Cub test..

Det är väl större risk efter 35 års ålder.

Har inte ens tänkt på det... nej jag ska inte göra det iaf.

Hej!

Ja o min sambo har fått tid för cub den 20e juni och ultraljud den 2 augusti.

Vi vill veta och känner oss ändå ganska lugna och vi vet vad vi vill om det skulle inträffa nått olyckligt...

Vi är lika spända och nyfikna.

Jag har redan tagit blodprov och vi ska på ultrajlud på fredag. Tycker som dig att det är skönt att veta liksom :-)

Jag har redan tagit blodprov och vi ska på ultrajlud på fredag. Tycker som dig att det är skönt att veta liksom :-)

Jag och min man har bestämt oss för att vi vill göra cubtest, om de erbjuder det i vårt landsting (det är visst lite olika). Visar testet på hög sannolikhet så går vi vidare med fostervattensprov. Downs syndrom är ett tillstånd som orsakar alla inblandade mycket lidande, även om vi givetvis kommer att älska vårt barn under alla omständigheter.

Hej ..

Jag och sambon gjorde KUB-testet för ca 1 vecka sen... vi ville gärna veta + att eftersom att jag är adopterad vet jag i stort sett ingenting om mina gener. Testet visade lägsta möjliga resultat över att vårat barn skulle ha down syndrom eller någom annan kromosomavvikelse!!

Att se bebis ligga där inne i magen var i helt underbar känsla.. går inte att beskriva!! Lyckan var total.. men sen.. de där minuterna efteråt, när läkaren ska räkna ut resultatet känns som en evighet!!

Jag personligen hade typ förberett mig för det "värsta".. på så sätt kunde jag ju bara bli glatt överraskad.. =P Jag är BÄST på att tro att allt jag gör, känner m.m. är fel.. är typ världens nojjigast människa MEN gör man KUB tycker i alla fall jag att när man går dit kan man i bakhuvudet ha tanken att testet kanske inte ger det resultat som man egentligen hoppats på!!

Hålller tummarna för att det går bra för er!! Kram!

Jag tänker inte göra det. Vad jag vet så har varken min sambo eller jag några sjukdomar i familjerna så då känns det bara onödigt. speciellet när det finns en risk med det också.

Linda

Jag gjorde det, varken för att jag ville veta eller var rädd, utan bara för att egentligen, sen ökar risken ju äldre man är, så 35+are har ju tyvärr lättare för förändringar hos fostret.

och det som är en risk är ju om det visar sig på det testet att det kan förekomma och sen att man tar fostervattenprov :-)

Gud vad skönt att höra att fler resonerar som oss! Håller alla tummar jag har för att era test inte visar ngt mysko, återkom gärna :D

Kram kram kram

Så här stor är chansen för att fostret har Downs syndrom beroende på kvinnans ålder:

20 år

1 på 1.667

25 år

1 på 1.250

30 år

1 på 952

35 år

1 på 388

40 år

1 på 106

Hej,

jag och min sambo är överens om att vi ska göra detta testet åxå. Vi ska iväg den 20e juni nu å göra cubtest. jag har alltid sagt att de egentligen inte spelar någon roll och så.. men ska jag vara ärlig så vet jag inte hur ja ställer mig till OM de skulle visa att de finns stor sannolikhet att barnet kan få down syndrom eller något annat.. Har en son redan som har autism/adhd och det är ganska jobbiga i perioder med honom och ja tror helt ärligt talat inte att jag skulle vilja utsätta mig för ännu ett barn med te.x down syndrom.

Har fått ganska hård kritik för min syn på detta men hoppas på förståelse här inne åtminstone.

längtar såååå efter ultraljud åxå ska åxå iväg i augusti inget datum bokat ännu men åååå vad vi längtar

Tycker inte det finns något att skämmas för att man vill ha ett friskt barn! Det är väl klart att pm något sker oväntat eller ex under förlossning är väl SJÄLVKLART att det barnet blir lika älskat.....det är väl inget man måste framhålla hela tiden tycker jag. Jag o min kille är i v 10 +5 och ska på test om 10 dagar. Jag är jätte glad för detta!! Vill bara inte behöva ens tänka tanken sen, vilket är häftigt....och varför jag i glad att vara gravid 2012! i Danmark erbjuds alla detta test oavsett ålder(har vänner som bor där) och varför ska man inte ta vara på detta. Om man inte bryr sig som dom flesta verkar det som, så skulle man ju ändå kunna göra ett test och glädjas med vilket svar som helst! Min sambo har ett barn sen innan, med en tjej som ahr legat på sjukhus i tre år, som både han och deras son har fått ta mycket av deras liv. Han har tillexempel aldrig gått på dagis och ahr inga kompisar. Man får ta ansvar för övriga familjen också. Min sambo kan inte tänka sig att inte kolla, inte jag heller, och jag förstår inte varför man inte ska när det INTE FINNS NÅGRA RIKSKER. Hn har även behövt se sin son opereras i tre timmar veckorna efter förlossning, helt förstörd över det. Så det handlar ju inte bara om att man " älskar barnet lika mycket...." det är såååå mycket mer som KAN hända!
Och sen blir det fantastiskt med ett tidigt ultraljud!!!