Ja vad ska man säga, fick igår i 16+3 veta att barnet i magen har trisomi 21 dvs. Downs syndrom via fostervattenprov. Gjorde kub test för några veckor sedan och jag fick en risk på 1/67 dvs ca 2%. Vem "vinner" ett lotteri med dessa odds??! Jo jag och min man!
Vi kommer att avsluta graviditeten (jag vill INTE ha några moraliserande svar kring detta, alla tycker vi olika i frågan) och jag är fullkomligen livrädd inför vad som väntar. Gick igenom ett missfall vid minförsta graviditet i slutet av sommaren då första ul i vecka 12+ visade att det var "tomt" dvs jag hade en missed abortion som borde kommt ut 6-7 veckor tidigare. Missfallet den gången var tufft nog med vidriga smärtor, blodbad och påföljande skrapning och det här kommer ju bli ännu värre. Fan fan fan
Känner mig så besviken, bitter och orättvist drabbad just nu. Jag vet att jag har många chanser kvar, jag är bara 31 men det är tufft när man har växande magar och fina bebisar omkring sig. Min man försöker tafatt trösta mig men det är svårt för honom att förstå hur det känns.
Blir inte mamma denna gången heller
Mariaa32 · 2013-01-04 · 30 svar
2013-01-04 11:11
30 svar i tråden
2013-01-04 11:49
Nej så tungt! Man ska inte moralisera, varje familjesituation är olika. Hoppas ni får ert barn till slut, snart!! (vet hur det där med MA kan vara, och längtan...) kram!
2013-01-04 12:08
Kram på er och lycka till i framtide. Det kommer en bäbis i framtiden :)
2013-01-04 12:41
Fy vad jobbigt! Jag hoppas verkligen att
ni får er bebis snart. Styrkekramar
ni får er bebis snart. Styrkekramar
2013-01-04 12:51
Styrkekramar till er! Önskar er lycka till i framtiden.
2013-01-04 14:11
Styrkekram till dig!!! Vet precis vad du går igenom, tog bort ett tvillingpar med down i v 15, eftersom vi gått så långt i graviditeten kommer du få tabletter som sätter igång dig och du måste föda ut dom. Det kommer gå bra för dig men det är en hemsk situation du är i, först får du en tablett som avslutar graviditeten och det är tufft även om ni vet bäst själv och gör det som är rätt för er. Lyssna inte vad alla säger, det är alltid lätt att stå bredvid och tycka och tänka men när man skälv hamnar i dem situationen så är det bara du/ni som vet bäst. Tänker på dig och hoppas du snart blir gravid igen.. Stor kram
2013-01-04 14:33
Beklagar :( vi får hoppas att det snart går vägen för er <3
2013-01-04 15:07
Beklagar :( styrkekramar till dig
2013-01-04 15:14
Styrkekramar till er. Hade ett ma i början på nov -12 och det sköte kroppen om. Bra att ni stöttar varandra. Vi blir nog gravida snart igen ska du se. Massor av kramar till er <3
2013-01-04 21:45
Skickar lite styrke energi till er!
2013-01-04 22:15
Ville bara skicka över massa styrkekramar till er <3
2013-01-04 23:46
Skickar styrkekramar till er <3 Hoppas att ni lyckas snart igen.
2013-01-04 23:59
Men tårar i ögonen och gråten i halsen sänder jag er styrkekramar.
Ta hand om varandra.
Ta hand om varandra.
2013-01-05 11:00
Tack alla! Ska snart åka in och ta tabletter som förbereder inför förlossningen på måndag. Känns fruktansvärt att avsluta det som man längtat efter så länge.
2013-01-05 15:25
Gör ont i mitt hjärta när jag läser om er situation... så orättvist... Sänder styrkekramar till er och hoppas på en lycklig graviditet snart.
2013-01-05 17:04
Jag känner med dig! Själv tog jag de där tabletterna i juni förra äret. Vi var tvugna att avsluta graviditeten i v.21 då de upptäcktes på ultraljudet att det var kromosomfel.
Det dygnet på sjukhuset var riktigt tufft och en tid därefter, men livet går vidare och här är jag nu, i v.21 igen och beräknas få en liten son 20 maj. Svårt att riktigt slappna av och känna glädje denna gång, men det känns ändå skönt att vi har varit på två ultraljud och det ser bra ut. Ultraljud igen nu på onsdag.
Kram på dig!
Det dygnet på sjukhuset var riktigt tufft och en tid därefter, men livet går vidare och här är jag nu, i v.21 igen och beräknas få en liten son 20 maj. Svårt att riktigt slappna av och känna glädje denna gång, men det känns ändå skönt att vi har varit på två ultraljud och det ser bra ut. Ultraljud igen nu på onsdag.
Kram på dig!
2013-01-06 18:21
Skickar mina tankar och till Er. Har Själv precis vklarat ett missfall efter IVF behandling. Visst är det tråkigt, men i mitt fall hade jag inte gått så långt och i och med att kroppen tog hand om det så var et ju ngot som var fel. Det tar tid å läka, aldrig fel å ha någon å tala med någon utanför. Där är IVF jättebra. DOm har en psykolog man kan boka tid med. Vill komma igång igen, har fler försök kvar. Lycka till. Tycker ni gör rätt, även om det är jobbigt
2013-01-07 15:46
<3..
