Unga mammor?

jag kan ju bara säga utifrån mig själv... jag skulle aldrig kunna behålla ett barn som blivit till under en våldtäkt. veta att barnet till pappan är ett monster. se hans drag i barnet, likheter osv. alltid bli påmind.. usch :( vill du förresten inte att din pojkvän är pappan till ditt barn?

Jo, jag förstår precis va du menar. Joo så klart jag vill det. Men bara tanken på att döda ett framtida barn gör mej ledsen..

Förstår hur du menar med att döda ett framtida barn, tanken är hemsk, men jag förstår din pojkvän. Ett hårt slag för honom att du tycker att han ska bli "pappa" åt ett barn vars pappa har våldtagit hans flickvän. Inte okej, faktiskt. Hoppas allt ordnar sig för dig! Lycka till! Kramar

Vilket delemma. Jag förstå dig också. Men om man säger så här. Vet du vem som gjorde det. För enligt lag så måste du registrera vilken som är pappan. Sedan måste den som är pappa tillbarnet ha rättigheter att får träffas och ha genmensamvårdnad. sedan hur ska du förklara för släkten vilken som är pappa. Inte någ med att föklara för barnet. Vist man kan hålla det hemligt länge men förelsenare så kommer saningen fram. Tänk en extra gång vännen. Jag tro inte att du eller barnet kommer att mår bra av detta. För han som har gjort detta mot dig har ju sårat dig osv. Denna ska du har kontakt med under tiden barnet växer upp. Kommer det inte kännas hemskt. Hoppas det löser sig. MVH Jenny

Oj, vilket dilemma! Det är svårt val, förstår din pojkvän samtidigt man förstår dig i denna fråga. Men tänk på att du kanske blir påmind av "våldtäktsmannen" när barnet blir äldre och får honoms drag. Det kan va väldigt jobbigt! Min svägerska jobbar som förlossningsbm, hon berättade om en tjej som födde sitt barn efter en våldtäkt. Hon var rädd att barnet skulle se ut som mannen och vågade inte titta på barnet i början.. Nu har hon vant sig men det sitter i än, hon är rädd... Så tänk igenom det noga, prata med någon kanske?? =) LYCKA TILL!

Tror du tjejen skulle må bäst i å försöka få en kurator kontakt, I detta fallet måste du nog både förstå dig själv och din pojkvän. Hur mår du efter våldtäkten och varför vill du behålla barnet om du har ett stadigt förhållande? Många frågor som du skulle behöva söka svaren på. Jag önskar dig all lycka till och hoppas verkligen att det löser sig till det bästa för er!! Kram på dig

Nej, just nu är det inget barn än. bara ett embryo. o hans dna. gör abort. du kommer ångra dig att du inte får barn med din kille istället. för det finns inget man hellre vill än att bara ha barn med den personen man lever med. förstår inte. dessutom tycker jag det är bra av honom att vara hos dig nu , det finns så många killar som skulle strunta i sina tjejer om de blev våldtagna. o då säger du ändå att du vill behålla barnet , vars pappa du blev våldtagen av, nej.. du kommer bli gravid en dag o vara lycklig

Du kommer fram till det bästa valet för dig, lyssna på ditt hjärta <3 Jag har en son på tre månader och är 19 år, (fyller 20 i juli) skriv gärna om du vill prata :) kramar!

Hejsan, Jag är en ung mamma 22 år. Blev gravid, fast jag åt mina p-piller. och har inget fast förhållande, så är singel. Stod i valet i kvalet som jag skulle behålla det, men har troligen kommit fram till rätt resultat nu, att behålla det. För de är ändå om man gör abort, är inte 100% att du kan bli gravid igen. Så de vill inte jag riskera. Men finns också här om du vill prata ... :)

Om du behåller barnet, kommer det väl att påminna dig om mannen som våldtog dig?! Jag skulle inte behålla, jag skulle nog inte kunna älska det barnet då det bara skulle på minna mig om dagen jag vart våldtagen!! Men du känner ju bäst hur du vill göra. Hoppas du kommer fram till något bra. Lycka till!

