Orolig inför framtiden

Jag känner igen mig i det där. vissa gånger (oftast) längtar man så man blir tokig, men ibland får man nästan ångest och undrar vad man håller på med. Jag tror inte att man ska oroa sig. Det kommer bli en så naturlig kärlek när bebisen är född. (jag läste i en bok igår om att bebisar som känner sig oönskade mår sämre, vill inte bli ammade, får sjukdommar osv. Efetr att jag läste det bestämde jag mig för att slå bort alla orostankar och försöka att vara glad och kärleksfull mot bebisen.) Det är klart att det blir en jättestor omställning när ens barn har fötts, och förhållandet mellan en själv och ens partnet blir annorlunda. Men det är naturligt. Du kommer älska ditt barn när den fötts! :)

ursäkta, men vad sjutton är det för bm du har som säger något sånt, hon verkar ju inte riktigt frisk... det är absolut inget konstigt att känna så, klart känslorna går upp o ned när man ska möta något ovist som man absolut inte kan föreställa sig! O ja, förhållandet till sin man kommer ju ändra sig, nu kommer man ju vara mamma o pappa också och inte bara partner... men ja tror att allt kommer bli bra bara man är öppen med sina känslor... inget fel på dig i alla fall, det ja skulle komma fram till =)

Det hör till att ha såna funderingar,det är ju jättestort att få barn! Du kommer garanterat att tycka om ditt barn och din mammaroll,vänta bara tills du har din bebis hos dig:-) Visst är det en stor omställning för förhållandet att få barn men har man det stabilt med sin partner så klarar man det galant. Jag tänkte precis som du för några månader sen och då väntade jag ändå mitt andra barn. Nu har det gått 4 mån och allt flyter på bra,visst kommer det jobbiga dagar när man är trött men det positiva överväger det negativa:-) Du ska se att allt kommer att bli bra!