Med all respekt å utan att trampa ngn på tårna

Jag är väll relativt ung, jag är 19 år och gravid i 18 veckan, MEN jag har gått ut skolan med bra betyg, min pojkvän är ett år äldre än mig och han har jobb så jag ser inget hinder med att vi är unga..

Jag är en tjej som fyller 20 år i november. Har alltid velat vara en ung mamma av någon anledning. Det har lixom varit min dröm om man säger så. Men inte förens för ett halv år sedan kände jag mig redo till att bli mamma. Min gubbe är 8 år äldre än mig och känner sig väldigt redo och längtar också till barn i familjen. Tyvärr har jag inget jobb men har däremot gått ur skolan men min gubbe väntar på jobb nu i oktober :) Så vi känner absolut att vi klarar att bli föräldrar, men tyvärr så har vi inte lyckats än vad vi tror, men vi får se imorgon när jag testar :) Jag kan förstå dig varför du undrar att unga kvinnor har så bråttom. det är svårt att svara på, det kanske är en längtan vad vet jag, men för mig passar det bra att bli mamma nu :) Om du förstår vad jag menar. Hehe.

Jag fyller 19 i år och har gått ut skola redan, men börjat på en ny på högre nivå. Jag har också alltid velat bli en ung mamma och längtar verkligen efter barn! Har alltid gillat barn och så:) Jag har tänkt ta en paus i min utbildning om jag blir gravid, för det är ingen brådska med den inte:) Har också studerat hela livet hittils så en paus skulle sitta bra:) Ekonomiskt så har vi så att vi skulle klara oss också med en liten bebis:) Så jag ser inga hinder:)

Ok tack för svaren. Jag tänkte mer på d som är 15-17 år då har man ju ännu skolan kvar. Iofs kan man ju läsa in grundskolan/gymnasiet senare.

Min graviditet var inte planerad, men jag välkomnar kommande lille kille så mycket ändå. Jag är väl ett praktexempel på vad du skulle kalla "ung mamma", då jag tyvärr inte kommer hinna gå klart gymnasiet innan bebis kommer. Dock så har jag löst det på andra sätt då jag tar studenten till jul istället. Sedan vill jag bara upplysa om att kvinnor är som mest fertila i den unga åldern, det kanske är meningen att det är då man ska ha barn? Bara en liten tanke! Jag tror att vi har blivit allt för fokuserade på att "förbereda" oss för vad som komma skall när det handlar om att skaffa barn. Om inte allt är klart in i minsta detalj, såsom jobb, ekonomi mm, så är man en oansvarig mamma. Hujedamig om man dessutom är yngre än 20. Då borde man kanske helst låsas in eller dylikt. Jag håller med om att det kanske underlättar att ha det mesta klart med livet innan, men varför skulle du inte bli en bra mamma bara för att du inte har oändligt med pengar eller den "perfekta" bostaden? Nej, jag är trött på hysterin mot de som är yngre. Inte klankar jag väl ner på de som är 40 och skaffar barn, trots att jag tycker att det är nästintill onaturligt. Därmed vill jag också ha sagt att jag inte är emot äldre föräldrar, jag tror bara att det gynnar barnet mer med en mamma som är 20, än en mamma som är 40 som kanske inte orkar lika mycket. Och juste, jag är "bara" 18 år, som förövrigt är den åldern man ska inneha för att vara MYNDIG. Så hur kan man vara redo för så mycket annat som kommer när man blir myndig, men ett barn är man alldeles för oanvarig för att ha? Go unga mammor.

Pippis D var absolut INGET på hopp. Vet att du kommer bli en kanon mamma oavsett din ålder. Å jag vet att den "bästa" ålder för att få barn är just fr 15-17 år. Sen är de så bara för att man få barn senare typ i min ålder så e man absolut inte bättre förälder. Som jag skerv så UNDRADE jag hur tankarna går.

