Ett spädbarn som dör och där orsaken inte kan fastställas genom medicinsk eller kriminalteknisk undersökning anses ha omkommit genom plötslig spädbarnsdöd (SIDS, Sudden Infant Death Syndrome). SIDS inträffar vanligtvis mellan de 2-4 första levnadsmånaderna. Tidigare eller senare fall än så är sällsynta. Pojkar drabbas oftare än flickor. Under 1980-talet var SIDS den vanligaste dödsorsaken bland spädbarn i Sverige och drabbade ungefär 120 barn per år. I början av 1990-talet upptäckte man att risken för SIDS ökade dramatiskt om barnet sov på mage, varför myndigheterna snabbt började rekommendera att spädbarn ska sova på rygg. Denna enkla åtgärd har lett till att antalet fall i Sverige har minskat till c:a 25 per år, eller c:a 1 på 4000. Orsaker Det finns ingen allmänt accepterad förklaring till orsaken bakom SIDS men det finns ett stort antal studier som tycks peka på några faktorer som ökar risken, såsom låg födelsevikt, rökning, mamman ensamstående, flaskuppfödning, magläge, störd dygnsrytm och luftvägsinfektioner. Att det i så stor grad drabbar barn i 2-4 månadersåldern beror troligtvis på att barnet då genomgår några kritiska utvecklingsstadier. Barnet börjar utveckla joller och andra högre funktioner vilket hämmar autonoma funktioner som t.ex. andning. Dessutom börjar barnet lägga på hullet och kan lättare drabbas av förhöjd kroppstemperatur vilket också hämmar andningen. Ett barn som ligger på magen har svårare att avge överskottsvärme via ansiktet. Förebyggande åtgärder Den mest betydelsefulla åtgärden är att låta barnet sova på rygg. Det framstupa sidoläge som rekommenderades för sovande spädbarn av myndigheter från 1950-talet och framåt visade sig ödesdigert för många barn. Man kan också undvika att låta barnet sova i föräldrarnas säng under den kritiska perioden då detta kan öka risken för förhöjd kroppstemperatur hos barnet. Modern bör också helt undvika nikotin under graviditeten då det tros försämra barnets försvar mot syrebrist till exempel vid snuva. Flaskuppfödning, störd dygnsrytm och påbyltning av bebisen har inte lika klart visat samband med SIDS, men amning, regelbunden dygnsrytm och lätta luftiga kläder rekommenderas. Användande av napp har också visat sig ha en positiv inverkan på risken för SIDS. Sammanfattningsvis:
  • Se till att din bebis sover på rygg i egen säng i ett svalt, väl genomluftat rum, och utan alltför varma, åtsittande kläder.
  • Undvik nikotin i alla former, även snus och tuggummi.
  • Om du kan, amma din bebis, och efter att ammningen kommit igång, låt bebisen använda napp.
Larm På marknaden finns det en stort antal produkter som påstås kunna upptäcka och larma om barnet slutar andas, s.k. apnélarm. Produkter som t.ex. "Angel Care" bygger på en rörelsekänslig dyna som placeras under madrassen och larmar om inga rörelser hos barnet har detekterats på mer än 20 sekunder. Effektiviteten hos denna typen av larm har dock ifrågasatts då andningsrörelser observerats hos barn flera sekunder efter att hjärtat slutat slå. Det finns även andra typer av larm som mäter syresättning och puls, men dessa är dyra och komplicerade och vanligvis inte så användbara för hemmabruk. Barn som drabbats av tillbud och/eller tillhör en drabbad riskgrupp kan få extra stöd vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockhom eller Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Mer om SIDS kan läsas på Socialstyrelsens sidor, bland annat i skriften Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Anhöriga och drabbade föräldrar kan ta kontakt med Spädbarnsfonden som erbjuder stöd bl.a. genom samtal. Källa: Lindberg, Lagercrantz, Barnmedicin, 2007.