Vad ska jag göra? Behöver hjälp :(

Ni kan inte prova att kanske separera men att ni fortfarande är tillsammans och ser om det fungerar bättre? Kanske kan ni hitta tillbaks till allt när ni får lite tid isär? :/

Hade jag varit du hade jag flyttat, (men de är jag det) det är aldrig ens fel att två träter. Mår inte du bra, mår inte barnet bra heller. Ge han chansen o bestämma hur det ska fortsätta. Att ni är tillsammans lr går skilda vägar. Lycka till!! Styrke kram

Hej! Tack för ni har tagit er tid att svara!. Det har gjort mig lite klokare. Tycker det är så synd att det blir såhär bara :(

Jag förstår det :( dessvärre blev inte vår relation bättre när vi fick barn, detta mycket pga att vi inte längre var varandras nummer 1, och att vår son tog mer av vår energi än vad vi räknat med. Vi är fortfarande tillsammans men har fått kämpa en del. Så jag råder verkligen till att försöka lösa så mycket som möjligt innan bebisen kommer. Men det är absolut inte bara ens fel att två stycken bråkar! Lycka till!! Stor kram till dig

Tack så mycket hanna för du tar dig tid att svara, det värmer! Jag har också förstått att det för många blivit värre när bebisen kommit. Jag blir bara så irriterad och ledsen över att hans data spel går före allt, det är lixom hans allt. Han skulle tycka det va skönt at flytta hem till sina föräldrar och spela spel hela dagarna och få allt serverat på guldfat, han är ändå 23 år så man tycker ändå att det är dags att mogna till lite? Speciellt om han ska bli pappa med. Jag kanske ska låta honom få leka av sig? oh det är så svårt allt..

Min sambo var precis likadan förut, vi tjafsade otroligt mycket pga det! Jag informerade inom flertalet gånger om att han har ett databeroende. Jag skrev till slut ner hur många timmar han satt vid datorn och då kunde han inte blunda för det. Jag gav honom ultimatum, mig eller datorn. Jag var så trött på honom!! Men efter mycket om och men så redde vi ut allt. I samband med detta pratade jag med en psykolog som gav mig väldigt mycket styrka i det hela. Jag skulle säga att sätt dig ner och prata med honom (skäll inte för då kommer han gå i försvarsställning) och så berättar du hur du känner, och talar om att du funderat på ditt och datt. Ställ krav och ultimatum, men stå även fast vid det om han inte skulle välja det \"bästa/smartaste\".

Men kan han inte åka te sina föräldrar en helg lr mer ibland och bara sitta där och spela? Sedan komma hem och ge dig tid o mys? Att ni går åt var sitt hål några gånger ibland å gör sånt ni vill egna er åt? Aldrig roligt att sånt blir :( lycka till!!

Hanna : Va skönt att det löste sig för dig ! Jag ska försöka prata med honom i morgon då han lugnat ner sig lite. Jag sa det till honom för cirka en månad sen, att antingen mig eller datorn, så valde han datorn. Fast sen kom han och sa att han inte menade det osv , men han sa inte att han hade valt mig utan mer pratade bort det. Mammatillwilde: jag har försökt att få iväg honom till vänner och familj men han säger att han inte orkar. Men när hans pappa tex ringer och frågar om han kan komma och hjälpa honom med en grej och vi inte kan av någon anledning, då skäller han ut mig och skriker att han aldrig får träffa sin familj? Lite dubbelmoral där :/

Öh okej, dessa karlar är verkligen ett mysterium ;-) skämt och sido. Men om du åker iväg någon dag och sedan kommer hem hur är han då? Sätt dig ner med honom och fråga om han vet vad han vill. Om spelet är viktigare än vad du och drar barn är. Att du även kanske ska säga åt honom att du kanske borde titta efter ett nytt ställe och se hur han reagerar?

Erat*

Jag tycker även att du bör bestämma dig ordentligt, om han nästa gång säger \"datorn\" eller så att du bestämt innan vad som händer då. Det hjälpte för mig isllafall, jag berättade för min sambo om mina andra planer om han inte väljer mig. Han fick då upp ögonen att jag faktiskt hade bestämt mig för att jag inte ville ha det på det där sättet. Jag hoppas det löser sig för dig, och du är välkommen att skriva om du behöver prata av dig! Kram

Tråkigt när de blir så! Hoppas de ordnar upp sig för dig/er! Håller tummarna!

Vet hur du känner! Har varit med om samma flertal gånger men min man inser sina fel när jag kommit till bristpunkten istortsett och han kommer då självmant och vill reda ut vad som hänt. Min fråga till dig är.. Är han bara otrevlig och illa betende mot dig när han spelar spel? Min man vill inte jag stör han när han spelar iom att han lackar sönder på spelet tillräckligt så de räcker o blir över och de får ju jag ta största skit för om jag försöker ens öppna min käft .. hur känner du själv i din fråga ?

Tycker du ska försöka fundera ordentligt vad du vill. Det är viktigt att du mår bra och speciellt när bebisen kommer med. För de kommer vara så mycket annat som kan vara påfrestande efter förlossning och när bebisen kommer. Risken finns att det inte alls blir bättre när bebisen kommer, eftersom din sambo inte verkar tycka att han gör något fel alls. Alla har vi våra brister men man måste ju försöka inse dem och bättra sig, man är ju inte mer än människa. Kan ju säga att jag tjatat och gnällt på min sambo ang hans dator och tiden han satt, för de var mycket det med och jag tyckte inte att han hjälpte till i hemmet ( när de kom till vår dotter så var han jätte delaktig osv men inte själva hushållet, man var tvungen att be han göra saker och det tycker jag inte att man ska behöva göra). Men han har bättrat sig, gör mer hemma på eget initiativ mm. Vilket är så skönt, och mindre tid framför datan ;) . Men ni borde försöka lösa och prata ut innan bebisen kommer, verkar han inte vilja eller försöka, så skulle jag lämna. Barn blir påverkade av ens psyke. Mår du dåligt kommer din bebis känna av det. Önskar dig lycka till! kram

Ja, du... Usch, det är inte roligt. Men absolut något som ni måste ta tag i nu. En liten bebis kan tära på förhållanden där allt varit bra innan också. Sömnbrist och att hela tiden vara bunden till bebben i början kan bara det skapa irritation för att man helt enkelt inte orkar led minsta lila motgång. Så ta tag i detta nu! Hur ni än gör hoppas jag att.det löser sig.till det bästa för just er. Lycka till!

Jag vet hur du känner dig! Jag hoppas att ni kan lösa detta innan eran bebis kommer. Efteråt så finns det tyvärr inte så mycket tid. Bebisen kommer att ta all din tid o kraft. Jag och min sambo tjafsar o tycker mkt olika om saker o ting.. och jag känner att jag gör det mesta och när det gäller vår dotter så är han ganska frånvarande o lat.. Han orkar helt enkelt inte med henne.. Så man blir väldigt arg o frustrerad av att veta att det finns en person till i hushållet som faktiskt kan hjälpa till att avlasta osv. Men personen gör det inte.. Då känns det nog bättre att leva ensam med barnet. Då vet man att man klarar sig själv och besparar sig själv en massa irritation på en person som finns där men inte hjälper en.. Jag hoppas att det löser sig för dig! Väljer du att leva ensam med din bebis så kommer du klara det alldellses utmärkt! Du blir förvånad över hur stark du blir som person när du har ditt lilla barn hos dig! Massa kramar till dig! Detta fixar du!