Nojjig!

Hela min graviditet har det varit så. Har tom spytt upp maten för jag var orolig för listeria på en ostbit och en annan gång för att det var mögel på en brödbit. Att vara nojjig och orolig hör ihop med graviditet. Oavsett vad det gäller. Kan vara att man har ätit något, gjort något eller tom inte gjort något. Kan säga att det hjälper med att prata om det OCH förklara för sin partner att man är nojjig MEN det är för barnets bästa. Nojjigheten är en slags modersinstinkt. :)

Jag nojar skita mycket, men sen så måste vi oxå tänka att vi e rätt starka, själv vill jag tro att det ska krävas otur för att bli sjuk av maten här hemma o att man då ska äta mycket av det, ja menar, Ja e helt säker på att ja fått i mig rött kött, ja tror våra kroppar klarar mer än vad vi tror. Jag vet enligt min utbildning att gå o noja o bli Japp av de gör ej imunförsvaret bättre. Ja tycker vi ska va lugna för bebis skull o vår egen, skulle de vara att man ej kan kontrolera sina oroliga känslor så ska vi självklart ringa om råd :)

Jag tillhör väl dem få som inte nojjade alls. (om man jämför med många andra) Även om det är helt normalt såklart. ;) Tycker du ska varva ned lite. Inte bra för varken dig eller bebben att du oroar dig. Ät sunt, och med förnuft så ska du se att det inte är någon fara. :) Lycka till nu!