Uscah vad hemskt att höra:(, men är du säker på att det kom till via en våldtäckt så inte din pojkvän är pappan sådant kan ju nästan aldrig veta fören RUL, Jag tycker du ska följa ditt hjärta, Jag är 22år och väntar mitt andra barn i juni =). finns här om du vill prata av dig kram!=)

Usch, ingen lätt fråga... Först och främst - det är verkligen bara DU som kan avgöra, men en våldtäkt är en våldtäkt. Och samtidigt - ett barn är ett barn. Men, hur skulle du må om din pojkvän väljer att lämna dig om du behåller barnet? Skulle du även då kunna älska det här lilla livet av hela din själ, resten av ditt liv? Din pojkvän verkar vara en fin kille som går att diskutera med. Jag skulle ta honom med och allra först uppsöka en barnmorska (du har ju rätt till ungdomsmottagningen dessutom) och få prata igenom ALLT tillsammans med honom, och femte veckan är så tidigt att risken för missfall är stor, så försök att se lite krasst på det där med "döda ett framtida barn", om du kan. Än är det inget barn, utan något som kanske blir ett. Vad tror du gör dig mest lycklig? Sköt om dig - och precis som alla andra - jag finns oxå om du vill bolla tankar! KRAM!

Hej! Jag är 17 år och har en dotter på 5 månder tillsammans med min pojkvän :) Skriv gärna om du vill prata! Känner du att du vill behålla barnet så gör det. Jag själv är emot abort och även om jag inte kan sätta mig in i din sits så är jag nästan helt säker på att jag hade behållt barnet. Det är ju fortfarande DITT barn, ditt kött och blod liksom. Sen när barnet väl kommer så kommer du säkert älska bebisen mer än allt och inte (allt för ofta) tänka på hur hon/han kom till. Bara en fråga; Är du 100% säker på att barnet blev till under våldtäkten? Jag menar, du måste väl ha haft sex med din pojkvän under samma period typ? Kram!

Jag har en son på 3 månader o du får verkligen ursäkta men att du ska behålla ett barn som kom till under en våldtäkt va det absolut dumaste mest respektlösa jag någonsin hört! Stackars barn.. hoppas du hittar ditt sans och gör abort innan det är för sent!

du säger att tanken på att döda ett framtida barn gör dig ledsen. men är det verkligen inte värre att för det första låta sitt barn växa upp utan sin riktiga pappa, och sen med vetskapen att ens egen pappa våldtog sin mamma. och du får gå runt hela livet med minnet och påminnelsen att du blev våldtagen. istället för att göra abort och skaffa ett barn med din pojkvän, som du älskar (?). sen så är "barnet" inget barn om du är i vecka 5.

Heejsan ! Låter inte som någon vidare bra sitvation ! Jag har själv gjort abort och då va jag i vecka 8 kille jag är tillsammans med va inte pappan så vi bestämde tsm att göra abort det kändes jätte hårt för mig men eftre aborten va jag samtidigt lättad för det är ju mina sambo jag vill ha barn med inte någon annan ! Att behålla ett barn då man blivit våldtagen kan bli såå fel Dels för barnet men även för dig själv Troligen kommer ju barnet fråga om sin pappa mm och vad ska du säga då? Det kan ju knappast vara bra/kul för barnet att höra du blev till genom att din pappa våldtog mig hoppas du förtår hur jag menar ! Om jag hade varit dig hade jag gjort abort och sen när man är redo hade jag skaffat barn med killen du va tsm med om nu båda vill ha bar tsm så klart Kram <3

Jag tycker absolut att du ska göra abort ifall det blev till genom en våltäkt. Det känns inte bra mot "barnet" eller din pojkvän. Men jag förstår ifall du mår dåligt över det. Men då är det bättre att du och din kille försöker få ett tillsammans.Nej, inget snack om saken. Jag hade aldrig i mitt liv behållt det. Jag skulle känna att jag blev påmind om denna händelse och barnet hade nog mått dåligt också. (och även din kille) Men du gör som du känner.

Det är inte barnets fel att det blev till under en våldtäckt. Jag skulle inte göra abort om jag blivit våldtagen pga att barnets pappa gjort mig illa. Barnet kommer man älska ändå. Man kommer knappast titta på sitt barn om 5 år och tänka att gud vad synd att du blev till.

Att föda ett barn till den här världen som kommit till på de sättet o sen säga att man älskar det? tss.. väldigt ego kärlek isf! Vill ni inte att era barn ska ha någon pappa? Veta vem det är? Veta att han någon gång älskat ens mamma? Kanske till och med en pappa som finns där under uppväxten..? Nä det va nog längesen jag var såhär arg.. Egoistiska hemska människa! Sätt dig in i det blivande barnets tankar och känslor.. För det är det de e, ett barn, ingen jävla leksak!!

håller med skanetos. sen tkr jag jävligt synd om din pojkvän..