2013-01-07 20:26
STOR STYRKEKRAM TILL ER!! Kramas gråt och prata.
har själv haft ett missfall i v 12,jobbigt. :(
har själv haft ett missfall i v 12,jobbigt. :(
2013-01-08 22:30
Vill skicka en stor styrkekram till dig! Usch, jag lider verkligen med dig! Det jag också ville säga va att du ska inte bry dig om moraltanter. Det finns alltid folk som ska tycka och tänka om allt! Är så trött på det! Ert beslut är det enda rätta! Man vet bäst själv. Prata mkt med din kille även om han kanske har lite svårt att förstå. Gråt, prata och försök se en ljus framtid. Ni har massor av tid och det kommer säkert gå utmärkt att få en liten bebis såsmåningom. Jag är 38 och fick mitt första barn i juni. En frisk liten son. Va rädd om dig o Lycka till!!
2013-01-09 16:03
Livet är fan inte rättvist! Förstår hur du känner jag hade räsonerat som du/ni gör. Mängder med styrka och mod till er båda så kommer underveket snart ska du se!
2013-01-09 18:01
Som alla andra har sagt vill jag bara ge de stora fina styrkekramar. Det är bara sorgligt att det blev såhär denna gång. Jag hoppas att nästa gång går bra, dvs om ni orkar. Jag själv fick missfall i v.19 och det var hemskt, nu är jag visserligen gravid igen (v.20) och självklart livrädd och hoppas att det kommer gå bra! Det jag vill säga är, sluta aldrig att försöka och ge inte upp hoppet. Ta dej tid till att sörja innan ni försöker på nytt och när du föder ut hen, ta dig tid till att se på hen och så vidare, så att du får några fina minnen av det hela. Lycka till och massor med styrkekramar
2013-01-10 12:21
Min vän ble varg på mig igår då ja berätta att ja ej hade klarat av ett barn som hade något stort handikap, men ja e ärlig o de en ni med, förstår er till 100% . tänker på er, hoppas på nästa gång blir bra!
2013-01-10 12:56
Hur har det gått Mariaa32 ?
Orkar du dela med dig av dina erfarenheter?
Orkar du dela med dig av dina erfarenheter?
2013-01-10 13:34
Många många styrkekramar!!
2013-01-10 22:15
Styrkekramar! <3
2013-01-10 22:25
Hej igen!
Tack för alla snälla ord! Har varit en väldigt tuff vecka men tårar mest hela tiden :/
Det var ingen rolig upplevelse i måndags, framför allt bara tanken på att ta bort och avsluta sin dröm känns ju hemsk!
En tvåstegsabort dvs. Avslutande av graviditet så pass sent innebär ju att man tar progesteronhämmande tabletter ett par dagar innan man blir igångsatt. I måndags blev jag inlagd på ett eget rum, fick tabletter i slidan som sätter igång värkarbetet och tabletter mot smärtan. Efter ca 1,5 timme började värkarna och de höll på i 4 timmar innan fostret/barnet kom ut. Personalen tog hand om fostret och jag fick vila därefter. Vi valde att se fostret, då hade personalen lagt henne i en handduk i en korg. Kändes både fascinerande och hemskt att se denna mini mini bebis med alla fingrar, tår etc på plats! Då börjar man nästan tvivla på om testerna är rätt men personalen förklarade att så tidigt i graviditeten ser man inte de utmärkande downs syndrom dragen i ansiktet etc.
Jag hoppas verkligen att det kommer gå bra för oss om/när jag blir gravid igen... Det känns så grymt att ta såna här beslut och gå igenom smärtan förgäves? Nu känner jag bara en enorm tomhet, har gått tillbaka till jobbet för att skingra tankarna men gråten ligger ju under ytan hela tiden
Tack för alla snälla ord! Har varit en väldigt tuff vecka men tårar mest hela tiden :/
Det var ingen rolig upplevelse i måndags, framför allt bara tanken på att ta bort och avsluta sin dröm känns ju hemsk!
En tvåstegsabort dvs. Avslutande av graviditet så pass sent innebär ju att man tar progesteronhämmande tabletter ett par dagar innan man blir igångsatt. I måndags blev jag inlagd på ett eget rum, fick tabletter i slidan som sätter igång värkarbetet och tabletter mot smärtan. Efter ca 1,5 timme började värkarna och de höll på i 4 timmar innan fostret/barnet kom ut. Personalen tog hand om fostret och jag fick vila därefter. Vi valde att se fostret, då hade personalen lagt henne i en handduk i en korg. Kändes både fascinerande och hemskt att se denna mini mini bebis med alla fingrar, tår etc på plats! Då börjar man nästan tvivla på om testerna är rätt men personalen förklarade att så tidigt i graviditeten ser man inte de utmärkande downs syndrom dragen i ansiktet etc.
Jag hoppas verkligen att det kommer gå bra för oss om/när jag blir gravid igen... Det känns så grymt att ta såna här beslut och gå igenom smärtan förgäves? Nu känner jag bara en enorm tomhet, har gått tillbaka till jobbet för att skingra tankarna men gråten ligger ju under ytan hela tiden
2013-01-10 23:25
Vet inte vad jag ska säga, men jag skickar dom största styrkekramar som finns!!
2013-01-11 10:00
Som någon annan skrev. livet är inte rättvist. Jag genomgick själv en sk två stegs abort i somras pga att fostret dött i magen i vecka 16+4, verklingen ingen rolig upplevelse att föda en "minibebis"..........
Vi valde också att se fostret och blev rådda att göra det också. Så här i efterhand känns det bra att ha gjort det även om det var jobbigt i stunden.
Många styrkekramar och lycka till i framtiden!
Vi valde också att se fostret och blev rådda att göra det också. Så här i efterhand känns det bra att ha gjort det även om det var jobbigt i stunden.
Många styrkekramar och lycka till i framtiden!
2013-01-11 10:03
Styrkekramar till er
2013-01-11 17:51
KRAM
Svara
Forumet är medlemmarnas egna erfarenheter, inte medicinsk rådgivning. Vid oro – kontakta barnmorska eller ring 1177.