Ni som snittats!

Nu blev det ju urakut snitt för min del, utöver den chocken och att jag hade noll kontakt med magmusklerna första tiden så läkte det iaf fint och fick inga komplikationer. Största chocken var nog när jag skulle ställa mig upp första gången och höll på att ramla ihop, var inte berädd på att kroppen skulle vara så svag efter. Det var jobbigt att inte kunna komma ur soffan själv första 14 dagarna, att inte kunna dammsuga, lyfta något etc. Var dessutom förkyld så varje gång jag hostade eller nös kändes det i magen som när man bränner handen på en spisplatta... men ja. Det går ju som sagt över. Fick ju inga komplikationer och lider inte av det idag, tog väl ca 7-8 månader innan känseln blev hyffsat normal runt ärret. Den här gången ska jag ev bli igångsatt för att få föda "normalt" men under mer kontrollerade former :)

Mitt första snitt (planerat) höll på att gå åt h-vete då de hade svårt att stoppa blödningen. Blödde 2 liter och var väldigt yr efteråt. Hade svårt att klara mig själv första 2 dagarna. Jag är inte smärtkänslig alls och klarade mig på Alvedon efteråt. Tog 2 Voltaren totalt. Hade ont ett par veckor efter, men inte så farligt. Dottern är född 9/12 och vi var och storhandlade och hade bjudning 12/12 ha ha. Inte att rekommendera dock! Men det funkade. Andra snittet var en dröm i jämförelse. Blödde knappt och duschade själv så fort spinalen släppt och jag kunde röra mina ben. Åt Alvedon vid behov i 2 dygn. Men jag är som sagt inte alls känslig för smärta! Det som var jobbigt med andra snittet var att jag inte fick bära dottern, då 1,5 år, på flera månader (det var tydligen väldigt ärrigt och poröst på insidan). Man ska ju ha i åtanke att ett snitt är en stor bukoperation med många risker, men det är också mycket kompetent personal som utför det :) Om det är något särskilt du undrar får du gärna skriva :)

Glömde nämna att jag fick komplikationer i form av nervskador/nervsmärtor efter 2:a snittet, och har knivskarp smärta i vä ljumske flera ggr/dag, och hosta/nysa kan vara riktigt plågsamt. Dock har jag vant mig nu och känner inte att jag lider utav det. Det är lite drygt just när det gör ont bara. Jag saknar också känsel i huden från snittet och nedåt en bra bit, och ut i båda ljumskarna. Men det har jag också vant mig vid.

Jag gick igenom en ganska jobbig förlossning och sprack. Jag får nu inte föda vaginalt för att jag sprack så mycket. Men jag skulle verkligen föda vaginalt om jag fick välja.

Tack för svar! Jo jag vet att man inte får lyfta tungt på 6-8 veckor, eller man får bära barnets vikt. Väger bebis 4 kilo så får du bära 4 litet mjölk. Det som är skönt är att min son är 4 år så jag behöver inte bära på honom. Plus att jag har inte fått bära något tungt på hela graviditeten så jag är van :) jag vill verkligen inte gå igenom förlossning igen. Jättetuff fl på 39 timmar, en abort i v 15-16 så jag var tvungen att genomgå fl på 12 timmar med öppningarnas och värkar. Sen tre mf efter detta med smärtor och kraftiga blödningar. Känns som jag gjort tillräckligt. Plus att jag har så mycket dålig erfarenhet av alla värkar... Men kan ju göra så att jag börjar fl men har kontrakt att avbryta om jag inte fixar det.. Men jag vet inte längre... Det hör ju såååå förbannat ont att föda :(

Jag känner ju inte dig alls, men rent allmänt tror jag att man i din situatiobän kanske skulle må bättre av att välja snitt. Annars kanske du går och grunnar på det här hela graviditeten istället för att njuta. Ett snitt har ju så klart både för- och nackdelar, men med en tuff skräckförlossning i bagaget tror jag att fördelarna väger tyngre. Sen ÄR det smidigt att ha ett spikat datum - särskilt när man har barn hemma! Själva snittet är en ganska häftig känsla och ingenting att vara rädd för :)

Lindamarie: ja men precis, det är så jag tänkt. Att slippa oroa mig och bara veta exakt när det blir av..jag kan inte säga att det var en häftig upplevelse att föda så den biten behöver jag inte gå igenom igen.. Känner att jag testat på det ett antal ggr ;) ja det lutar åt snitt ändå.. Tack alla för goda råd och erfarenheter

Jag har gjort ett planerat snitt och en vaginal förlossning. Smärtan under och efter den vaginala var 100ggr värre än snittet. Med snittet fick vi ett datum och en tid, vi hade därför gott om tid att planera allt praktiskt vi ville ha gjort innan barnet kom (väldigt skönt om man har barn och djur som ska skjutsas till olika ställen...) snittet var gjort på under en timme och sen fick vi komma till uppvaket medan jag återfick känseln i benen. När jag kunde röra på båda benen fick vi komma upp till bb och stannade där i 3 dagar innan vi åkte hem. Hade ganska ont några dagar efteråt sen blev det bättre och kändes bara om jag nös/hostade eller liknande... Fick en bristning i bindväven precis vid snittet då jag året innan tagit bort ett födelsemärke där och sytt några stygn (därför tog det lite tid innan jag var helt smärtfri. ) Men om jag ska jämföra med min vaginala förlossning med 19h värkarbete, 2h att sy bristningar och sen drygt 3månaders sjukgymnastik pga foglossning efter förlossningen som gjorde att jag inte kunde lyfta fötterna utan fick ha kryckor och släpa med fötterna, så är snittet och de smärtorna som sagt 100ggr lättare... :-) givetvis ska man komma ihåg att ett kejsarsnitt är en ganska stor bukoperation och att mkt kan gå fel men det kan det under en vaginal förlossning också så... :-)

Tack dagsigen! Det lät ju inte alls farligt och som du säger smärtan innan och under och efter förlossning.. Trodde jag skulle dö.. Gör aldrig om detta, plus allt som jag gått igenom efter... Ja tänk vad skönt att veta när det blir. Lätt att planera.. Det blir snitt ;)