Jag är 18 år och är i vecka 9. Var gravid för någon månad sen som resulterade i missfall. Både jag och min sambo har detta barn (liksom det första...) planerat och jag ser inte varför min ålder skulle hindra mig. Jag hoppade av gymnasiet för ett tag sedan, men har mina betyg från grundskolan. Har jobbat lite till och från, men nu är både jag och min sambo arbetssökande. Jag tycker det är synd när folk tittar ner på yngre föräldrar som kanske inte har jobbat i 1-3 år eller har gått ur gymnasiet. För visst kan man bli en bra mor iallafall, även en bra fader. Det är ju inte direkt livssituationen som gör barnets uppväxt bra (det hjälper väl om man bor under ett tak och kan äta mat varje dag (vilket vi inte har några problem med, ;))). Det jag tror är viktigast, för att barnet ska må bra - det är kärleken som fadern och modern ger till detta lilla under. Varesig föräldrarna är 15 eller 55 år - så vet man med sig att man klarar av att ta hand om ett barn, utan att barnet ska behöva fara illa varken psykiskt eller fysiskt så säger jag: "Lycka till!". Sen vet jag inte om det alls hade med samtalsämnet att göra. Kände bara för att skriva av mig lite.. :-)

Jag har velat bli mamma sedan jag var 14 år, har dock tagit mitt förnuft till fånga för att jag vill ha en utbildning i prio nr 1 innan jag får barn, är 20 år och går 2 år efter i skolan och tar studenten om 9 månader, så vi försöker! har även ahft hand om mina små systrar ( 6,4 och 1 år gammla) Men nu känner att jag har de bra, har radhus med min sambo, letar hus och skall flytta uppåt i landet :) Sedan vill jag vara ung mamma, vara ung mormor och ha ett liv framför mig när mina barn flyttar hemifrån. säg att en kvinna är 40 år gammal o får sitt barn, då är hon 60 bast när barnet är 20, jag kommer förhoppningsvis vara 40 år och ha ett liv framför mig, Underbart :D Så tänker jag iaf :)

Jag tog studenten nu 2009 och inte hunnit med att jobba, söker dock jobb denna knappa tid till dec då den lille ska ut. Fyller 19 den 12 september. Om man hade frågat mig för ett år sedan eller något när jag ville ha barn så skulle jag nog sagt när jag var över 25 tror jag :P Har alltid velat ha barn men inte haft planer på att vara så ung. Det var ej planerat alls, fick världens ångest i början när jag fick reda på att jag var gravid. Jag tyckte att både abort och att behålla det var som att välja mellan två svåra saker att göra. Det blev att behålla det, för jag kunde inte göra abort för man fick ju moderskänslor direkt... Nu så är jag och pojkvännen glada åt detta, ska ta tag i att eventuellt läsa vidare och så när ungen är lite större sedan tänkte jag :P Jag tror att många unga som föder barn inte har planerat det alls, utan bara inte kunnat ta bort det... Det bästa är ju om man hunnit med utbildning och så men jag vet inte... Jag bor iallafall med pappan nu, jag blir inte ensam om vårdnaden och jag vet ungefär vad jag vill göra sedan när lillen är så stor så jag inte behöver stanna hemma med den längre. Känner mig mogen till att bli mamma med och tycker det ska bli skönt med detta avbrott från mitt tidigare liv i skolan.

Nykaria Jag tittar INTE ner på personer om väljer å få barn i unga år. En ung mamma kan vara lika bra förälder som en som är äldre. Å en som är äldre mamma kan vara lika dålig förälder som en som är ung.... Varför tar ni d så negativt. Som jag skrev så är d inget på hopp el negativt fr min sida alls. Undra bara hur tankarna gå. Önskar dej all lycka å bli gravid snart. För du kommer bli en kanon mamma allafall

