Jaha?

ja går i samma tankar som dig, är i v 8+3 idag, mina tankar gör mig så jävla trött, inte glad e ja heller precis, o de gör att dagarna bara blir längre o längre. För mig e de bästa sättet att tänka atttiden går ju rätt så fort egentligen o att detta med oroandet är normalt o oron kommer förlja med en under hela livet, så vi kan bara bita ihop, må så bra vi kan o ändå njuta, annars blir vi nog bara koko. Jag bakar mycket de fungerar lite :)

Bekosta ett privat ul om du är orolig. Det gjorde vi :) Tyvärr kommer oron tillbaka efter någon dag, men har man sett ett hjärta slå så stiger ju oddsen kraftigt för att allt ska gå bra :) Sen är det dumt att oroa sig för något man inte alls kan påverka, men det gör man ändå. Lycka till!

Jag hade ett MA innan denna graviditeten och har fajtats med en ständig oro. Inte blev det bättre av att jag blödde konstant i tre månader heller. MEN det som har hjälpt mig är att jag har fått mycket stöttning från sjukvården där jag bor. Så fort det har varit något så har jag fått komma in och titta. Mitt råd till dig är att du kontaktar din BM eller gyn och berättar om din oror och att du känner ett stort behov av att komma in och titta hur knytet mår. Glöm inte att ett missfall oftast betyder att det kroppen känner av att det som växer inuti inte är livsdugligt. Det behöver absolut inte betyda att det ska hända igen! Nu ligger jag här halvvägs i graviditeten och skrattar åt min lilla vilding som sparkar och bökar i magen. Det är jag säker på att du också kommer göra :) Stor kram!

Jag har haft 2 missfall och det tog 1 år mellan alla graviditeterna så när jag nu blev gravid igen sa alla "ta inte ut glädjen i förskott, det kan hända igen..." Och till dem sa jag "Det är mitt barn i min mage och jag tänker njuta av varje timma som h*n är hos mig!" :) Klart att riskerna finns men istället för att tänka på riskerna som kan komma: Njut av lyckan NU!! :)

Så skönt att höra att det inte bara är jag! Känns alltid så! Men hur mkt kostar ett ul

Jag hade också ett missfall i början på sommaren, det va tomt i livmodern. Usch och fy fan va ledsamt det va. När jag blev med barn igen nu så hade jag ingen som helst känsla direkt. Jag vågade inte riktigt tro på att det va som det skulle där inne. Jag va fruktansvärt orolig och nervös tills jag kom på KUB-testet förra veckan. Då fick man se en underbar liten varelse där inne som gjorde kullerbyttor och hade sig:) MAGISKT! Så gå på KUB test är mitt råd, så ska du se att det finns en liten prick som växer i dig också ska du se :) Förstår din oro, men den får vi tjejer leva med hela graviditeten tror jag. Är det inte det ena så är det något annat. Det är bara att önska och hoppas på det bästa!

Vi betalade 500 kr, och det var väl investerade pengar. Det går nog att hitta både billigare och dyrare, men däromkring i alla fall. Har sett folk ge råd i andra trådar att man kan ljuga om smärtor och blödningar för att få ett gratis, men jag anser att det är att belasta sjukvården i onödan och på bekostnad av de som verkligen behöver hjälpen... Hoppas du får se din lilla snart :)