Tvekar...

Detta är bara du som kan välja man kan säga gör så nä ta inte bort för du kommer ongra dig men allt är upp till dig

Jo de vet jag ju.. Jag vill ju behålla igentligen men jag vill inte dra in en bebis i nått som inte pappan e med på till 100% Vet bara inte om jag pallar att göra en abort till, gjorde en för 2 år sen men då visste jag till hundra vad jag ville.. E rädd att jag ångrar mig..

Hej igen:) om du tvekar och vill behålla barnet gör det då. Jag blev gravid när min man inte va redo, vi är gifta nu och har två döttrar till tillsammans. Våra barn är det bästa som har hänt honom och han tackar mig för jag stod på mig :)

Känner efter vad DU vill!! Många ångrar sina aborter men jag känner ingen som ångrar sitt barn!! Jag är särbo med min \"nya\" å vi bor 2 tim bilresa ifrån varandra. Vi hade känt varandra i mindre än 3 mån när jag upptäckte att jag var gravid. Nu går vi in i v 28 i morgon. Jag har 7 barn innan och han har inga. Jag vet att barnet kommer att bli älskat, men jag vet inte om vi kommer att hålla! När jag fick min yngsta var jag gift men mannen sen 14 år tillbaka gick när min yngsta var 3 mån , så det finns inga garantier! Du får gärna höra av dig till mig! Lycka till med ditt beslut!

Jag skulle nog inte tagit bort det. Men det ær jag!

jag å min karl hade bara varit tillsammans i 2 månader, men det var ingen tvekan om att vi skulle behålla. Nu på fredag blir sonen ett år och det har funkat hur bra som helst. Tror inte det spelar någon roll i fall man varit tillsammans i 10 år eller bara en liten stund. Man vet ju inte när det tar slut ändå, å det ska man ju inte gå och grubbla på utan leva i nuet :)

Om din kille inte kan skydda sig, så får han faktiskt ta det faktum att du kanske behåller det. Visst vill man att båda ska vara med till 100%, men det är i din kropp allting händer och det är du som kanske får stå ut med en abort. Hoppas att det blir bra oavsett! :)

Tack för era Goa svar.. Ska ringa å boka tid m en kurator imon, ska igentligen på inskrivning på måndag.. Hoppas att jag kan få lite vettiga tankar tills dess ;)

Hejsan! Hoppas du har kommit fram vad du vill göra. Jag vill bara lägga in min historia.. När jag fick reda på att jag var gravid med \"killen\" så var svaret nästan skrivet, vi kunde inte behålla.. (vi hade haft sex 5ggr ca och var \"påväg\" att bli tsm\" ok, vi argumenterade att lösningen var att ta bort, vi ville oxå ut å resa, \"leva\" livet lite mer Innan. Men dagen kom då jag skulle göra abort, men jag klarade det inte.. Det kändes fel, helt fel.. Oavsett våra resonemang.. Vi behöll våran underbra dotter som nu har blivit 9mnd, och faktiskt väntar vårt 2:a nu. :) vi har aldrig mått bättre! Det jag vill säga är att Du vet vad som är bäst för dig.. Han har ju sagt att han stöttar dig. Visst man Vill att det ska fungera så gör det det. (måste bara tillägga att man kanske inte dansar på röda rosor hela tiden, men mn får det att fungera!) lycka till!

Tack ALLA för era svar å historier.. De stärker mig mycket.. Jag ska till mvc imon (måndag) på inskrivning å prata m barnmorskan igen.. Jag har nog bestämt mig till 80% iaf att behålla, som alla säger, allt löser sig i slutändan. Jag får bara ha i tanken att jag kan bli sj, vilket jag inte tror, men man vet aldrig.. Å de klarar jag, har många vänner å familj som kommer stötta mig.. Han har ju som sagt sagt att han stöttar mig i vad jag än bestämmer å jag tror i te jag klarar av en abort till, inte nu när jag e så långt gången(v.11) Kram!!