Vill inte göra abort! Behöver hjälp.

Det är ditt val, dom kan inte tvinga dig till abort.
Vill du behålla det så ska du göra det sen behöver du inte berätta nåt för dom tills du känner för det :)

Hej!

Jag var 19 när jag blev med barn och jag trodde mina föräldrar skulle flippa totalt när jag berättade det och därför var jag väldigt orolig inför att kläcka nyheten.

För jag hade ju ingen inkomst och dessutom gick jag fortfarande i skolan, så hur skulle jag då kunna försörja mitt barn?

Hur som helst, till slut berättade jag att jag var med barn och att jag skulle behålla barnet, reaktionerna blev inte alls som tänkt, de blev faktiskt glada för min skull! (Min stora syster var ju nästan lika gammal när hon blev med barn), så reaktionerna blir inte jämt som man tror. Min mamma är väldigt bestämd när det kommer till saker och ting, därför målade jag upp en skräckbild om hur det kunde bli. Men när jag väl berättat det så kändes det jätte skönt.

Hon och jag kom varandra närmre då, även min pappa och jag kom varandra närmre (vi har knappt haft kontakt på 12 år).

Som sagt, det behöver aldrig bli som man tror, men jag tror nog helst att dom ser att du har ett eget boende och så innan barnet kommer och tveka inte att kontakta socialen om det isf, vi har fått jätte mycket hjälp därifrån, de betalar hela våran hyra, så det är jätte bra =)

De kan inte tvinga dig till abort. Vill du behålla ditt barn så är det din fulla rätt att göra det! De kan på sin höjd försöka övertala dig till abort, men det är också allt de kan göra. Stålsätt dig och försvara ditt barn! Du är ju dessutom 18 år och har nu möjlighet att fatta beslut som rör sitt liv utan att behöva deras gillande. Men vänta lite med att berätta för dem, kanske tills du passerat vecka 12. Hoppas det går bäst med allt! Kram!

När jag var sjutton hade jag samlat för första gången och det resulterade i en graviditet. Jag trodde att mamma o pappa skulle bli galna men när jag berättade för mamma så blev hon givetvis chockad först men sedan sa hon att hon skulle stötta mig vad jag än valde. Nu gjorde jag visserligen abort för barnets skull och hade stöd hela tiden av båda mina föräldrar. Nu är jag gravid igen och ska behålla barnet. Och även denna gång står mina föräldrar bakom mig i beslutet. Dina föräldrar kanske reagerar konstigt först men låt dom vänja sig vid tanken och säg att du redan har bestämt dig och hoppas att dom vill stötta dig genom graviditeten. Föräldrar är ju alltid oroliga för sina barn men be dom tänka på hur det var förr. Min mor fick min äldsta bror när hon var 19 vilket innebär att hon blev gravid vid 18år. Hoppas allt går bra!! Kram

Jag tycker du ska stå på dig vill du inte så vill du inte, för mig var det otänkbart trots att min pojkvän absolut inte ville ha det så stog jag på mig och sa att jag inte tänkte göra abort och nu är han lika lycklig som jag, min familj blev överlyckliga trotts att jag trodde dom skulle bli tokiga. Så gör som du vill och bestäm dig för att du ska klara det :) Lycka till

Dina föräldrar kan inte tvinga dig men jag tycker att du ska tänka över det väldigt noggrant och vara helt säker på vad du vill. se hur du vill att din framtid ska se ut och så vidare- att göra abort är jobbigt. sinnesjukt jobbigt men är det "rätt" beslut kommer man över det och kan gå vidare. själva ABORTEN klara du av det gör ont och är hemskt men man överlever. så tänk noga igenom vad du verkligen vill

och vill du behåålla det så GRATTIS till bebis =)

Ingen kan tvinga dig göra abort, inte dina föräldrar heller. Men jag tycker att du bör verkligen fundera igenom ditt val. Oavsett vad du än väljer så kommer det bli bra men du måste vara säker på ditt val. Gör upp två listor "vad innebär att göra abort, hur kommer ditt liv se ut och vad du kan/inte kan göra med ditt liv därefter" och "vad inenbär det att behålla barnet, hur kommer ditt liv se ut då och vad du kan/inte kan göra med ditt liv därefter.

Lycka till!

Ingen kan tvinga dig till något, jag vet hur du känner. Jag var 16 ( skulle fylla 17 3 månader senare ) när jag blev gravid med min son, var livrädd. Eftersom jag åt minipiller så trodde jag inte att jag var gravid, det visade sig sen att jag var det, när jag åkte upp till akuten med kraftiga magsmärtor...

Du klarar det, och du berättar det när du känner att du klarar av att berätta det, kanske prata med någon annan i din närhet först? Någon som du litar på och kan prata om allt med :-)

Även om du kommer vara själv så kommer det gå bra :-)

jag trodde att jag skulle vara i samboförhållande då när barnet skulle komma, hade varit tillsammans med min sons pappa i 1½ år, men han valde att lämna oss när jag var i V.20.

