orolig... gravid?!

Varför har inte jag rätten att uttrycka MIN åsikt som jag gör? Utan att JAG ska bli påhoppad och idiotförklarad.
Vi är ju olika som människor, därför också i sätt att uttrycka oss.

Och vissa av er är BRA mycket elakare mot mig än vad jag NÅGONSIN har varit mot TS. För om ni läser mitt inlägg så sa jag aldrig något elakt, till skillnad mot flera "påhopp" av andra, mot mig (oss) i den här tråden.
Det är ju lite märkligt... Att det är rätt... Eller?

jag fick klamydiga i sommras så vid alla nya kontakter har jag kondom till. lär av mina misstag

oki, bra att veta att det finns ju :)

idag känns allt kanon, tror inte jag är gravid och har börjat pusta ut

anneli_g skrev den 2011-09-09 23:09:41

1. alla hennes vänner dumpade henne när hon fått lilleman, så hon kommer nästan aldrig ut. hon får ta allt ansvar själv med honom då pappan är ett riktigt svin (träffar sin pojk 1-2 gg/år!!!) hon har inte sagt så mycket men jag vet att det inte är en dans på rosor :) me najg har även sett hur bra hon lyckas på egen hand.. och även om det låter elakt så kommerjag bli en bättre mamma än henne

2. så fort jag vet om jag är gravid eller inte så ska jag prata med honom. men bara om jag är gravid. jag vill veta vad han står i frågan

3. jo, jag drömmer om mr right... men jag börjar ge upp hoppet helt och hållet. även om jag bara är 24 så känner jag mej som 45 :(

alla killar jag träffat på är antingen otrogna mot sina flickvänner eller bara intresserade av sex... de enda krav jag har är: eget boende och intresse för djur. så jag har inga höga krav alls :/ så jag vet inte vad jag gör för fel!!

Lyssna inte till de kommentarer om att ett barn vill komma till en välmående familj, där pappa och mamma är tillsammans och har det bra. Ett barn som ibland blir till i välmående familjer kan under graviditeten eller efter förlossningen oberoende av hur lång tid efter barnets födelse ta slut, eller så blir det så mycket slitningar i förhållandet att att ingen mår bra, varken föräldrarna eller barnet. Så att ha en pappa till barnet behöver inte vara ett krav! Det viktigaste är att du vill ha barnet mer än allt! Men du ska också veta vilka uppoffringar och ansträngningar du är tvungen att göra som ensamstående förälder! Tro aldrig att passa ett bar är detsamma som att ha ett eget barn, aldrig ens i närheten. Ett barn innebär stort ansvar, ett ansvar som innebär att du under många många år får sätta ditt barn före dig. Före dig då det gäller utgångar, kompisumgänge, festande, sömn, välmående och allt annat! Ibland hinner du inte ens duscha, särskilt ifall du är ensamstående. Dessutom ska du tänka på ekonomin ifall det funkar för dig, annars finns det risk att du kommer må dåligt. Du är den enda som avgör ifall det bästa för dig och för barnet att barnet kommer till. Vissa anser att det är fel med abort, men jag tycker att du ska tänka efter vad som är barnets bästa, att komma till världen eller inte. Sedan ska du självklart även tänka på vad ditt eget bästa är. Men lycka till och gör inget förhastat, låt inte bara känslorna utan även ditt förnuft styra ditt stora beslut!

Att fela är mänskligt, alla gör misstag! Hon vill bara ha goda råd. Somsagt så är itne denna sidan till för att skälla på varandra. Klart man kan ha sin åsikt, men man kan säga den på ett någotlunda trevligt sätt!

Hoppas du gör rätt val! :)

Jag tycker det verkar som om du nästan bestämt dig för att behålla det. Så jag kan inte annat än å önska dig lycka till:)
De flesta verkar tycka att du ska tänka på dig själv å vänta på den rätta o egentligen hÅller jag med. Vår dotter är 2 v o jag har aldrig varit på utmattad och pank som nu. Samtidigt är hon ju såklart värd allt som finns i hela världen! Men tänk igenom hur ditt liv ser ut med jobb, boende, stöttande familj och vänner. Tänk att du ev. blir sjukskriven å förlorar pengar. Klarar du det även om du själv är utmattad? O vill du inte dela lyckan med en stöttande partner?
Du förtjänar allt gott, o 24 är ingen ålder;)

Jag skulle gå på vad hjärtat säger. Jag har varit tillsammans med min kille i lite över fyra månader och jag är i v 16 nu. han har en son med sin tidigare tjej också.

Men jag kände redan från början att jag älskade de jag har i min mage skulle aldrig klara av en abort till.

Så allting går.

en krigare ger aldrig upp

Jag tycker att du ska försöka vänta med att grubbla tills du verkligen vet att du är gravid, kommer inte din mens så ta ett grav test, är du då gravid så kan du då börja fundera på va du ska göra. Kan inte ens föreställa mig hur du mår, skulle själv aldrig klara av att göra abort! När jag var yngre blev jag misstänksam att ja va gravid, vilket jag inte var. Jag hade bara oroat mig så mycket så jag sköt upp min egen mens. Tänk på att det är väldigt lätt också!

