När pappan inte vill ha barnet ?

Det är självklart du själv som bestämmer!! Det är din kropp osv. Fråga dig själv om pappan kanske kan växa med det? Eller om du känner att du kan ta hand om barnet själv? Lycka till!!

Jag tycker att du ska göra det som du vill... Jag hade samma problem för ett par år sedan då jag blev gravid med dåvarande pojkvän, jag berättade det för honom och han blev jätte aggressiv och sa till mig att jag verkligen inte fick behålla det o skulle jag det så skulle han allt fixa så jag fick missfall.. Jag gjorde då en abort som jag sedan har ångrat vid flera tillfällen..... När jag pratade med barnmorskan om detta så sa hon till mig att detta är en kvinnas beslut o mannen i ditt förhållande kan inte bestämma vad du ska göra. Men om nu läget är så att du verkligen vill behålla det så tycker jag att du ska göra det för detta kommer annars ligga i ditt bagage hela livet o du kommer stundtals vara ledsen o arg för att du tyckte du handlade fel....... Tänk igenom saken mycket... och är killen i ditt förhållande mannen med stort M?? Lycka till o du kommer välja det beslutet som känns bäst för dig.... // Malin

Som Lindahl sa det är du själv som bestämmer! Det är skrämmande känsla, man vet inte hur det blir och hur mycket livet förändrar sig när man väntar/föder barn. Men jag tycker att det löser sig till slut. Om du känner att du har tillräcklig med kärlek att ge till din bebis då ska du absolut behålla den. Om du väljer att ta bort barnet var redo pa all tankar och dålig samvete som kommer i samband med det också. Om du känner någon som har gått igenom det redan prata gärna med den personen. Lycka till!

Det är DU som bestämmer och du kan alltid prata med en barnmorska eller kurator om du behöver någon som stöttar dig.. Lycka till. :)

Jag hade samma problem för några månader sen. Pappan till barnet ville inte alls vara med på det, men försökte få mig till att göra abort på alla tänkbara sätt. Men jag struntade i honom för jag kände att det här var verkligen nåt som jag ville, och om han nu inte ville vara med så skulle jag klara det själv. Nu några månader senare är det han som håller på och planerar vad vi ska göra med barnet när det är fött, han frågar hela tiden om bebisen är vaken i magen, om det sparkar, han ligger och känner på magen och tycker att det är jättemysigt när det sparkar. Jag är otroligt glad att jag inte lät honom övertala mig till abort, det hade varit något som jag skulle ha ångrat för alltid. Så om du känner att du kan fixa det själv, stå på dig. och sen är det ju en jättebonus om det löser sig lika bra för dig som det har gjort för mig. Lycka till :)