runt omkring mig. Som tur är, är det de minnena som är starkast.
Jag njuter och längtar, men tycker att veckorna står stilla.
Trevlig helg till er alla!
Wilda, det var inte meningen att skrämmas. Jag har förvisso en tråkig graviditetserfarenhet i bagaget, men jag har också en alldeles fantastisk och underbar graviditet bakom mig. En graviditet när jag mådde kanonbra (förutom tröttheten), hade den där "lystern" som man hört talas om att blivande mammor kan få och var fullkomligt harmonisk trots att mycket stormade runt omkring mig. Som tur är, är det de minnena som är starkast.
Jag njuter och längtar, men tycker att veckorna står stilla.
Trevlig helg till er alla!
2009-11-11 18:26
Hej hej,
Grattis till era graviditeter, allihopa!Jag blir också en julimamma:) .Första barnet.
Skönt att kunna ventilera lite med andra i samma situation.
Trevlig kväll
Grattis till era graviditeter, allihopa!Jag blir också en julimamma:) .Första barnet.
Skönt att kunna ventilera lite med andra i samma situation.
Trevlig kväll
2009-11-12 00:50
Jag trodde det var jag själv som skrivit Vonkans ord! SÅ där är det exakt för mig också. Jag har vetat om att jag väntar en bebis den runt den 14e juli sedan i torsdags (5/11)
Jag har redan berättat för de allra flesta som jag tycker om, de nära mig, vänner och familj att jag och min man väntar en bebis.
...Men på jobbet vill jag t.ex vänta lite. Jag håller med Vonkan att det är viktigt med stöd. Det är ju inte mitt fel om bebisen inte klara sig... Men det är ju individuellt, om man bearbetar saker genom att prata eller inte.
Jag KAN bara inte vara tyst, alla ska veta! Jag är så överlycklig, att jag inte har tänkt på, eller pratat om något annat på en vecka nu.
Kul att läsa era tankar här! Alla vi som ska bli mammor om 8 månader!
Hej så länge
Jag har redan berättat för de allra flesta som jag tycker om, de nära mig, vänner och familj att jag och min man väntar en bebis.
...Men på jobbet vill jag t.ex vänta lite. Jag håller med Vonkan att det är viktigt med stöd. Det är ju inte mitt fel om bebisen inte klara sig... Men det är ju individuellt, om man bearbetar saker genom att prata eller inte.
Jag KAN bara inte vara tyst, alla ska veta! Jag är så överlycklig, att jag inte har tänkt på, eller pratat om något annat på en vecka nu.
Kul att läsa era tankar här! Alla vi som ska bli mammor om 8 månader!
Hej så länge
2009-11-12 00:52
Hej julimammor!
Var i Sverige bor ni?
Några Malmöbor?
/Carolin
Var i Sverige bor ni?
Några Malmöbor?
/Carolin
2009-11-12 16:08
Hej. Grattis alla blivande mammor. Är själv en Jul mamma i v. 5+6. Första barnet så det är spännande och lite oroande om allt ska gå bra.
Ha de gött så länge:)
Föresten är det någon som känt av något av graviditeten än?
Ha de gött så länge:)
Föresten är det någon som känt av något av graviditeten än?
2009-11-13 01:49
Hejsan och ggrattis till alla blivande mammor!
Ska själv bli en julimamma, det här är min tredje graviditet. Är i vecka 5+4 och beräknad till 12 Juli!
Är orolig över hur det ska gå och om barnet kommer vara friskt.
Har en tös på 5 år och en pojke på 8 månader och dom vet inget än (Oskar förstår ju förresten inte det) Vill slippa förklara om det inte går vägen. Våra föräldrar vet dock, gott att ha lite stöd om det inte skulle gå bra!
Kram på er alla!
Ska själv bli en julimamma, det här är min tredje graviditet. Är i vecka 5+4 och beräknad till 12 Juli!
Är orolig över hur det ska gå och om barnet kommer vara friskt.
Har en tös på 5 år och en pojke på 8 månader och dom vet inget än (Oskar förstår ju förresten inte det) Vill slippa förklara om det inte går vägen. Våra föräldrar vet dock, gott att ha lite stöd om det inte skulle gå bra!
Kram på er alla!
2009-11-13 02:15
Hejsan och ggrattis till alla blivande mammor!
Ska själv bli en julimamma, det här är min tredje graviditet. Är i vecka 5+4 och beräknad till 12 Juli!
Är orolig över hur det ska gå och om barnet kommer vara friskt.
