Finns det några julimammor här?

Hejsan alla julimammor. Vad många det var ändå : ) Vi väntar vårt 1:a barn och är hur nervösa som helst ( mest jag visserligen ), har nämligen råkat ut för 2 missfall, det 1:a var jag i vecka 12 men graviditeten hade avstannat redan i vecka 7 så då blev det skrapning och 2:a förlorade jag i vecka 9 på "normalt" vis : ( Det har verkligen varit ett tufft år!! Men nu hoppas vi att denna graviditet ska löpa hela vägen ut . Jag tänkte på det att man är så rädd för att berätta till så många i början o det är ju hur svårt som helst när man är så glad, men då sa min barnmorska att jag inte skulle vara rädd o berätta att jag var gravid, för om jag skulle få missfall så kommer det att kännas som jag aldrig ha varit gravid eftersom inga skulle veta o kunna trösta. Jag vet inte det är så himla olika från person till person.

HOPPAS ATT DET GÅR BRA FÖR ALLA NU O STOR KRAM PÅ ER

Hejsan alla julimammor och grattis!

Jag dammade imorse av ett gravtest som jag tryckt in någonstans längst bak i en låda tidigare i somras. Har hoppats och hoppats de senaste månaderna men utan att mensen har varit sen - MEN idag blev jag fantastiskt glad när jag fick reda på att jag var gravid! Jag hoppas nu att det ska gå hela vägen, det blir vårt första barn.

Jag vågar inte berätta för nära anhöriga, känns som att man i alla fall vill komma till MVC, då blir det mer verkligt. Fast egentligen vill man ju bara skrika ut det...

Ahhhh, har tagit en veckas semester! (Hatar mitt jobb och älskar att slippa vara där.) Hade tänkt att jag skulle släppa alla måsten här hemma och bara göra mysiga roliga saker med min grabb, men tröttheten, för att inte tala om illamåendet, sätter käppar i hjulet för de planerna.

Men, igår gjorde vi en heldag bara han och jag eftersom hans pappa jobbade. Bet ihop mot illamåendet och lät honom bestämma vad vi skulle göra. Det blev buss till biblioteket, vidare till IKEA för att äta och korv och glass, fortsatte med leksaksaffärer och bokhandlar och en stund på köpcentrets lekplats.

Kände mig som en mycket mycket trött mamma efteråt, men också som en mycket mycket nöjd mamma. Och jag hade en trött, men nöjd prins med mig hem på kvällen!

hej alla julimammor!!! :)

jag har också precis nästan fått reda på att vi nu väntar vårt 3:e barn i juli, jippi !! flickorna har till sommaren hunnit bli 5 och 4 år gamla så känns lite som att börja om på nytt!! har aldrig direkt oroat mig tidigare i mina graviditeter men denna gången går jag med en klump i magen hela tiden pga NYA INFLUENSAN... ska man vaccinera och riskera fosterskador eller ska man inte vaccinera och riskera sin egen hälsa och dessutom eventuellt barnet??? hur tänker ni övriga göra?? tacksam för snabba svar :)

Hej alla Juli Mammor :)

Jag har oxå fått äran att få bli mamma i juli månad vilket jag är grymt glad över!! Men kan inte sluta med att gå runt och va liv rädd att min graviditen ska ha "avstannat" som så många skriver om.. tänk om det redan har avstannat?!! eller gör det inatt, eller imorgon?! Vet inte riktigt hur jag ska lyckas sluta tänka sådana katastrof tankar...

Har talat med ultraljudsbarnmoskorna idag och fått en tid för ultraljud 10/12 för att få se hjärtat slå men det är sååå lång tid kvar! men känns givetvis skönt att ha ett bokat iaf :) ringde runt till många ställen som nekade mig när dom frågade om jag hade ont eller blödde och jag va tvungen att vara ärlig och säga nej, men den sista barnmorskan jag talade med innan ULbarnmorskorna vart jag så iriterrad på att jag sa, att snart säger jag att jag har jätte ont om det är enda sättet att få ul innan vecka 18 :) men sen fick jag napp som tur va, hade inte känts helt rätt att ljuga :)

Är det verkligen så vanligt som det verkar vara att en graviditet avstannar??

// Rädd förstföderska!

Hej på er alla...

Kul o se att det finns fler som ska ha bäbis i Juli

Jag är till åren kommen o har fyllt 41 år. Men detta blir om allt går vägen mitt 4:e barn. Det va 14 år sen jag sist va gravid, så det känns lite som första gången.

