mitt plus. och förvirringen.

hoppas det ordnar sig! er ekonomi är nog bättre än många andra som PLANERAR barn. men jag förstår dig. jag blev också gravid när jag åt p-piller och idag har jag en dotter på 1,5 år =) världens lyckligaste mamma! vi tänkte skaffa syskon till henne efter sommaren och nu sitter jag och väntar på en mens som är 4 dagar sen och jag vill att den kommer... jag vill också känna glädjen och vara överlycklig över att få plusset. med dottern var det en chock och många om och men att skall vi hålla eller göra abort... så jag skulle vilja plussa när vi båda tänkte att de skulle ske.. inget har jag att gnälla om just nu heller då jag inte äter preventivmedel vi vet båda att chanens finns då...men... hoppas det löser sig för dig och att sambon kanske tar det riktigt bra iallafall =) kram

Hej, hoppas att det löser sig för er. Som minbaby hr skrivit så finns det dom som har det sämre ekonomiskt. Vi väntar vårt första barn o som du så har jag också bara jobbat extra, medans sambon har heltidsjobb. Ni får helt enkelt prata om det med varandra, väga för o nackdelar eller vad man säger. Eftersom att du inte är så långt gången än så har ni ett litet tag på er att disskutera ordentligt. Försök o inte stressa för mycket över det så ni inte gör nått ni egentligen inte vill sen. Lycka till med allt o styrkekramar

Klart att ni fixar det om ni bestämmer er för att behålla! Vi blev också oplanerat gravida och ekonomin är verkligen ingen höjdare men vi har så vi klarar oss och vet att vi kommer få det bättre sen i framtiden. Ibland får man lära sig att det inte går att planera allt in i minsta detalj, men att man ändå kan vara glad och tacksam över att det blir som det blir ibland.

Jag kände mig precis lika förvirrad som du, och grät fram tills och under tiden jag berättade de för min sambo. Jag kände stor rädsla både för att göra abort och för att föda. Men mest rädd var jag för att han skulle vilja att jag skulle gjorde abort. Som tur var såg han lättad och en aning glad ut när jag berättade. I efterhand har han berättat att han var inställd på att jag ville göra slut eller hade varit otrogen. Däremot kom en liten svacka efter 2 veckor (han var 21 och jag 23), han frågade sig själv om han var redo och verkade plötsligt osäker. Men det gick över på några dagar och nu får vi vilken dag som helst vårt andra barn:) Hoppas de går lika bra för er, stort lycka till!