vad är bäst, föda vag- el kejsarsnitt

Det bästa för barnet är att födas vaginalt. De mår mycket bättre av det. Jag gjorde ett planerat ks pga att min dotter låg i tvätläge. Jag blödde 2 liter och dottern hade svårt att komma igång med andningen. Sen är man handikappad efteråt och kan inte sköta sitt barn själv. Dessutom var det en mindre angenäm upplevelse att känna någon rota rubt i ens buk medans man var vaken! Jag saknar också att ha en förlossningshistoria att berätta. Jag tror många tror att ks är ett lätt sätt att få barn på. Njae, inte direkt. Jag hade valt en vaginal förlossning 1000 ggr hellre! Inte minst för barnets skull, som ju är det viktigaste :) Be din bm om att få träffa en aurora-bm för att prata om din förlossningsrädsla :) Man är väldigt restriktiva med ks om man inte har medicinsk orsak, så satsa på att få bukt med rädslan istället :)

Hej, jag väntar mitt första barn så jag så jag kan inte säga vilket jag tycker är bäst. Men jag ska föda vaginalt, är lite skraj jag med men känner att det är de jag vill :) självklart om det blir några komplikationer som gör att jag måste göra ett kejsarsnitt så gör jag ju det. Jag tycker du ska ta upp det här med din bm, hon kanske kan hjälpa dig. Lycka till:)

Precis - en vaginal förlossning är mkt bättre för barnet. Snitt = större risk för komplikationer. Jag födde min 4,5 kilos son vaginalt för 4 mån sen och det är sjukt hur fort man återhämtar sig / drar ihop sig.. Lycka till :)

För bebis skull är alltid en vaginalförlossning det bästa, så länge det inte finns eller uppstår komplikationer. Barnet hinner förbereda sig för att komma ut i världen under förlossningsarbetet. Tänk på barnets bästa! Det överväger nog det flesta mammors rädslor :)

Håller med de föregående, prata med din bm om oron! Jag är beräknad till på torsdag och har sån panik att jag emellanåt bryter ihop och mina kompisar tycker faktiskt att jag borde söka professionell hjälp. Sambon är det bästa stödet man kan ha men vad hjälper det när jag är så jäkla rädd?! Har pratat med min bm och bara det känns så mycket bättre, en stund...möte på måndag igen så jag hoppas hon kan lugna mig då och att det sätter igång efter det medan jag har rädslan i shack för ärlig talat så skrämmer ett snitt mig ÄNNU MER :/ Så prata med din bm, det finns hjälp som är till för dig :)

Vaginalt, helt klart

Det är normalt att vara rädd för en förlossning, och efteråt blir det värre om man gjort snitt, så rekommenderar VERKLIGEN vaginalt. men har man superrädsla så ska man prata med sin BM. Lycka till!

Jag har fött 4 barn å 5:e på väg. Jag är totalt livrädd för snitt. Min syster fick fyra barn genom snitt å jag skulle aldrig vilja byta. Kunde inte lyfta sitt eget barn å vaverkligen mörbultad. Tyckte så synd om henne. Hon va ofta beroende av hjälp i börja. Föder du vaginalt så kan du genast (i alla fall jag) stå å gå. Du kan lyfta ditt eget barn å det är en fantastisk upplevelse. Min syster kände sig snuvad på den upplevelsen. Min väninna har fött tre barn vaginalt å sista blev det komplikationer så hon blev tvungen att snittas. Hon sa att hon aldrig ville uppleva det igen. Hon fick infektion efteråt å kunde inte röra sig. Såååå jobbigt. Jag avskyr även att ligga på sjukhus å det är du ju tvungen till om du snittas. För din å din bebis skull så är det alltid bäst att föda vaginalt. Prata i alla fall med din bm hon är säkert ett fantastiskt stöd. Visst gör det ont att föda barn men snittet gör ondare i längden å du missar så mycket av den första tiden med ditt lilla barn. :) lycka till vännen. Kram

Jag blev akut snittad och kan säga att det var det värsta i mitt liv... Fick åka rullstol några dagar För jag adr så ont, var livrädd för att snittet skulle spricka och tarmarna ramla ut... Gjorde ont att kissa och bajsa. Usch kg rekommenderar verkligen inte snitt!! Jag SKA föda vaginalt denna gången

ett kejsarsnitt är en operation.. ALLA operationer medför ALLTID en risk hur små operationerna än är å vad man än opererar... Att föda vaginalt är det absolut bästa både för mamman och bebisen. Mint risker såvida inte man har en bebis som trasslat in sig i navelsträng eller några andra komplikationer man hittat innan som gör att en vaginal förlossning är riskabel. I normal fall är vaginala förlossningar absolut bäst både under själva förlossningen OCH framförallt efteråt. vanial förlossning = du kan själv ta hand om ditt barn direkt och du kan själv har massa mys med ditt barn.. Kejsarsnitt = andra får ta hand om dett barn i början både på sjukhus och hemma för du får inte lyfta för mycket, du kan inte gå nåt nämnvärt osv... Jag föredrar vaginalt om man kan!!