Har en tös på 5 år och en pojke på 8 månader och dom vet inget än (Oskar förstår ju förresten inte det) Vill slippa förklara om det inte går vägen. Våra föräldrar vet dock, gott att ha lite stöd om det inte skulle gå bra!
Kram på er alla!
Ska själv bli en julimamma, det här är min tredje graviditet. Är i vecka 5+4 och beräknad till 12 Juli!
Är orolig över hur det ska gå och om barnet kommer vara friskt.
Har en tös på 5 år och en pojke på 8 månader och dom vet inget än (Oskar förstår ju förresten inte det) Vill slippa förklara om det inte går vägen. Våra föräldrar vet dock, gott att ha lite stöd om det inte skulle gå bra!
Kram på er alla!
2009-11-13 17:21
Hej hej!
Jag ska också ha i Juli om allt går vägen :)
Det är vårt första barn och vi längtar verkligen!!
Jag ska också ha i Juli om allt går vägen :)
Det är vårt första barn och vi längtar verkligen!!
2009-11-14 10:25
Jag känner av graviditeten. Är 7+1 idag. Brösten började växa c:a 8-10 dagar efter ägglossning och nu är de riktigt spända. Känns rätt schyssta! *hihi* Min grabb sög ur dem fullständigt när jag ammade honom i åtta månader, men nu har de återfått lite av sin forna glans *hehe*!
Illamåendet slog till för en dryg vecka sen. Det är väl i o för sig ett rätt "lätt" illamående för bara nån enstaka gång har jag trott att jag skulle kräkas, men det håller i sig heeeeeela dagarna, inte bara på morgonen/förmiddan.
Men, det jobbigaste är tröttheten. Jag är i konstant behov av en tupplur, men kan aldrig ta nån.
Tycker att jag har blivit känsligare också, men vet inte om det hör ihop med graviditeten eller om det är en konsekvens av att mitt sömnbehov inte är tillfredsställt.
Fast en positiv effekt av graviditeten är att jag känner mig mycket mer harmonisk än jag gjort på länge!
Illamåendet slog till för en dryg vecka sen. Det är väl i o för sig ett rätt "lätt" illamående för bara nån enstaka gång har jag trott att jag skulle kräkas, men det håller i sig heeeeeela dagarna, inte bara på morgonen/förmiddan.
Men, det jobbigaste är tröttheten. Jag är i konstant behov av en tupplur, men kan aldrig ta nån.
Tycker att jag har blivit känsligare också, men vet inte om det hör ihop med graviditeten eller om det är en konsekvens av att mitt sömnbehov inte är tillfredsställt.
Fast en positiv effekt av graviditeten är att jag känner mig mycket mer harmonisk än jag gjort på länge!
2009-11-14 16:28
Grattis till denna graviditet!
Blev lite chockad när jag läste ditt inlägg, var med om nästan samma sak nämligen. Gravid i v 12, men åkte in och kollade mig då det var nått som inte stämde och då fanns där inget foster. De sa att jag fått missfall i v 7 och att det tillbakabildats. Behövde aldrig skrapas dock utan klarade det genom att ta tabletter, men det var en hemsk upplevelse, som du skrev det hände när man precis skulle andas ut och trodde att allt var ok. Hade inga blödningar heller så om jag inte åkt in på ren känsla hade jag kunnat gå längre....
Men iaf gravid igen och ska ha i juni, så vi får hoppas att det håller för oss båda denna gång! Förstår om du är orolig, det är jag hela tiden, men försöker att inte tänka på det....
Lycka till! Vi kanske hörs av något mer under resans gång....
Blev lite chockad när jag läste ditt inlägg, var med om nästan samma sak nämligen. Gravid i v 12, men åkte in och kollade mig då det var nått som inte stämde och då fanns där inget foster. De sa att jag fått missfall i v 7 och att det tillbakabildats. Behövde aldrig skrapas dock utan klarade det genom att ta tabletter, men det var en hemsk upplevelse, som du skrev det hände när man precis skulle andas ut och trodde att allt var ok. Hade inga blödningar heller så om jag inte åkt in på ren känsla hade jag kunnat gå längre....
Men iaf gravid igen och ska ha i juni, så vi får hoppas att det håller för oss båda denna gång! Förstår om du är orolig, det är jag hela tiden, men försöker att inte tänka på det....
Lycka till! Vi kanske hörs av något mer under resans gång....
Forumet är medlemmarnas egna erfarenheter, inte medicinsk rådgivning. Vid oro – kontakta barnmorska eller ring 1177.