De där "Skanetos" skrev är lite lustigt..Förmodligen har han/hon inget barn själv. För då vet man hur mkt man älskar sina barn och att man aldrig hade ångrat dom, hur dom än kom till. Man kan ångra sättet, INTE barnet, då har man seriöst problem. Själv är jag jätteglad över att jag lever och jag hade inte varit mindre glad över mitt liv om min mamma blivit våldtagen. Jag hade självklart tyckt de varit hemskt och fruktansvärt men jag vet att min mamma hade inte ångrat mig och att hon älskat mig lika mkt ändå. Jag har själv en dotter och inget i hela världen hade fått mig att älska henne mindre. Och hade jag blivit våldtagen så hade jag inte ångrat de för det hade gett mig de finaste i hela världen. Jag hade beklagat att hon kom till genom en våldtäk men ALDRIG ångra henne. Då får man vara jävligt känslokall om man som mamma kan undgå att älska sitt barn. Det är ju inte barnets fel hur det blev till. Och vad då "växa upp utan pappa" Det finns ju jätte många barn som gör det utan att deras mammor blivit våldtagna och gravida så. Finns ingen garanti i hela världen att man håller i ihop med barnets pappa bara för att barnet blev till av kärlek. Har en nära vän som har en son som blev till genom våldtäckt. Hon anser att det är inte våldtäckts mannens barn utan HENNES. Och så är det ju. Hon är en riktigt mamma som kan älska sitt barn totalt utan att se till hur det blev till. Alla kan inte de och anser man att man inte kommer kunna älska ett barn pga att det blev till på ett hemsk sätt ska man göra abort. För barnet ska inte få bli lidande över hur mamman mår psykiskt. DET är inte rättvist emot barnet. Men att födas om de kommer älskas, ja de har alla barn rätt till tycker jag.

Här vart det många svar, Flera som tyckte att jag skulle göra abort o några inte.. Jag kan säga så här att jag berättat för min mamma o syster igår att jag va gravid. Jag trodde mamma skulle få en hjärtattak eller nåt, Sen fråga hon om jag skämta. Syrran är sjuksköterska så hon berätta allt negatift med att skaffa barn så ungt.. Så dom tyckte oxå att jag skulle göra abort. Och jag är HELT säker på att Daniel inte är pappan till barnet. men som sakt det är ju inte barnets fel att deras mamma vart våldtagen lixom. Jag kommer ju älska mitt barn lika mycket för det. Om inte mera.. Daniel har sakt att han kommer stötta mej till vad jag än väljer. Och jag förstår er oxå med att det är synd om Daniel. Jag ska till barnmoskan idag för att prata om hur jag ska göra. För nu när jag har prata med mamma o syrran o läst va ni har skrivit så måste jag tänka om. För ni har rätt i det ni skriver. Men tänk om jag aldrig mer bli gravid då. Det här är kanske sista chansen. Tog 5 år för mej att bli gravid lixom. Sen blir jag gravid, men inte med den killen jag vill ska va pappa till barnet..

Men........ Det handlar inte om att man inte kommer älska barnet, för oavsett om pappan till barnet skulle ha mördat hela ens familj skulle man inte älska BARNET mindre för det. Det har inget med saken att göra. Det många däremot menar är att: 1. Barnet kommer inte växa upp med sin riktiga pappa 2. Barnet kommer tids nog få veta att sin egen pappa våldtog mamma 3. Barnet kommer, oavsett hur mkt man älskar det, vara barn till personen som våldtog dig med allt vad det innebär; likheter så som att barnet liknar pappan (påminner om våldtäkten vad vet jag),personlighetsdrag, du kanske till och med måste ha kontakt med personen om du vet vem pappan är? Sen, vad vet du om pappan? sjukdomar i släkten, osv? han kan ju ha hiv utan att du vet det...

Du skrev att det tog dig 5 år att bli gravid? Började du försöka när du var 15år? För du var väl 20 år nu? Jag tror att fast du skulle göra abort så har du väldigt stora chanser att bli gravid igen. För många tar det längre tid bara. Lycka till med ditt beslut.

Jag har haft oskyddat sex o inte ätit några P-piller sen jag va 15, så det va så jag menade.