Alfred är här!

Hej tjejer!

I fredags jobbade jag min sista dag på jobbet innan mammaledigheten och såg fram emot att ta det lugnt innan BF den 9e januari.

Så blev det inte. Jag kände mig lite skum på fredagen men tänkte inte mer på det men sedan natten mot lördag så började jag få värkar som sedan mot morgonen började bli ganska regelbundna. Men jag tyckte inte att det var så outhärdligt ont som folk har beskrivit det så jag tänkte att det nog inte hade kommit igång ordentligt. Och vi ringde förlossningen vid 9 först och då tyckte de vi kunde vänta lite, men sedan vid 14-tiden så åkte vi in till Karolinska för kontroll och som dom sa på telefon "om det inte kommit igång så får du värktabletter så kan du åka hem och vila och vänta in det".

Så blev det inte heller... Efter att först ha kontrollerat barnets hjärtljud och mina värkar i en sån maskin i typ 45 minuter så gjorde de en vaginal undersökning och konstaterade att "men oj du är ju öppen 9 centimeter, här bli det barn!"

Så min smärttröskel är väl ganska hög antar jag eftersom jag inte hade fattat att det liksom var i full gång..=)

Så vi blev inskrivna och fick ett förlossningsrum. Värkarna fortsatte och blev tätare och jag tog hjälp av lustgas. Och efter typ en och en halv timme, så gjorde barnmorskan ett ultraljud och kostaterade att barnet låg i säte (!) vilket ingen sett ditills. Då var vi ändå till min barnmorska så sent som två dagar innan och hon sa att "barnet är fixerat med huvudet ner" och då frågade jag ändå specifikt eftersom min mamma varit med om samma sak med min äldre bror att de sa att han var fixerad men sedan när det var dags för förolossning så var det fötterna först...

Ialf, så sa dom att jag kunde fortsätta med vaginal förlossning om jag ville för det hade gått så bra ditills och jag hade bra krystvärkar osv. Så vi körde på lite till men sedan såg de att barnet började bli stressat så då blev det snabba ryck. De tryckte på en knapp och in kom en massa folk, och det bar iväg till operationen för kejsarsnitt. Och den 22a december kl 17.59 kom lilla Alfred ut och är helt fantastisk!!

Och trots att det nu inte blev riktigt som det var tänkt så har hela förlossningen kännts bra, jag kände mig aldrig rädd eller stressad i situationen utan all personal är oerhört proffsig och vänliga och man känner sig väldigt trygg. Och min man fanns vid min sida hela tiden och var oerhört lugn och stabil och vi kändes verkligen som ett bra team =)

Sen så sedan i lördags kväll till idag förmiddag har vi tillbringat på BB Karolinska och där var alla jättesnälla och kom med en massa bra tips och råd, så kommer ni dit så blir det garanterat bra!

Nu ska jag fortsätta gosa med Alfred! =) Men jag tänkte bara att ni som väntar på ert BF säkert vill ha en berättelse!

Och tjejer, vilken grej ni har att se fram emot, det är verkligen superhäftigt och fantastiskt!

Lycka till när det är dags för er!