Jag hade tusen ggr valt vanlig förlossning... Men första barnet va jag livrädd hon ex inte skulle vända sej osv så att jag skulle va tvungen att snitta, just av anledningar andra skriver här nedan. Jag hade en jättejobbig förlossning men här är jag 12v från bf igen - å tänker föda vaginalt! Tänk på att ja, det gör jätteont men det är också en smärta som föesvinner aå fort det är över och övergår till tusen %kärlek å lycka å eufori. Din kropp är GJORD att klara detta, den kommer veta va den ska göra å det är en helt fantastisk känsla att ha klarat av det, jag lovar!!!! Även om det var hemskt ibland så va det också en sån mäktig känsla att verkligen GE LIV. Du klarar detta!!!! Be din BM om stöd å mitt tips är att prata igenom hur du vill ha det tillsammans med den/de som ska vara med på don förlossning så kan du känna dej lugnare att de vet vad du önskar å vad du är rädd för så att de kan \"ryta i\" så att det blir så mycket som du vill som möjligt. Vad är Det du är mest rädd för? Fundera å dela in din rädsla i mi dre bitar så blir de lättare att övervinna. Önskar dej allt mod men jag vet du klarar det.

tusen tack för alla svar.. vet ej varför det känns såhär men har fått höra att det är normalt som allt annat.. på ett sätt vill jag bara få det gjort.. för att jag har mått illa sen v.5 tro därför rädslan kommer ... ibland är jag helt utmattad och hungrig så jag själv undrar hur jag kommer orka..

Vaginal är bättre. Tror inte ens man får bestämma ks när man är rädd och förstföderska, brukar då bara vara om man inte "kan" föda vaginalt. Jag födde vaginalt och det gick riktigt bra, återhämtade mig snabbt och orkade snabbt vandra runt hela tiden. Min mamma födde två vaginalt och en med snitt och hon orkade ingenting efter snittet och låg en lång tid efter det, pga smärtan.

Jag tror majoriteten är rädd å orolig å nästintill skräckslagen i för förlossningen, men det vore ju konstigt annars! Man. Et det kommer göra ont, men man haringen aning om hur ont, hur länge, exakt vad som kommer hända... Herregud jag är rädd å nervös å har ändå gjort det förut! Men samtidigt vet jag att det inte finns nåt som är som att föda sitt barn, å de vänner jag har som fått KS har känt att det missat nåt.. (förutom att det tagit sån tid att läka osv efter) För mej hjälpte det att läsa massa förlossningshistorier, vissa var läskiga å andra superpeppande - men för mej tyckte jag ändå det var lättnad att läsa om kvinnor som trots att de gått igenom en jobbig förlossning överlevt, kände enorm kärlek å lycka, mådde bra, ändå såg tillbaka på det positivt å ville ha fler barn... Då tänkte jag att det inte kan va SÅ farligt. Hoppasdu hittar ett sätt somfungerar för dej att komma över rädslan! Ps att inte ha ork.... Du har det. Det är heeeelt otroligt vilken kraft kroppen har inom sej!!! Jag hade inte sovit på 1,5dygn, spytt upp allt flera ggr - men födde ändå fram ett helt fantastiskt friskt underverk. Å va så euforisk efter av alla hormoner å kärlek å kraften att jag lyckats att jag ändå inte sov på typ 14h efter det...! :)

Det bästa fö barnet är helt klart att födas vaginalt, just för utdrivningsprocessen som pressar ur fostervattnet ur lungorna, för de gr inte at göra de lika bra vid ks även om barnet pressas ut även då. Jag fick göra ks då min flicka låg i säte och jag hade för smalt bäken för sätesförlossning och jag ka säga att det gick suprbra. Jag kunde ta han om både mig själv och mitt barn på en gång efter snittet, om än med lite mer långsamt tempo, jag ammade på en gång, lillan skrek direkt hon kom ut och jag fick henne till bröstet på en gång de sytt ihop mig, dvs efter ca 10-15 minuter. Det är inte sant att man inte får röra på sig efte snitt, snarare tvärtom, ju tidigareman börjarr promenera desto bättre för läkningen. Jag började promenera på en gång och kunde träna fullt ut efter 6 veckor utan problem. Såklart är de en operation och det kan uppstå kompliktioner men idag är ks så pass vanligt och de är duktiga läkare och de har superbra modern teknik så jag tycker inte man ska behöva vara rädd för att göra snitt, ibland blir de ju så att man inte får bestämma, som i mitt fall och då är det bra att man har förlikat sig med tanken på snitt. Ta upp dina känslor med din bm, så får du känna efter själv hur detkänns om du vill föda vaginal eller göra ett snitt. Snitt kan man få beviljat om de godkänner din anledning till det, dvs ex. stark fölossningsskräck. Vill bara dela med mig av den positiva effekten av snitt då den faktisk existerar, folk har en tendens att skrämmas med berättelser om hur deras "kompis kompis" har upplevt snitt, men faktum är att de flesta mår bra efter snitt också. Plus att man aldrig har problem mellan benen hellr ;) jag vill dock föda vaginalt detta barn om det är så att den vänder sig från säte men jag är inte alls främmande för tanken om ett till snitt. LYcka till med allt!!