anirac1 : Jag har inte tagit det du sagt negativt på något sätt. Hade jag gjort det hade jag skrivit ord varken du eller jag visste fanns - haha. :-) Jag bara säger vad jag tror i det hela, det betyder inte att jag tar det negativt. Om du syftar på det jag skrev om att jag tycker att det är synd när personer tittar ner på unga föräldrar så menade jag absolut inte på ditt inlägg alls. Jag skrev det för att jag ser det ofta ute på stan och även inom familjen (då min mor och hennes man inte är så förtjusta i att jag ska ha barn - inte heller min storasyster och storebror). Det enda jag ville säga i den meningen var att jag tycker att man kan bli en bra förälder, oavsett ålder. Jag vet att det inte var någonting du ville diskutera om, men jag blev lite "carried away" så att säga i mina fingrar. Bara skrev på utan något riktigt underlag för att svara på. Så jag hoppas inte du tror att jag tog det hela negativt, för jag tar inte åt mig av såna saker. Jag har lärt mig, genom min familj och deras negativa synvinklar, att inte ta åt mig. För sådant gör bara saker och ting värre. Sen tycker jag inte direkt att du sa någonting negativt alls, eller som någon skulle ta illa upp, i din mening. Då du genast ber om ursäkt. Så tänk inte mer på det, ingen skada skedd hos mig - alls. Är redan gravid dock, får hoppas det håller sig. :-)

oj oj, om jobb skulle vara ett måste för att skaffa barn så ligger svenska staten risigt till om de vill att vi skall föda fler barn. Jag har inget jobb och pluggar (för visso på högskolan) och ser detta som en fördel då jag kan vara hemma mer och följa med under mitt barns uppväxt. Känns en aningen förlegat och naivt att stirra sig blind på ålder och jobb. Jag kan dock tycka att det är förtidigt att skaffa barn tidigt i en relation då alla barn mår bäst av att leva ihop med föräldrar som älskar och respekterar varandra, dessa förhållanden brukar dock lysa med sin frånvaro i början av ens vuxna liv då man inte hittat sig själv ännu och därmed inte vet ved man söker hos någon annan.

Jag är själv en "ung mamma" , men funderar ofta ändå på andra unga mammor. :) Det är roligt att läsa hur andra ser på ålder, vad som gör en bra mamma & inte, osv. Jag har OFTA fått höra att man ska ha barn EFTER: *jobb *långt förhållande med förlovning & giftemål helst * en villa, volvo & vovve * & det som man liksom inte förstårt riktigt, man ska vara mellan 30-35 år Vill tillägga att, jag inte ser ner på äldre mammor, finns ju dom som trots allt inte lyckats fått barn tidigare av någon anledning, jag gratulerar bara våra äldre mammor till deras 1:a efterlängtade barn eller deras 4:e i skaran :D Men, jag har aldrig själv haft planer på att skaffa barn så här tidigt, egentligen. Sedan jag var liten har jag sagt att innan jag fyller 23 ska jag ha mitt första barn. (jag är 22 år nu & gravid i 14:e veckan ) inte spec jätte ung ålder egentligen för barnafödande, men jag blev gravid, oplanerat planerat så att säga :) Ville ha barn, oskyddat i över 6 månader innan jag blev gravid, men lika chockad blev man ändå när plussen visade sig på testet :) Unga mammor, go for it! Oavsett utbildning, villa, bra betalt jobb ( absolut ska man tänka på om man ska sätta ett liv till världen om man itne ens tjänar sina egna pengar! ) Det är inte allt det där praktiska & självklara som gör dig till en bra eller dålig mamma! Visst, kan ge mera saker & pengar till sitt barn om man tjänar multum, köpa de nyaste & det absolut mest inne, men kärleken, är inget emot pengar! Det vet väl så klart alla mammor, men dom som ser ner på oss yngre mammor som inte har utbildning & jobb tex, kärleken är ju en helt annan sak & den kan man ge oavsett allt det där. Jag har inte gått klart gymnasiet, men har ändå fast jobb nu & jobbar. Bor i nyinköpt villa med vovve & sambo, förlovad & nu inne på giftemål inom en snar framtid :) Jag ger alla ett STORT lycka till oavsett ålder :) Hoppas ni har toppen med era magar & bebbar

hej! är 20, har fullständigt gymnasiebetyg och fast heltid som cafeansvarig med full föräldrapenning. ung i kroppen och den bästa tiden att få barn. väntar otåligt på den lilla. BF 3 sept

lillabebis_87 haha dessa gammla mammor förstår inte hur efter dom är i samhället och kommer troligen bli dessa tråkiga föräldrar som "inte fattar hus ungdommen har det idag" Jag vill vara ung och vara med mina barn, barnbanr osv, som sagt ha ett liv efter dom flugit ur boet :) Men alla har olika syn på detta ;)

Inte för att du klagar på unga mammor, men alla andra utan dig klagar och jag bli så förbannad på detta!

