Synd om partner..

Lallan89 · 2013-01-09 · 8 svar

Lallan89 2013-01-09 00:53

Jag har kommit i en sån period av rejäla humörsvängningar, och då menar jag REJÄLA. Jag vet att det är mina hormoner som spinner runt för jag har aldrig varit så här hemsk innan haha. Tycker så synd om min fästman!! Är det någon mer som kan dela med sig av sina utbrott, Skulle vara kul och läsa om någon dampar på samma saker som jag haha!

8 svar i tråden

vojsan 2013-01-09 07:07

Jag har läst om flera som har ett sjuheksikes humör under grav. Själv hade jag nog mest humörsvängningar i början o då grät jag nog mest. Jag har nog snarare blivit lugnare kan ju va för att jag är så trött hela tiden :P

Ullko 2013-01-09 09:25

Det är tyvärr mycket min får stå ut med, men det är också för att han är den som är "närmast" - inte lika lätt att gå i taket på folk som bor 40 mil bort ;) Men ja, det är väl mest för småsaker som man bli galen på och efteråt bölar man som ett litet barn för man tyckt man varit så hemsk :P

LindaBoo 2013-01-09 09:42

Jag skällde ut min sambo för att han åt upp en korv för mejj:) Så han går lite på nålar här hemma nu:) Jag har även börjat gråta efter att vi haft sex! Efteråt skrattar vi mest åt alla "konstigheter" :)

maddeN92 2013-01-09 11:34

Jag är augustimamma men tänkte skriva ett inlägg ändå :) jag är på min kille hela tiden och hackar så du är inte ensam. Tycker så synd om honom. Han brukar dock jävlas med mig bara för att han vet att jag blir förbannad.så lite får han skylla sig själv;) En gång så skulle jag värma ett kokt ägg i Mikron och de exploderade där inne xD min kille bara stod och skrattade åt mig medans jag gick in på rummet och grät xD skrattade dock mkt åt de efter en stund haha men tänk vad hormonerna verkligen kan göra med en !^_^

Lallan89 2013-01-09 13:40

Hahaha, guud.. finns så mkt man kan bli arg över!

Jag grät sönder mig när jag skulle lämna min mamma en gång för att åka hälsa på svärföräldrarna..det var bara över en helg, och de bor 70 km här ifrån. :P Grät heeeela helgen, och sen när jag äntligen kom hem var jag överlycklig.

Separationsångest till max ^^

mjhx3 2013-01-09 13:47

denna graviditeten har jag inte varit speciellt arg och så. men min förra var jag hemsk... Ett under att min karl stannade hos mig.. Jag kunde kasta porslin i golvet,skrika på okända människor, grät för ingenting. Min sambo var livrädd att jag skulle bli så denna graviditeten med. Men tack och lov så har det inte blivit så än.

becka79 2013-01-10 00:49

Jag har oxå en hel del humörsvägningar men kan inte påstå att jag tycker synd om min kille... ha ha nå låter jag väl som en riktig liten häxa :) men ärligt: dom kommer ju jäkla lindrigt undan :) eller? Dom slipper bli stora som hus, få hängtuttar, spricka, föda... och dom slipper ju våra humörsvägningar när man är ifrån varandra... medans vi får knalla runt med våra humörsvägningar utan paus :) Skulle gärna byta med min kille... om han kunde burit barnet och gått igenom hela graviditeten och förlossningen så skulle han gärna få ha hur mycket humörsvägningar som helst... hmm...

hannah80 2013-01-10 07:39

becka79 skrev den 2013-01-10 00:49:50

Jag har oxå en hel del humörsvägningar men kan inte påstå att jag tycker synd om min kille... ha ha nå låter jag väl som en riktig liten häxa :) men ärligt: dom kommer ju jäkla lindrigt undan :) eller? Dom slipper bli stora som hus, få hängtuttar, spricka, föda... och dom slipper ju våra humörsvägningar när man är ifrån varandra... medans vi får knalla runt med våra humörsvägningar utan paus :) Skulle gärna byta med min kille... om han kunde burit barnet och gått igenom hela graviditeten och förlossningen så skulle han gärna få ha hur mycket humörsvägningar som helst...

hmm...

Exakt min tanke! Kunde inte skrivit det bättre själv::)

Forumet är medlemmarnas egna erfarenheter, inte medicinsk rådgivning. Vid oro – kontakta barnmorska eller ring 1177.

← Tillbaka till Junimammor 2013