Hejsan alla mammor/blivande mammor/ni som försöker bli mamma!
Jag har en liten fundering.. Jag är 19 år gammal och tror att jag är med barn. Jag är inte säker då jag har en väldigt oregelbunden mens och jag har flera gånger "trott" att jag varit gravid pågrund av förhoppningar.
Jag har inte haft min mens på cirka 53 dagar nu och jag tycker det är lite väl för min mens. Har även känt av "tjejmagen", att det spänner och drar ungefär som mensvärk. Är extremt gasig och uppblåst hela tiden. Har vid ett tillfälle blivit illamående att jag var tvungen att lägga mig ner, är jättearg ena stunden, glad nästa, gråter för småsaker som filmer, serier och sådant jag sett flera gånger utan att gråta.
Någon som känner igen sig? Sen vidare till mitt problem. Min pojkvän och jag har ett stadigt förhållande, vi ska i december flytta ihop i egen lägenhet och vi är båda aktivt jobbsökande. Men han vill inte ha barn nu och han är för abort ifall jag skulle vara gravid nu. Men inte jag, jag ser inte felet med att behålla barnet om jag nu skulle vara gravid. Jag vågar inte heller prata om detta med min pojkvän då jag nästan vet hans svar.
Vad tycker ni jag ska göra? Väldigt tacksam för svar!
19 år och smått orolig
acek · 2012-09-19 · 4 svar
2012-09-19 02:11
4 svar i tråden
2012-09-19 05:53
Jag var 19 år när jag fick min äldsta dotter för snart 17 år sedan! Vi står varandra nära! Tänk på vad du själv vill, nu e jag lite taskig och tänker säga att killlar kommer och går. Om han säger i dag att han vill att du gör abort i dag så kanske han ändå drar om 1 mån, ni är så unga. Så min första tanke är vad vill DU, har du folk runt dig som hjälper å stöttar? Klarar du av en abort? Klarar du av en bebis? Jag vet bara folk som ångrar sina aborter men aldrig nån som sagt att det ångrar sitt barn!
Ta du ett gravtest till att börja med och se vad det visar! Lycka till i dina tankar och funderingar!
Ta du ett gravtest till att börja med och se vad det visar! Lycka till i dina tankar och funderingar!
2012-09-19 16:38
Jag är nitton och i maj fick jag reda på att jag vart gravid med en kille jag varit tillsammans med i två veckor. Som du förstår höll det inte men jag ångrar inte prinsen i magen för en dag. Har dåliga dagar då jag helst av allt skulle vilja strypa pappan då han lämnade mig.. oss. Men jag kämpar på för att jag vet att jag hade mått sämre av att göra en abort.
Har mina föräldrars stöd och jag bor hemma. Men vad gör det?
Du kan ju ha "turen" om du nu vill vara tillsammans med han att
1) du är inte gravid och den är bara försenad. då har ni inget "problem".
2) du är gravid han ändrar sig efter ett tag och vill ha barnet.
Men var också beredd på att han kan alltid sticka. Det ända som stoppar honom är han själv.
Har mina föräldrars stöd och jag bor hemma. Men vad gör det?
Du kan ju ha "turen" om du nu vill vara tillsammans med han att
1) du är inte gravid och den är bara försenad. då har ni inget "problem".
2) du är gravid han ändrar sig efter ett tag och vill ha barnet.
Men var också beredd på att han kan alltid sticka. Det ända som stoppar honom är han själv.
2012-09-22 04:44
acek skrev den 2012-09-19 02:11:58
Hejsan alla mammor/blivande mammor/ni som försöker bli mamma!
Jag har en liten fundering.. Jag är 19 år gammal och tror att jag är med barn. Jag är inte säker då jag har en väldigt oregelbunden mens och jag har flera gånger "trott" att jag varit gravid pågrund av förhoppningar.
Jag har inte haft min mens på cirka 53 dagar nu och jag tycker det är lite väl för min mens. Har även känt av "tjejmagen", att det spänner och drar ungefär som mensvärk. Är extremt gasig och uppblåst hela tiden. Har vid ett tillfälle blivit illamående att jag var tvungen att lägga mig ner, är jättearg ena stunden, glad nästa, gråter för småsaker som filmer, serier och sådant jag sett flera gånger utan att gråta.
Någon som känner igen sig? Sen vidare till mitt problem. Min pojkvän och jag har ett stadigt förhållande, vi ska i december flytta ihop i egen lägenhet och vi är båda aktivt jobbsökande. Men han vill inte ha barn nu och han är för abort ifall jag skulle vara gravid nu. Men inte jag, jag ser inte felet med att behålla barnet om jag nu skulle vara gravid. Jag vågar inte heller prata om detta med min pojkvän då jag nästan vet hans svar.
Vad tycker ni jag ska göra? Väldigt tacksam för svar!
Åhhh förstår att det är jobbigt!!!
Jag var 17 skulle fylla 18 när jag blev gravid,pappan var 21.