Är otroligt trött o sliten och jag hoppas att det går över snart o man kan börja njuta av att vänta. Tack o lov, så har jag än så länge sluppit illamående

Här är ännu en julimamma....

Jag är så glad att vi äntligen fick till det, efter att ha försökt i 2år.

Kom precis hem från det "första samtalet" med barnmorskan. Det kändes bra.

Precis innan samtalet var slut nämnde jag att min syster som nu är i v 13-14 har en väldig jobbig graviditet och har fått en blodpropp i benet. Barnmorskan blev då orolig att jag också ska drabbas, så nu ska jag troligen få göra några extra tester. Är det någon som har varit med om en blodpropp under graviditeten? Blir förlossningen mer riskfylld?

Grattis alla Julimammor!

Hej!

Om allt går vägen denna gång kommer jag att bli en julimamma 2010. Jag har två missfall i bagaget så jag är väldigt orolig över hur det ska gå denna gång. Har inga barn sedan tidigare så vi verkligen längtar efter baby.

Trodde jag fick missfall förra veckan då jag fick två småblödningar men nu har blödningarna upphört och imorgon ska jag på VUL för att se så att allt står rätt till. Är så nervös! Vet inte hur jag ska orka ta mig igenom ett tredje missfall om det skulle behövas. Hade första missfallet i mars 2009 då var jag i vecka 11+5. Mitt andra missfall fick jag i juli 2009 då var jag i vecka 8+0.

Kram till er alla juli-mammor!

Hej!

Det verkar som att jag ska bli mamma i juli 2010! : - D Jag och min karl hade otrolig tur och lyckades på första försöket! Tre teststickor i helgen visade starkare och starkare streck ... Hoppas vi ska fortsätta ha tur och inte råka ut för missfall. Det känns otroligt spännande och roligt att vänta sitt första barn!

Såklart är jag också orolig för svininfluensan. Men just nu känns det som att jag vill vaccinera mig. Allt innebär ju risker. Men skulle så gärna känna mig trygg i att inte bli sjuk. Men klart man är livrädd för fosterskador ...

Kul att prata med lite folk i samma sits! Vi har ännu inte berättat för någon om graviditeten. Vet inte hur länge man ska vänta. Men som någon sa; ifall nåt sker vill man ju kunna få stöd från sina närmaste. Dessutom kommer ju folk lista ut det själva när man tackar nej till alkohol dag ut och dag in ... : )

om min mens inte kommer nu dom kommande dagarna så kommer jag var en Juli mamma :)

hej ny hä...jag plussade den 12/11 :D...det är min tredje bebis beräknad till juli

passionsfrukt skrev den 2009-10-31 19:12:59

Hej!

Jag skulle gärna ha kontakt med andra julimammor för att ventilera glädje, oro, förväntningar, ja allt möjligt som snurrar i huvudet i just nu. SKulle vara roligt att följas åt på denna fantastiska resa vi har framför oss!

Jag har en son på 3 ½ år, fick skrapas i somras efter en graviditet som avstannat i vecka 8, men det upptäcktes inte förrän vecka 12...(just när jag skulle andas ut). Min värld rämnade och jag trodde inte att jag skulle våga försöka igen, men här är jag nu och det känns alldeles, alldeles UNDERBART!!!

Ser fram emot att lära känna er! /Passionsfrukt

Jag var på Kvinnokliniken i onsdags och gjorde ultraljud och jag grät när det lilla hjärtat tickade på skärmen. Är så glad att allt hittills verkar bra.

Hej på er!

Fick precis igår reda på att jag är gravid, känns helt sjukt. Första gången och helt oväntat. Har ett nytt distansförhållande och vi har bara varit tillsammans i ett halvår. Han fick panik när jag berättade mina misstankar och nu behöver han tid att tänka, fortfarande mkt panik i rösten.

Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra, vill glädjas men vet inte om det här är det bästa förutsättningarna för ett barn när föräldrarna inte hunnit lära känna varandra ordentligt. Jag vill behålla barnet men vill inte tvinga in min partner om han inte är redo...Är det ngn därute som är eller har varit i samma situation? Vad tycker ni att jag ska göra? Vill ju bara berätta för hela världen vad som finns i min mage :) Abort är ju ändå ett ingrepp, tänk om man inte kan bli gravid igen...