De du kanske ska fundera på är väl det många här säger, vill du ha ett barn med någon du inte älskar? Vill du för alltid ha en länk mellan dig å den här killen? Klarar du av det ekonomiskt? Vad har du för boende? Vad har du för intressen nu? Vill du kunna fortsätta vara ute å festa, resa , plugga, ha tillfälliga relationer? osv. Något som alltid fått mig att vara försiktig är att jag vill kunna ge mitt barn det absolut bästa som går, jag ville inte behöva leva på bidrag, bo hos barnets mormor osv. Det finns många som lever så, å klarar det bra. Jag säger bara att jag personligen inte ville ha det så.

Men allting går bara man har en vilja av stål, å är beredd att offra mycket.

Hoppas att allting ordnar sig för dig! Alla kan göra misstag, de gäller att kunna ta konsekvensera å lära sig av dem sedan!

Catte skrev den 2011-09-12 09:12:47

Jag tycker att du ska försöka vänta med att grubbla tills du verkligen vet att du är gravid, kommer inte din mens så ta ett grav test, är du då gravid så kan du då börja fundera på va du ska göra. Kan inte ens föreställa mig hur du mår, skulle själv aldrig klara av att göra abort! När jag var yngre blev jag misstänksam att ja va gravid, vilket jag inte var. Jag hade bara oroat mig så mycket så jag sköt upp min egen mens. Tänk på att det är väldigt lätt också!

De du kanske ska fundera på är väl det många här säger, vill du ha ett barn med någon du inte älskar? Vill du för alltid ha en länk mellan dig å den här killen? Klarar du av det ekonomiskt? Vad har du för boende? Vad har du för intressen nu? Vill du kunna fortsätta vara ute å festa, resa , plugga, ha tillfälliga relationer? osv. Något som alltid fått mig att vara försiktig är att jag vill kunna ge mitt barn det absolut bästa som går, jag ville inte behöva leva på bidrag, bo hos barnets mormor osv. Det finns många som lever så, å klarar det bra. Jag säger bara att jag personligen inte ville ha det så.

jag har aldrig varit typen som festar ofta.. just nu blri det väl var tredje månad,... max haha! resa vill jag men mej kvittar det om det är nu eller om fem år.

plugga har jag planer på, men eftersom det bara är kurser för att komplitera min utb (blev klar i julas) så är det inte heller något som jäktar mej

det är ju det, tro inte att jag tillbringat hela sommaren med en kille bara för sexet :/ jag är kär i honom, men sen jag ställde honom mot väggen i juli och fick veta att han bara ville vara kk så accepterade jag det. jag motade bort mina känslor för honom och behöll honom som kk för att inte förlora honom. jag är fortfarande kär i honom

det enda som skulle vara problem är det ekonomiska eftersom jag bara är timanställd. vill ju det bästa för barnet och med två hundar kan det bli en del pengar

jo jag är rädd att jag skjuter upp min mens pga av alla tankar. har försökt fundera mer på abort och tanken känns inte längre så ovan. vill gärna testa mej, men är rädd :(

Att vara KK med en kille som du hemligt går och är kär i är, tycker jag, bara plågsamt mot dig själv. Varför gör du en sån sak mot dig själv? :/ Ja förstår fullt och fast att det är väldigt lätt för oss utomstående att säga vad du ska å inte ska göra. Men ja skulle vilja råda dig till att först å främst TESTA DIG! jätte skrämmande men det måste göras för att du ska kunna gå vidare! Sen, är du gravid skulle jag personligen prata med killen i fråga, tala om mina känslor för honom å att du är gravid. Det är ju lika mkt hans ansvar! Se vad han tycker om det å vad han vill göra. Jag kan tycka att mannen har också rätt att ta ställning till om ett barn ska komma till världen eller inte. Prata om de tillsammans, försök komma överens.

ha du någon vän som vet om det här? Be han/hon vara ett moraliskt stöd, förklara att de här känns skitjobbigt å du behöver nån som finns hos dig när du testar dig. Finns väldigt enkla å billiga gravtest att handla på nätet som du fort får hem i brevlådan om du vill testa dig hemma i lugn å ro. Vet själv att de inte är så kul att sitta på ungdomsmot. å känna som att de står "ofrivilligt gravid" skrivet i pannan.

hemsidan där du kan köpa bl.a grav test heter testlagret.se

Satt bara och läste lite allmänt här på sidan och blev helt stäld,vilka otrevliga svar som har skrivits.

Jag hoppas att den dag jag behöver råd och tips slipper svar från er som enbart vill skrika ut er åsikt utan att tänka efter en liten stund innan.

Jag satt i din sits och jag behöll barnet undrar du något är de bara att fråga!

Lycka till..:)