Stå emot längtan?

Jag är väldigt ung (95:a) men har några år nu längtat efter att få barn, har en kille som jag älskar på ett sätt som jag aldrig gjort innan (ska dock inte gå in på sånt nu) men är ju för ung för att börja försöka skaffa barn nu. Satte in en p-stav så jag inte skulle kunna fuska med pillerna omedvetet som jag vet att jag haft en tendens med! I alla fall tänkte jag att det är nog som för de flesta tjejerna i min ålder och att jag bara tycker att barn är söta! Nu har jag dock genom komunen fått ett tre veckos sommarjobb på ett dagis, och har insett att jag inte bara tycker att barnen är söta, utan att jag älskar ALLT! Att tillrättavisa, att leka, att försöka få dem att sova, att bli dragen, ALLT! Någon som har något bra tips på vad jag kan göra för att stå emot min otroliga längtan? (Förlåt om frågan/ämnet hamnade fel, eller att jag bröt mot några regler, bara säg till så jag vet till nästa gång!)