Jag ska också bli mamma i Juli om allt går som de ska :) Sen 27 ca :) som ni förstår är jag bara i v 4+ 4.. fick dock mf sist vi provade så jag är super nervös... :S

Jag och min Sambo har inte berättat för någon än, vi vill vänta åtinstone till vi har varit och sett den lilla.. Sist berättade vi för våra vänner och fick iomed de berätta när det gick snett också :(

Jag har inte alls lika mycket symtom den här gången! Sist hade jag ömmande bröst, huvudvärk, illamående och ja jag vet inte allt! Den här gången har jag ont i nacke och ländrygg samt känner av trötthet men annars inget alls!

Hej Forcam

Jag blev gravid med min förra sambo för några år sedan, han ville inte ha något barn överhuvudtaget och jag var verkkligen hur lycklig som helst!! ändå tills han berättade att han inte ville ha något... Jag gjorde en abort då, något som jag ibland kan ångra, men samtidigt, jag tycker att jag satte barnet i första hand den gången eftersom han inte ville ha något.. skulle jag då fortsatt min graviditet skulle jag bli tvungen att ha kontakt med den här personen i hela mitt liv som dessutom skulle lasta mig för att han fick en unge på halsen som han inte ville ha. Det låter tufft när man sitter där med plussat test och lyckan total. Men min tanke var, KAN jag uppfostra detta barn själv? Har jag ekonomi til de? och framförallt VILL jag uppfostra barnet själv? Jag valde som sagt att ta bort de den gången.

Nu några år senare har jag träffat en heöt underbar man, vi är tillsammans sen 8 månader tillbaka och har REDAN ett barn på väg, vi kan inte bli lyckligare. Vi tönker som så, vem säger att det blir lättare eller bättre att få barn när man bott ihop i många herrans år? Vem säger att det kommer hålla livet ut för att man varit tillsammans i 15 år? Vi tror och hoppas at det kanske nästan går bättre att få barn nu när vi inte har kommit in i slentrianen än, vi älskar varandra djupt, Allt fungerar även om vi bara bott ihop i 5 månader så fungerar allt, vi kan prata om ALLT! Så med de menare jag att bara för att ni inte har varit tillsammans i flera år kan det visst bli jätte bra! Samtidigt som du måste känna om du tror att din kille kommer att kunna tackla situationen...

Det är ju din kropp, men ni var ju två som tillverkade, två som måste ta ansvar. Det tycker jag iallafall...

Hoppas jag har sagt något som verkar bra iallafall...

kramar och lycka till!

Hej på er!

Ser ut som jag också kommer att få bli mamma i juli! Känner en enorm lycka, men har haft "inre konflikter" med min graviditet när det gäller vaccineringen mot svininfluensan. Har velat fram och tillbaka, ringt runt för att få reda på mer...men, fått samma svar från alla att "gravida bör vaccinera sig enligt rekomendationer...för det finns ingen känd påverkan som kan skada..." Ja, så i torsdags stack det till, ska väll inom 3 veckor ta spruta nr.2 för att ha fullt skydd. Hur tänker ni göra? Måste säga att biverkningen var lindrig, min arm var sådär halvdomnad i en dag och så hade jag värk på själva injektionsstället, men inga andra symtom som tur var! Jag jobbar inom vården så kände mig mer eller mindre tvungen att ta vaccinet dels för att inte smitta andra men även för min egen hälsa...resonerade till slut att om jag skulle få mf så finns ändå en chans på att bli gravid igen, men om jag skulle bli sjuk så kanske skulle det inte gå...Oj, ursäkta var bara så skönt att få ventilera...kanske för att övertyga mig själv att jag ändå gjort rätt val...hoppas jag! Ska bli roligt att lära känna er blivande mammisar, härligt att man kan få prata av sig öppet...Må så gott och klapp på magen

Oj vad många nya blivande mammisar som hittat hit! Vad kul!!!

Har haft en skön ledig vecka, men tyvärr avslutas den tråkigt. Är orolig att nåt är fel. Senaste dagarna har illamåendet inte varit lika starkt, brösten inte ömmat och spänt lika mycket och på förmiddan idag hade jag en skärande smärta i magen.

Vill så gärna tro att allt är bra, men inom mig känns det som att det inte är det. Eller är jag bara överorolig?

Vet inte om jag ska försöka få tag i nån privatmottagning som kan ta emot mig den här veckan ( det är jättelång väntetid till läkarna på Kvinnokliniken). Är kluven, vill ju egentligen veta om något gått fel för att inte gå här och hoppas i onödan, samtidigt vågar jag inte få veta. Tänk om de talar om för mig att något gått snett? Är rädd....

