Var ska bebisen sova?

Det gör man ju som man vill. När dottern kom till världen var vår plan att hon skulle sova i sin säng med just en av de anledningarna att min sambo var rädd att lägga sig på henne. Vi provade men det blev ohållbart att springa upp och ner hela nätterna vid amning och inte ville hon ligga där ensam! Så hon fick sova hos oss och det har gått väldigt bra. Mannen var osäker i början men lärde sig snabbt att hon låg där. Nu är hon 10 månader och sover mestadels i sin säng men får såklart sova hos oss när helst hon vill :) Prova er fram till vad som passar er:)

Jag har låtit min son sova i egen säng sen vi kom hem från bb. :) och det har funkat alldeles utmärkt :)

Sonen sov mest i sin säng. Dottern sov första passet i sin säng och när hon vaknade för att äta fick hon sova resten av natten med mig och sambon. 3:an ska vi köpa ett babynest till, så hon kan ligga mer skyddad mellan oss då jag tycker det underlättar så mycket vid amning :) Alla gör vad dom tycker känns bäst :)

Vår dotter sov mellan oss från start. Underlättade nattamningen något otroligt, och hela familjen sov gott hela nätterna :) I början sov hon i ett babynest, men efter ett par månader hoppade vi över det. Hon började sova i egen säng (i vårt rum) när hon var runt 5-6 månader.

Sonen sov i egen säng från första början och det kommer även lillasyster få göra.

Skulle aldrig ens överväga att ha Krypet i sängen hos oss, han har en babykorg att ligga i och senare blir det spjälsäng. Och så fort vi flyttat - eget rum (i höst förhoppningsvis). Varken jag, mina bröder eller min man har sovit hos föräldrarna. Vi sov snällt hela nätterna.

Vår dotter sov i egen säng från början och det har gått hur bra som helst och nu till sommaren kommer lillsyskonet och den kommer också få sova i egen säng direkt. Har inte riktigt förståt varför man har barnen i samma säng för det leder bara till problem oftast till senare när barnen ska sova egen säng..

Det leder inte till probelm att samsova om man lyssnar på barnet :) Det var inga som helst problem att få henne att sova i sin egen säng. Alla gör som de vill och tycker funkar bäst. Att ha åsikter om hur andra gör leder ingenvart :) Själv har jag åsikter om att låta barnet sova själv när de är så små, men det har ju inte jag med att göra hur andra gör.

I början tyckte jag att barn ska sova i sin säng (man har mkt principer innan man fått barn) Nu får han sova vart fan han vill, bara han sover. Hellre att han sover i våran säng än att jag lider av sömnbrist. Och jag tror inte han kommer sova hos oss när han är 15 iaf :P Han somnar i sin säng men kryper ner mellan oss nån gång under natten (lägger jag tillbaka honom i sin säng så kommer han vakna å gnälla en gång i kvarten tills han får komma ner å sova med oss. Och behöver han den tryggheten så får han den.

med våran första son som blir 3 år i sommar sov i våran säng väldigt länge.. tyckte oxå att man ska ha barnen i sin egen säng för att dom ska "lära" sig sova själv. men det gick inte så bra när det bara var tutten som dög dygnet runt så jag ammade honióm i sängen och det har funkat bra.. sen när han var kanske 1 år så sov han i egen säng i vårat rum, sen flyttade vi han i eget rum och nu är han i en mamma och pappa period så nu sover han mellan oss nästan varje natt igen. lägger han i sin säng ibland men han vaknar vi 00.00 ändå och gråter efter oss och då får han komma upp till oss och sova. just nu behöver han den tryggheten och då får han det.. våran andra son som fyller 1 år den 26 nu sover i eget rum i egen säng och det fuknkar bra, han vaknar endast en gång per natt och vill ha mat sen sover han igen.. man får göra det som känns rätt för en själv och sitt barn helt enkelt.. sen blir det aldrig som man tänkt sig heller :P