Jag ville nog mer än han och vi dividerade fram och tillbaka eftersom jag gick på gymnasiet och han hade precis avslutat lumpen.
När vi väl beställt tid för samtal på familjeplaneringen fick vi reda på att pappan hade cancer :'(,hela livet stannade upp!
Läkaren berättade att detta kanske var enda tillfället för honom att bli pappa,trots att han skulle få frysa ner spermier så var det inte säkert att sånt funkar.
Vi bestämde oss för att behålla barnet.Vi fick en liten pojke som var världens sötaste ;) Månaden efter födseln fick vi reda på att pappan var frisk från cancern & nu 15 år senare sitter vi här med sammanlagt 3 barn på naturlig väg :)
Allt behöver inte gå åt skogen! Gör de du själv känner är bäst! Killar brukar vara lite fegare än oss tjejer!
Har du gjort gravtest? Gör annars det,har du någon vän att prata med? En vän kan vara bra att ventilera sakerna med.Det hjälper INTE att tjata på en kille tyvärr,då blir dom bara mer stressade.Gör klart för honom hur DU känner och be honom sätta sig in i hur du mår och tänker!
STOR kram till dig!
Hejsan alla mammor/blivande mammor/ni som försöker bli mamma!
Jag har en liten fundering.. Jag är 19 år gammal och tror att jag är med barn. Jag är inte säker då jag har en väldigt oregelbunden mens och jag har flera gånger "trott" att jag varit gravid pågrund av förhoppningar.
Jag har inte haft min mens på cirka 53 dagar nu och jag tycker det är lite väl för min mens. Har även känt av "tjejmagen", att det spänner och drar ungefär som mensvärk. Är extremt gasig och uppblåst hela tiden. Har vid ett tillfälle blivit illamående att jag var tvungen att lägga mig ner, är jättearg ena stunden, glad nästa, gråter för småsaker som filmer, serier och sådant jag sett flera gånger utan att gråta.
Någon som känner igen sig? Sen vidare till mitt problem. Min pojkvän och jag har ett stadigt förhållande, vi ska i december flytta ihop i egen lägenhet och vi är båda aktivt jobbsökande. Men han vill inte ha barn nu och han är för abort ifall jag skulle vara gravid nu. Men inte jag, jag ser inte felet med att behålla barnet om jag nu skulle vara gravid. Jag vågar inte heller prata om detta med min pojkvän då jag nästan vet hans svar.
Vad tycker ni jag ska göra? Väldigt tacksam för svar!
Åhhh förstår att det är jobbigt!!!
Jag var 17 skulle fylla 18 när jag blev gravid,pappan var 21.
Jag ville nog mer än han och vi dividerade fram och tillbaka eftersom jag gick på gymnasiet och han hade precis avslutat lumpen.
När vi väl beställt tid för samtal på familjeplaneringen fick vi reda på att pappan hade cancer :'(,hela livet stannade upp!
Läkaren berättade att detta kanske var enda tillfället för honom att bli pappa,trots att han skulle få frysa ner spermier så var det inte säkert att sånt funkar.
Vi bestämde oss för att behålla barnet.Vi fick en liten pojke som var världens sötaste ;) Månaden efter födseln fick vi reda på att pappan var frisk från cancern & nu 15 år senare sitter vi här med sammanlagt 3 barn på naturlig väg :)
Allt behöver inte gå åt skogen! Gör de du själv känner är bäst! Killar brukar vara lite fegare än oss tjejer!
Har du gjort gravtest? Gör annars det,har du någon vän att prata med? En vän kan vara bra att ventilera sakerna med.Det hjälper INTE att tjata på en kille tyvärr,då blir dom bara mer stressade.Gör klart för honom hur DU känner och be honom sätta sig in i hur du mår och tänker!
STOR kram till dig!
2012-09-22 13:27
Tack för svaren och stödet!!
Jag fick min mens i onsdags, släppte tanken på graviditet direkt! Dock tog den slut idag(eller snarare sent inatt) och det kändes lite skumt.
Har även mått jätteilla sen i måndags, trodde det hade med mig blodsocker att göra (är diabetiker) men nej.. Även när blodsockret låg bra mådde jag illa. Så jag ska vänta en vecka till och sen ta ett test.. Har ju läst på flera sidor att man kan ha normala blödningar när man är gravid.
Får se vad testet visar nästa vecka!
Jag fick min mens i onsdags, släppte tanken på graviditet direkt! Dock tog den slut idag(eller snarare sent inatt) och det kändes lite skumt.
Har även mått jätteilla sen i måndags, trodde det hade med mig blodsocker att göra (är diabetiker) men nej.. Även när blodsockret låg bra mådde jag illa. Så jag ska vänta en vecka till och sen ta ett test.. Har ju läst på flera sidor att man kan ha normala blödningar när man är gravid.
Får se vad testet visar nästa vecka!
Forumet är medlemmarnas egna erfarenheter, inte medicinsk rådgivning. Vid oro – kontakta barnmorska eller ring 1177.