Jag tycker inte man ska klaga på äldre mammor heller för man är ung. Alla är vi gröna från början och det finns både fördelar och nackdelar med bådadera. Finns inget "ska va si och så", det är så olika från person till person. Det verkar som om många ser sig vara bäst och vara mera lämplig än andra. Jag menar ej att någon är dömande här, jag menar i det stora hela med många blivande mammor.

Tänkte bara ta det också att egentligen ska man bli gravid ung det är därför man får mensen precis som andra djur ställer sig psyket och kroppen in på detta när man är redo därför man blir så bebis sugen. Och enligt undersökningar minskas ens chanser att bli gravid efter 30 också att få friska barn. Kroppen säger själv nej mer och mer. Men visst man ska kanske ha åtminstonde ett jobb innan om inte för sin egna skull så för barnet. Det är ju dyrt vet ni :) Önskar dock alla lycka till med vad dem än vill. Bara barnen har det bra så bryr jag mig inte i hur ni gör det!

Jag tycker inte det spelar någon större roll om man är gammal eller ung när man skaffar barn, det beror ju på hur mogen man är för att skaffa barn också :) Min systers mamma var 38 när hon fick min syster och hon är ingen dålig mamma. =) Lycka till alla mammor därute :P

Jag ser inte ner på unga mammor många klarar det stora ansvaret och andra gör inte det. Min mamma fick mig när hon var 17,5 år och jag kan bara tala om egen erfarenhet och nej min mamma klarade inte av ansvaret av mig, idag har vi inte någon bra relation och är som dag och natt. Mamma hade ofta och nästan sin kompisar och festade mycket när jag var liten. Så NEJ jag tycker inte alls alla fixar det men många gör det och unga mammor skall ha en klapp på axeln höra att- Du är en bra mamma. Lycka till alla och ni gör ett bra jobb även om det ibland känns tungt

jag tycker inte att barn ska ha barn! barn ska vara barn

tyvärr måste ajg erkänna, jag har itne läst alla kommentarer för jag orkade inte men tänkte berätta min story i allafall... Jag är glad att du inte ser ner på unga mammor, men det kommer aldrig egentligen fram en ålder, tror jag räknas som en ung mamma eftersom jag bara är 20 år. Men i allafall är jag glad för det faktum att du skrev i någon komentar att "Unga mammor behöver inte vara lika bra som gamla, men att gamla inte heller behöver vara" Tex jag är 20 år gammal och varje dag får jag hör att jag är "för mogen" för min ålder, vad skall det sen då betyda, ja kort sagt betyder väl det att det är inte allti8 åldern som spelar roll...En 15 åring mamma kan vara tre ggr bättre som mamma än en 30 årig. så är det bara :) Jag sen igen fick redan bebis feber när jag var 17 år gammal men då ansåg jag själv att det är alldeles för tidigt att jag måste gå skolan, Men nu hände det så att jag har sista året kvar i min skola och jag blev gravid, detta säger inte att jag skulle kunna avsluta den bara för att jag fått ett barn :) Orsaken till att jag behåller barnet är för jag kan inte eller klarar inte av att leva med mig själv om jag tar abort. Och det är itne presis som man är ensam om att ta hand om barnet i allafall inte i min ålder mera... Ps. jag känner en tjej som är ett och halft år yngre än mig och hon for och supa två veckor efter födseln och sedan när hon kom hem fyra på morgonen så for och och sova i ca en timme och sedan for hon och ammade sin bebis, Så hur jag ser på saken om jag gåt och dricker, kommer det verkligen iten var 2 veckor efter fördseln, jag kommer inte komma hem till mitt barn när jag är full, och jag tänker verklgien iten amma mitt barn när jag är full. Men detta bevisar samma som du skrev riktigt i början: Bara för att man är ung så behöver det iten betyda att du itne kan ta hand om ett barn. kram på er alla:)