Hej alla blivande!

Kommer också att bli mamma i Juli om allt går vägen, har två missfall bakom mig

Är nu i vecka 5+2 och längtar något så fruktansvärt efter att bli mamma. Känner igen all oro som ni beskriver men samtidigt kan man tyvärr inte påverka det så mycket utan man får försöka att njuta istället och ta itu med dåliga nyheter om de kommer. Lättare sagt än gjort...

Passionsfrukt, jag håller verkligen tummarn för att allt är bra med ditt lilla gryn .

Hej. Har bf i juli, är i vecka 7 just nu. Har 2 söner sedan innan på 4 & snart 2 år. Mår verkligen pyton. Är jag den enda ?

Tjosan plussade imorse.. 5+4 enligt räknaren.. var idag då 10 dagar sen. Dock fick jag mens som vanligt nu för en stund sedan dock då väldigt sen.. Gjorde därför ett test till men det säger fortfarande plus..

Vad menas med detta kan mensen komma precis som vanligt ändå eller säger testet fel?

Hej passionsfrukt

Hur är det med dig idag?? hänt nå mer??

førsøk att hitta nån privatklinik som kan hjälpa dig!!!

tänker på dig och håller tummarna

/Eve

Hej ska också bli mamma i juli!

8+2 nu, fick också ett missfall i sommras , har vart jätte orolig hela tiden att de ska bli som sist, har haft värkar i magen hela tiden, precis som när ja fick missfall, och så har ja gått runt å gnällt över att jag inte känner mej gravid i övrigt inget illamående, inget sug eller avsmak för något, inte speciellt kissnödig osv

tji fick jag för nu mår jag fruktansvärt illa, men tycker ändå att de är positivt! :) ska blir fantastikt roligt att bli mamma!

lycka till allihopa!

Hej... Är också beräknad till Juli.. Ska på MVC för inskrivning på måndag.. Är förvirrad och kluven.. Har inte riktigt fått den där lyckliga känslan än.. Är bara trött och tom.... men den lyckliga känslan kommer nog snart..

Har en dotter sen tidigare.. Hon fyller 11.. så det är på tiden att det blir en lillasyster eller lillebror tycker jag.. =P

vad roligt med så många nya som har plussat =) själv är man så trött hela tiden men jag kan ändå inte vila ut när jag har en 1-åring som springer runt och en 3-åring (snart 4) som aldrig sover middag... men jag hoppas att tröttheten försvinner snart...en fortsatt bra dag till er alla

Jag är i vecka 8+5 nu och är så fruktansvärt trött att jag måste vila på min lunchrast för att orka med hela arbetsdagen. Ska snart tvinga mig ut på en promenad i novembermörkret för det brukar göra mig lite piggare. Försöker promenera 30 min varje dag för att få lite motion.

Va på Barnmorksemottagningen idag och skrev in mig. Är i vecka 5+4. Hade en blödning imorse som höll i sig hela dagen, har dock avtagit nu. Enligt barnmorskan är det väldigt vanligt att blöda så här i början. Men jag blev otroligt rädd och orolig, någon annan som har varit med om detta ?

Hej Jen-b

jag har också haft en del små blødningar, i min förra grav blödde jag i ca 3 v ibland nästan ingenting medans andra dagar ganska mycket... när jag var på en ul sa dom att det var vanligt och att jag hade en skør livmoderhals...

och nu när jag blivit gravid igen så kommer det också lite blod i bland, men mycket mycket mindre... jag har märkt att jag bløder ingenting om jag sover ordentilgt och inte stressar...

Lycka till

/Eve

Jag är tydligen en julimamma... första bebben och den var inte planerad!

Har lite panik inför allt nu vet itne hur vi ska göra... bor i Thailand nu och har inte fått uppehållstillstånd för min man än. Har iofs tid på mig men ändå... riktiga panikkänslor kommer det emellanåt.

Skriver om alla tankar och upplevelser på

http://gravidfrossa.blogspot.com

Det är inte jättekul att vara gravid i Thialand börjar jag få erfara men samtidigt är det ltie spännande oxå.

Och sluta prata om missfall! det är inget kul att läsa om när man precis fått veta att man är gravid!

Hej jag gjorde ett positivt test i lördags och ska enligt testet vara i vecka 5, har fått datum 25e Juli =)

Roligt med alla som har samma månad, lycka till .Snackas gärna mer om ngn har lust. Tänkte säga att detta är mitt tredje barn har en 8 åring och en 2,5 åring