Orolig!

Tror tyvärr att det hör till att man noijar och är orolig. Tror det bästa är att försöka att inte tänka på det. Drömmar kan man ju inte göra något åt. Men tyvärr är det ju så vi fungerar att man är orolig =/. Har tyvärr inga bra tips att ge. Jag försökte bara ta dagen som den kom i början.

Ja man blir ju orolig för minsta lilla men de är väl som du säger att man får ta en dag i taget !:)

Hej, gud vad jag förstår vad du går igenom, stackars dig... Jag är i vecka 18, och sens jag plussade har jag haft som mensvärk, och tänker hella tiden att jag ska få missfall... och fick panik när jag ens tänkte på att få en blödning..... hade aldrigt haft en blödning, men igår helt plösligt... Hade jag mitt första blödning... fick byta trosor 2 gånger + binda jätte mycket blod, började gråta, fick åka ambulans till gynakut... och där fick jag se min son på skärmen, han jag trodde var död... och han levde!! hjärtat slår, han hade växt normalt sens sista ultraljud... Sen stopade läkaren ett finger där nere (gjorde skit ont).,,, ja, och han sa att vet ej vad inte var öppet och att allt var som det ska trots att han inte kunde förklara vad blödningen berode på...att jag inte skulle oroa mig, han nästan skrattade åt att jag trode att han var död... blöder fortfarande men han sa att jag inte skulle oroa mig... Har rul på torsdag vi får se hur det går, Vet ej riktig vad jag ska förvänta mig, men om jag klarar torsdag utan problemkommer jag verkligen att kunna lova att blödnig behöver inte betyda misfall.... Men du, försök att inte bli oroligt, allt kommer att bli bättre ibland är det skönt att prata om det... Jag pratade om det med min mamma... (=

Usch vad hemskt!! Inget man vill uppleva:/ hoppas att de ordnar sig för dig!!! Håller alla tummar för oss båda:) kram!