Börjar fundera på om det är vanligt med mardrömmar under graviditeten. Vaknar i panik flera gånger om natten och kan ej sova.. Drömmer oftast om familj och lillen i magen..
Nån som har några tips eller vill dela med er av era mardrömmar?
Kram!
Mardrömmar!
jinxan · 2009-03-09 · 8 svar
2009-03-09 10:59
8 svar i tråden
2009-03-09 14:28
O jisses ja.. jag drömmer så mkt mardrömmar & mycket konstiga drömmar, men det var mest i början & mitten av graviditeten, och de har faktist lugnat ner sig nu, några tips har jag väl direkt inte, men jag brukar väcka min sambo när det har vart någon jobbig dröm så han får trösta & krama lite då brukar det bli bättre :) & sen berättar jag alltid vad jag drömmer för att ventliera att det faktist bara är drömmar och att det är väldigt vanligt under graviditeten!
2009-03-09 17:11
Ja gud, jag drömde också mardrömmar, det var varje natt i början av graviditeten men nu har det avtagit så nu är det mer sällan, kanske bara 2 gånger i månaden. Men det är inget kul och visa har man haft svårt att veta om de har varit på riktigt eller dröm när man vaknat..
2009-03-10 08:13
Jag brukade aldrig drömma förr, nu kommer den ena konstiga drömmen efter den andra. i början ar det väldigt konstiga drömar som jag inte kunde relatera till graviditeten, som att jag en gång skällde ut kocken Gordon Ramsey :) . Nu handlar det mycket mer om barn i alla åldrar. jag märker att jag ofta blir arg i mina drömmar, kanske har det att göra med att jag har lite svårt för konflikter. Det som varigt jobbigast är att jag alltid varit en morgonmänniska, men drömmarna har gjort att jag vaknat med obehagskänslor och det har tagit lite tid att lämna dom bakom mig. Men nu börjar det bli bättre. Har tyvärr inga tips att dela med mig av, men det verkar bli bättre iaf.
2009-03-10 10:22
Hej.. Jag drömde mardrömmar tre gånger inatt,om min sambo,om pappa och om min systerson..Alltså jag va så ledsen och bara skakade.. Fy va hemskt..
2009-03-10 16:18
Jag drömde oerhört mkt mardrömmar under en period mer i mitten av graviditeten (aldrig drömt mardrömmar i någon större utsträckning tidigare). Oftast handlade drömmarna om hot mot min och min sambos relation (otrohet o likn.) eller hot mot bebisen i magen (exv. att någon gav sig på mig och skulle slå mig i magen). Har dock även drömt mer skräckfilmsliknande mardrömmar. Nu verkar dock detta ha gått över tack o lov :-)
2009-03-10 17:38
Jag drömmer också jättemycket konstigt och hemskt. Har läst att det är helt normalt, mest pga oro. Jag känner mig inte speciellt orolig över något, allt är så bra som det kan bli :) Men det ligger nog undermedvetet, någonstans är man nog livrädd att nått ska hända. Men det är helt normalt och går över :)
2009-03-11 20:48
ja madrömmar och konstiga drömmar har man haft en hel del
2009-03-12 20:46
Jag har drömt en massa hela livet, men har faktiskt reflekterat över att det blivit mycket mer på sistone. Det är på morgonkvisten framförallt, jag vaknar flera gånger från fyrasnåret och tills jag stiger upp. Alltid obehagliga drömmar, precis som någon beskriver här ovanför så sitter känslan av obehag kvar rätt länge ibland. kan förstöra vilken solig dag som helst!
Mitt enda tips (jag vågar aldrig väcka min man eftersom han har svårt att somna om) är att helt sonika konstatera att "det här var en dröm, den var inget kul, tur att verkligheten är bättre" och så försöka lägga undan hela drömmen, obehagskänslor och allt. Ibland måste man ju gråta en liten stund, men jag försöker begränsa det hela. När jag gråtit klart får det vara nog, typ. Det här är ju verkligen inte något som är enkelt, och själv har jag fått träna rätt länge för att ha någon framgång med metoden, men nu fungerar den oftast. Lägga åt sidan och tänka på något annat, helst något positivt. =)
Det var intressant att höra att så många drömmer en massa, även ni som aldrig drömmer annars. Jag drömmer ju jämt. Men jag förstår nu att de senaste veckornas accelererande drömmande hänger ihop med graviditeten snarare än något annat. Det känns skönt, faktiskt!
Mitt enda tips (jag vågar aldrig väcka min man eftersom han har svårt att somna om) är att helt sonika konstatera att "det här var en dröm, den var inget kul, tur att verkligheten är bättre" och så försöka lägga undan hela drömmen, obehagskänslor och allt. Ibland måste man ju gråta en liten stund, men jag försöker begränsa det hela. När jag gråtit klart får det vara nog, typ. Det här är ju verkligen inte något som är enkelt, och själv har jag fått träna rätt länge för att ha någon framgång med metoden, men nu fungerar den oftast. Lägga åt sidan och tänka på något annat, helst något positivt. =)
Det var intressant att höra att så många drömmer en massa, även ni som aldrig drömmer annars. Jag drömmer ju jämt. Men jag förstår nu att de senaste veckornas accelererande drömmande hänger ihop med graviditeten snarare än något annat. Det känns skönt, faktiskt!
Forumet är medlemmarnas egna erfarenheter, inte medicinsk rådgivning. Vid oro – kontakta barnmorska eller ring 1177.