Unga mammor?

Jag har fått höra helt andra åsikter från alla de äldre på jobbet, (med äldre menar jag 30-60), de säger alla att jag gör rätt i att skaffa barn ung, att kroppen är gjord för att föda barn nu, jag har mycket energi att tillföra barnet nu och att jag hinner med studier senare och har då hunnit fundera ut precis vad det är jag vill göra.. jag håller helt och hållet med, äldre föräldrar och då snackar jag nyblivna föräldrar 30-35+, har inte alls samma energi, mellan 20 till 30 är det en jäkla skillnad och det syns bla på mitt jobb (jobbar på förskola), de sitter med sina kaffekoppar i ett hörn och orkar knappt resa sig upp, medans vi yngre springer runt och leker med barnen. Och den ekonomiska biten klarar man sig alltid med, de flesta har väl åtminstonde en karl som jobbar och även om man får den lägsta föräldrapenningen, så är det iaf pengar, man klarar sig på det och i slutändan handlar det väl ändå om att ge kärlek och inte saker? nu menar jag inte alls att det är något negativt med att skaffa barn i det äldre åldrarna, absolut inte. alla har ju olika anledningar till att de väntat och oftast kanske det inte är självvalt, inte det lättaste att hitta en pappa till barnet för det första, och med karriär på det och kanske lite problem kring tillverkningen, så är det inte alls konstigt att medelåldern är rätt hög. Jag ville bara försvara oss unga föräldrar, (är själv 19), för det är oftast vi som får höra nedlåtande kommentarer annars och inte de äldre föräldrarna. men det är som allt annat, alltid finns det några som sätter sig emot, de flesta lir ju faktiskt väldigt glada över någon annans graviditet, trots ålder och ekonomisktläge :)

Jag tycker absolut att unga mammor har mycket att ge sina barn och visst kan de barnen ha en underbar framtid! Själv är jag gravid med mitt första barn och är nu 32, vilket känns helt ok. Visst har vi försökt ett par år men innan dess va det liksom inte läge. Jag tycker att vilken ålder man än är i så har man olika guldkorn att erbjuda sina barn. Som yngre, som sagt, så har man mer energi etc och som äldre har man andra erfarenheter. Alla är vi kvinnor och alla kommer vi att bli de bästa mammorna bara vi vill det - oavsett ålder!

Alltså jag är 18 år och väntar nu mitt första barn. Och blir arg när folk säger till mig att jag "förstör" mitt liv, att jag inte kan ta hand om ett barn. För bara för att jag är ung, betyder det inte att jag inte kan ta hand om mitt eget barn. Jag kan älska mitt barn lika mycket som en 35-åring kan älska sitt barn. Och jag förstör inte mitt liv, utan jag förändrat mitt liv. // emelie

tycker oxå att de e ganska så dumt. att bli mamma bestämmer man sej att bli när man vill i livet. oavsett om man e ung eller gammal.

Blir sur när folk skriver sådana saker. Det hela är ju upp till var och en, man känner själv när man är mogen. För mig var det inte menat men jag klarade heller ej av att ta bort det, är gravid nu och är glad för det :) Vem säger att barnet inte har någon framtid? Åldern spelar ingen roll, finns väl massa unga mammor som sköter ett barn bättre än en äldre mamma. Alla är vi ju nybörjare från början. Och, håller med om det där med energi. Förr så var det ju annat, då skaffa folk barn tidigare men nu utgår de flesta från att man ska göra allting innan (resa, ha jobb, ha gift sig etc) men vafasen, när man är ung så har man ju hela livet framför sig att ta tag i det. Dessutom,om man är ung så är man nog fortfarande lite barnslig av sig så man är nog på barnets nivå lite mera än någon som är närmare 40 :P Jag kommer vara 19 när jag får min knatte :P

Hej! Heter Therese, är 21 år och jag är i 15e veckan & igår gick jag på undersökning inför en tvåvägs-abort. Innerst inne vill jag inte men jag ska börja plugga nu i augusti och kommer bara leva på mitt studielån som ligger på 3.900 kr i månaden. Visst kanske mamma kan hjälpa med nån hundring men vi i familjen är inte rika. Pappa måste ståälla av sin bil och han kommer knappt kunna köra mig till lassarettet när det väl gäller. Han är den enda som har bil i familjen. Min nuvarande kille ställer upp när han kan men han har jobb att sköta med. Så det kommer bli buss eller tåg när ingen kan ställa upp & jag behöver in akut eller nåt sånt. Det är ingen planerad graviditet och det är då mitt ex barn jag bär på. Vet inte vad jag ska ta mig till:'( Har till lördag på mig att tänka då jag ska ta mina första abortpiller. Hör gärna av dig med dina råd och åsikter.