Decemberbarn

Det är väll bara förnamnet.. :P tror jag skulle kunna sova jämt. ;)

Skulle kunna somna stående om jag slappna av helt ;D

Haha som jag då. Varje dag måste jag gå och lägga mig och vila.

Sjuuukt trött. Mitt dygn nu består typ av att sova, äta, spy å försöka ta hand om sonen där emellan.

Sjukt trött, mår illa konstant och kan knappt äta :(

ont i korsryggen :-P

har en son sen tidigare, nyligen 18 år fyllda :))

Jobbigt de där.... min aptit pendlar. Bara sugen på godis :P

Jag e otroligt trött på dagarna. Har en liten på snart 9 månader som behöver mycket stimulans så det blir inte mycket vila hehe. Aptiten e för det mesta bortblåst pga illamående. Lite orolig hur man ska orka med 2 små. Trots att vi vill ha dom tätt. Hehe små panik nu när det blir verklighet.

Oroar mej oxå lite för att ha två. Vår \"stora\" kommer nästan vara 2,5 år när den lilla är beräknad men det känns inte bättre för det. Han börjar fatta å visa vad han känner så mycket. Är rädd att han ska känna sej åsidosatt. Jag vet ju egentligen att det kommer ge sig med tiden och för dej oxå Bino. Men förstår din oro. Ett plus är ju att när det är dags att ta tag i det där så är vi utan graviditetshormoner och sprudlar av glädje o energi - eller hur. ;-) Nä men allvarligt så tror jag det mesta blir vad man gör det till, vi kommer bli supermorsor till våra syskonpar.....bara lite nervös att det är tvillingar....har redan mage och får menande blickar till höger o vänster fast vi inte alls tänkt berätta förrän vi vet säkert att nån där inne lever efter kub-ul.

Oroar mej oxå lite för att ha två. Vår \"stora\" kommer nästan vara 2,5 år när den lilla är beräknad men det känns inte bättre för det. Han börjar fatta å visa vad han känner så mycket. Är rädd att han ska känna sej åsidosatt. Jag vet ju egentligen att det kommer ge sig med tiden och för dej oxå Bino. Men förstår din oro. Ett plus är ju att när det är dags att ta tag i det där så är vi utan graviditetshormoner och sprudlar av glädje o energi - eller hur. ;-) Nä men allvarligt så tror jag det mesta blir vad man gör det till, vi kommer bli supermorsor till våra syskonpar.....bara lite nervös att det är tvillingar....har redan mage och får menande blickar till höger o vänster fast vi inte alls tänkt berätta förrän vi vet säkert att nån där inne lever efter kub-ul.

Det är 1 år och 2 månader mellan mina små.
Det kommer bli jobbigt, de lovar jag er...Men också så otroligt underbart!.
Att den förstfödde inte får all uppmärksamhet kommer bli tufft. Men med tålamod och kärlek funkar allt. Att ha syskon är värdefullt...en alldeles egen lekkamrat ;)

Mina humörsvängningar är helt sjuka. Får jag inte äta på beställning svänger humöret ner och jag blir super låg.. i med en smörgås och livet känns lättare. Herregud hur ska detta bli :p

Uh blir stölli på illamåendet....
Mår konstant illa.. blir ju så orklös.
Gråter för ingenting. Har ångest över att va hemma från jobbet..

Huuh! Haft en riktigt plågad natt. Min lille gallskrek och vred sig i smärtor vad det såg ut som. För att sen bara lugna sig i 10-15 min sen startade allt om igen.. Dock så lugnade allt sig vid 12 inatt och vi kunde prova att gå och lägga oss igen.. Trodde dock att han skulle sova länge idag eftersom allt det där inatt. Men nä. Vaknade istället en timme tidigare. Så hans pappa var snäll och gick upp med honom så jag fick sova lite. Trots att T inte kom hem från jobb fören vid 2 inatt.. som grädde på moset mådde jag så fruktansvärt illa att det vände sig i magen flera gånger och var påväg upp så jag ville bara skrika rakt ut jag med och lägga mig och sova bort allt. Men stark har man faktiskt blivit av ett kolikbarn, trots att man tvivlar på sig själv ibland hehe.. Oj detta kändes mer som ett dagboksinlägg fyllt med gnäll. Sorry tjejer