Tack för alla inlägg. Vi ska testa att ha henne i egen säng i vårt rum, tror inte jag sover så gott om hon sover i samma säng. Det får hon göra sen när hon kan ta sig dit själv :)

Va oxå orolig då mannan rör sig mkt å inte riktigt har \"koll\" på sina rörelser. Hon har sovit i babynest i vår säng, funkat hur bra som helst. Underlättat med nattamningen å så ligger hon skyddat där. Nu vid 4 månader sover hon både i sin säng i vårt rum lr i sängen med oss i nestet. Funkar för oss! Men man får prova sig fram å hitta ett sätt som passar er :)

Våran dotter låg i våran säng dom första två veckorna ungefär då jag kände mig säkrast då, jag låg mellan henne och pappan för han far också runt som bara den. Sen dess har hon sovit i sin säng nästan varje natt, sover hon oroligt eller om hon varit sjuk har hon fått ligga hos oss. Men somnar lika fint i sin säng varje kväll ändå :)

Vi har alltid lyssnat till vår dotters signaler och rättat oss efter hennes behov. I början var jag mycket tveksam på att samsova, sambo som rör sig mycket, ökade risken för psd och att jag själv inte skulle kunna slappna av så den första veckan trälade vi med att ha henne i vaggan men ganska så snabbt blev hon överflyttad till vår säng. Det underlättade både med nattamningen och resulterade i en lugnare sömn för alla när vi vande oss. Till slut så kände jag mig mer trygg när dottern sov jämte mig och det funkade bra fram tills hon var 8 månader. Då kunde vi inte längre samsova säkert eftersom hon började röra sig så mycket i sömnen så då åkte vi och köpte en spjälsäng och det gick hur bra som helst att lägga henne i den. Inga protester. Så nu sover hon i spjälsängen, vaknar hon och vill äta brukar hon få komma över till vår säng sen och givetvis får hon sova med oss om hon verkar vilja det. Nu har vi dock börjat med projekt eget rum då hon har blivit väldigt lättstörd. Hon är snart 11 månader så imorgon tänkte vi ha en provnatt då hon får sova i rummet bredvid. Fungerar det bra får hon fortsätta sova i eget rum annars flyttar vi in henne igen så får sambon flytta ut på maddrassen tills vidare då det är han som snarkar och har sig så hon störs. ;p Men så länge det är hållbart tycker jag man ska känna efter vad barnet verkar behöva men självklart ska det ju också¨fungera för alla i familjen så det är väl väldigt individuellt skulle jag tro. :)

Vår son låg med oss i våran säng från första början. Mest för att jag kunde sova bättre då jag kunde höra honom och enkelt kolla till honom om jag vaknade. Sedan var det även väldigt smidigt med ammningen. Från ca 4-5 månader sov han sedan i sin egen säng i sitt eget rum. Han är nu snart två och har gått över till vanlig säng då han klättrar och ramlade ur spjälsängen. Nu somnar han runt 19 på kvällen i sin egen säng. Ibland vaknar han till runt 4-5 på morgonen och kommer själv in till oss medan jag andra dagar väcker honom strax efter 6 för att vi skall upp. Tycker det har fungerat suveränt och så kommer nummer två med stor sannolikhet även få göra. :)

våran dotter sov i vagga bredvid min säng dom första veckorna, men efter fem veckor tröttnade jag på att varken hon eller jag sov bra så hon fick provsova i sin säng, och där blev hon kvar. på köpet fick jag en pigg dotter o hon en pigg mamma!

Jag skaffade en säng där sidan kunde fällas ned och var lika hög som vår säng. Vilket gjorde att han låg i sin egen säng fast jag bara flyttade över honom snabbt till mig under amning. Väldigt enkelt och det kändes ju som vi sov i samma säng fast vi inte gjorde det :) skulle aldrig vågat ha honom i mitten för min man hade inte alls känsla av att någon låg bredvid när han var så liten. Man ska känna efter själv tycker jag.