Göra slut under graviditeten

Ja skilde mig från min man under väntan på vårt andra barn...lite tråkigt men det va det bästa ja gjort

Jag har inte gjort slut med någon just under en graviditet men spelar det verkligen någon egentlig roll? Vill man (och behöver) göra slut så gör man det. Oavsett om man är gravid eller inte. Det är min åsikt men självklart behöver inte alla tycka likadant.

Får jag fråga varför ni gjorde slut?

Jag kan inte tänka mig att göra slut med min älskling, speciellt inte nu när vi väntar barn..

okana88 sa:

Jag kan inte tänka mig att göra slut med min älskling, speciellt inte nu när vi väntar barn..

Jag kan inte tänka mig att göra slut med min sambo heller, men det är ju för att vi har det så himmla bra.(men vem vet hur det blir i framtiden...)

Jag har dock total förståelse för de som väljer att göra slut med sin partner under en graviditet. Är förhållandet inte bra, så är det ingen som mår bra av att man fortsätter vara tillsammans "för barnets skull".

Eftersom alla förhållanden och alla personligheter ser olika ut, måste man bara känna efter vad som är äst för en själv och lita på sina instinkter.

Tessan_1982 sa:

Får jag fråga varför ni gjorde slut?

Jag hade varit si och så ett tag och det känns som allt ställdes på sin spets när jag blev gravid, att det blev ännu tydligare att han inte var "gullig" på det sätt jag önskar av en man och inte visade sin glädje, utan bara oro och "tänk om" ditt och "tänk om" datt. Det första han sa när jag hade gjort testet och la fram det framför honom var "hoppas inte det blir ett mongo", ungefär som att det är den reaktionen man drömmer om... Jag kände att är det en sån här pojkvän man har kan jag lika gärna vara utan. Han är däremot snäll och vettig och jag tror att det kommer funka bra i framtiden, vi har lätt att prata med varann o han är ansvarsfull, bara inte "mr romance" om man säger så....

frispn sa:

Tessan_1982 sa:

Får jag fråga varför ni gjorde slut?

Jag hade varit si och så ett tag och det känns som allt ställdes på sin spets när jag blev gravid, att det blev ännu tydligare att han inte var “gullig” på det sätt jag önskar av en man och inte visade sin glädje, utan bara oro och “tänk om” ditt och “tänk om” datt. Det första han sa när jag hade gjort testet och la fram det framför honom var “hoppas inte det blir ett mongo”, ungefär som att det är den reaktionen man drömmer om… Jag kände att är det en sån här pojkvän man har kan jag lika gärna vara utan. Han är däremot snäll och vettig och jag tror att det kommer funka bra i framtiden, vi har lätt att prata med varann o han är ansvarsfull, bara inte “mr romance” om man säger så….

aha då förstår jag. Jag hoppas det går bra i framtiden.

Om du inte trivdes med den du levde med så gjorde du ett bra val, men det är viktigt att ha någon brevid en som stöttar en under sin graviditet.