← Alla frågor

Vecka 21

Paniken kommer...

San87 · Ställd 2011-01-09 · Uppdaterad 2026-07-16

Någon mer som kan känna smått panikslagen inför förlossningen? Ena sekunden kan jag tänka vad mysigt det är och sen slås jag av denna tanke att jag ska ju faktiskt föda och ha riktig jävla smärta att hantera... Det skrämmer mig samtidigt som jag är lugn.. Försöker så mycket som helst prata med andra "mammor" höra hur de hade det, hur de klarade av detta... Någon mer som känner som mig :P haha borde vara så =)

9 svar

du behöver inte känna någon panik. det gör inte ont på det sättet att det känns onormalt. inte som att man skär sig eller ramlar o slår sig.. utan det är en helt annan känsla.. plus att det inte gör ont på en gång, det kommer sakta mer o mer så man hinner vänja sig hela tiden. mer som en glad känsla samtidigt så att det gör inget att det gör ont man e bara glad att lillen äntligen ska komma ut.

Har också sådana känslor som du säger men säger till mig själv att många har gjort det innan och idag kan de mer än för 20 år sen :) Sen är det ju så att barnet kommer att komma ut oavsett hur mycket panik man har. Jag försöker se det positia i det, att barnet kommer. Detta är min första graviditet så jag vet inget om förlossningar men försöker att inte lyssna på alla hemska berättelser som andra berättar.

när du väl ligger där och du vet att det inte finns nån återvändo kmr du glömma allt du oroat dig för innan.. jag var också jätteorolig men när det är dags vet kroppen precis hur den ska göra, så det är bara att göra som den säger :) ska inte sticka under stolen med att det gör skitont, men på ngt sätt så klarar man av smärtan.. precis som carolajni skrev så känns smärtan på ngt sätt naturlig..

är en sån som kommer att bli nervös när det väl ska hända inte innan...men nog har man tänkt att hur f-n ska det gå till? o jag har mindre än 5 veckor kvar till bf..

Om du är rädd för smärtan tror jag att man spänner sig och det gör mer ont och tar längre tid. Välkomna smärtan för det är då du vet att snart är det över och du får din bebis. Smärtan tar ju alltid slut och det är en positiv smärta. Var inte rädd för att be om smärtlindring, plugga på och förbered dig väl. Ju mer kontroll du har destu enklare blir det. Rätt BM är också en faktor, be att få byta om du får "fel" BM som inte kan ge det stöd du behöver. Vi är skapta för att klara av det och när bebis väl är ute försvinner all smärta och du är villig att göra om det för att få en eller fler till. ;-) jag tyckte att det gjorde jäkligt ont men har fött två barn och vill lugnt föda ett till iaf. Världens häftigaste känsla att föda ett barn.

Har 4 dagar till BF och har haft lite värkar som avtagit och innan dess en massa förvärkar. Jag har vart cool-lugn hela tiden nu innan och bara, ja men man tar det som de kommer! Alla andra klarar ju det ^^ Men nu när man fått "känna" på det lite lätt, ja då blir jag lite nervös men mer för att något ska gå fel. Men det är ju valigt att känna sig nervös och så. Tror det är bättre om man går in och är lite nervös och sen tycker att det var lättare än vad man trodde!

Jag känner precis som du, har ett inlägg på min blogg, www.fnuppa.blogg.se/lchf användarnamn:fnuppa lösen:julmust Skrålla ner till rubriken ångest så får du läsa min panikdag. Fick massa gulliga svar men ju närmre förlossningen kommer desto mer ofta poppar det upp men massa tankar! Tycker att det är spännande samtidigt som jag är skitnervöst, men vill inte annat än att ha henne i min famn, frisk och fin :) Lycka till!

Att man är nervös inför sin födsel är helt normal, det känner alla av mer eller mindre. Att man är rädd beror på att man (som förstföderska) inte vet hur det är eller hur det känns att föda. Det spelar ingen roll hur många andra mammor man pratar med eftersom alla födslar är olika. Vissa drar ut på tiden, andra går fort, vissa mammor har jätte ont och andra kännder inte alls lika mycket smärta. Jag var oxå nervös och rädd inför min dotters förslossning (som idag är 4 år) men när allt väl satte igång gick det så fort att jag inte ens hann få något smärtsillande. Jag fick ett enormt bra stöd av barnmorskan och undersköterskan som var med under förlossningen. Och klart det gjorde ont (huvudet på bebisen är det som gör ondast), men när väl Ida var född försvann all smärta och övergick i en otrolig lycka över att vår dotter kommit till världen. En födsel kan man inte förbereda sig för, så det är bara att försöka att ta det som det kommer. En bra barnmorska och undersköterska spelar stor roll för att ta sig igenom födseln. Känns det inte bra så be om en annan barnmorska, det är trotts allt henne som ska ta dig igenom födseln och få dig att känna dig trygg och lugn. Jag är helt säker på att allt kommer att gå jätte bra när det är dags. Lycka till!! kramar

Tack för alla svar, underbart att läsa :) TACK!!

Svara på frågan

Du måste vara inloggad för att svara. Logga in

Relaterade frågor

Någon som varit ung och steriliserat sig? · Vecka 26 Vanligt att vara utan symptom? Hur viktigt är det att ta gravtest med morgon-urinet? · Vecka 3 Törstig och torr i mun · Vecka 5 Extremt tidiga tecken på graviditet? HJÄLP