Så efter det levde jag själv, bodde hemma hos mina föräldrar tills jag skulle få lägenhet, vilket var när Melker var 1½ månad :-)

Allt har gått superbra, även om vi fått hjälp utav soc och inte kunnat köpa det där man vill ha, men det är sådant man lär sig :-)

Bor nu med min son och sambo som jag ska ha barn med i Oktober :-)

Allt kändes hopplöst från början, just det att jag trodde att jag aldrig skulle hitta någon som vill leva med en ung och ensamstående mamma.. Men det gjorde jag och mitt liv kunde inte vara bättre! :-)

Önskar dig all lycka i framtiden och hoppas du gör det som känns bäst för dig, endast du kan veta vad du vill och klarar av! Kram <3

Vars ha du pappan till barnet i de här sammanhanget? Är han inte delaktig? Annars, ta hjälp av han! Men om han inte finns med i bilden, så stå upp för dina föräldrar. Som sagt så kan ingen tvinga dig till abort. Jag blev gravid som 17åring me en kompis i fyllan... fick tyvärr tidigt missfall, men var jätte orolig att berätta de för mina föräldrar. Senare sa pappa att dom ställer upp för allt, även fast jag sku komma o vara gravid av ett misstag. Dom ställer upp, de gör dom garanterat!!

Nu sitt ja här, 20år och gravid i v 26. Dom skriver på facebook lite då o då "klappa magen godnatt" Aldrig nåt ja trodde dom sku göra pga min ålder men föräldrar ha oxå varit unga! Lycka till!

Grattis om du behåller, det är underbart med barn :).

För det första kan inte dina mamma och pappa tvinga dig ta bort bebisen, för det andra berätta när du vill och känner dig redo, jag var 19år när jag blev gravid, och ångrar inte det ett dug i är jag nyss fylda 23år och väntar mitt och sambons tredje barn :), och våran äldsta är snart 2½ år, och helt underbar lite skit :D. Sen har jag en liten till på 10månader :), och väntar nr till aug :).

Ring din Bm och förklara för henne där har du någon som finns där hela graviditeten :).

Kram och lycka till

Hej!

Jag blev gravid första gången då jag var 18. Jag hade flyttat hemifrån och bodde med min dåvarande kille. Vi valde att behålla barnet, men förhållandet tog slut. Mamma hade inga problem med att jag var gravid men när mitt förhållande tog slut var jag tvungen att flytta hem igen. Det fick jag enbart göra om jag gjorde abort. Det var hemskt att göra abort i 3:e månaden med kirurgiskt ingrepp. Har även en senare gång gjort en medicinsk abort vilket jag egentligen inte heller ville. Men ska föda mitt 3:e barn om ca 8 veckor och är i dag 28 år. Jag har definitivt inte glömt mina 2 aborter, men jag tänker som så. Hade jag inte gjort mina aborter så hade jag inte haft mina barn som jag har i dag, säkert inte haft min sambo som jag har och mitt liv hade säkert sett annorlunda ut. Jag tror att det finns en mening med allt här i livet.

Lycka till med beslutet.

Kram

Jag var 17 skulle fylla 18 då jag fick veta att jag var gravid. Berättade för min far och mor rätt tidigt, ville bara få ut det å få höra de dom hade å säga, mor min sa att hon stöttar mig oavsett men kontakten har minskat sen dess lite sakta men säkert, vi pratar än men kontakten har förändrats å kan tillägga att hon var nästan på pricken lika gammal då hon vart gravid med min bror. I början vart far min tokig, skrek å bråkade å tyckte att jag skulle göra abort men nu så är han mer stöttande och glad över att få bli morfar! Den mest stöttande på min sida är min farmor och storebror!:) Min sambos mamma var å är nog den grinigaste å påpekar än att vi borde ha gjort abort men ändå då hon var på besök så for hon å bara köpte massvis med godis å bakelser ifall jag var sugen på de:s å hans pappa har varit glad hela tiden och stöttande och vill gärna höra hur varje bm möte å så går:p kan tillägga att min sambo är 24 och vi väntar våran pojke den 9sep och ska förmodligen snart flytta till hus! Å kunde inte va gladare!:) funderade aldrig på abort även om de kom som en shock! Och stod på oss gjorde vi för vi gör ju ändå våra egna val, lycka till med dina föräldrar! Dom kan förvåna en men det är sånt man får ta!:p kram!

Ingen annan än du kan bestäma över din kropp! Du är dessutom myndig. Jag tycker att du ska berätta för dina föräldrar kanske den du känner störst förtroende för. De kanske reagerar på ett visst sätt först för att de bli chokade men de lägger sig. Själv var jag gravid för ca 2 år sen, då jag var 20 år. Min far vart mycket bekymrad och nästan arg, den enda som stöttade mig var min mormor, hur som haver gjorde jag ända en abort, mest för att jag inte vill vara osams med mina föräldrar och min sambo kände sig inte redo. Idag väntar vi barn igen är i vecka 5+2 och det är många gånger jag och min sambo ångrat vårat beslut med abort. Så det jag säger är att tänk efter en gång extra och låt inte andra påverka dig i ditt beslut, gör inget som du sen kommer ångra!

Lycka till och styrekramar