jag vill bli gravid igen men är jag för ung?

jag var 16 när jag fick min dotter, och är 19 nu och väntar nr 2.. Jag valde bort gymnasiet när jag oplanerat blev gravid vid 16 års ålder, och måste säga att det är krångligt med skola och barn.. Självklart går det att klara av barn och skola samtidigt, MEN, tänk också på, att barnet kanske är ett barn som blir sjukt, eller bara kräver mycket uppmärksamhet, och då kommer du inte kunna göra allt samtidigt. Så jag skulle rekomendera, att även om hur mkt du än längtar efter en bebis, så vänta så du får gå ut skolan så du har något att falla tillbaka på!

såg nu att det står att du är i v 20? är du gravid redan eller?? får inte riktigt ihop det med din fråga i så fall?

jag var gravid förut men gjorde abort tidigt och har inte hunnit ändra! tack för din kommentar! Ska fundera på det mer, mitt sista år kommer bestå mestadels utav praktik så jag vill intala mig själv att det ska gå! för jag är väldigt envis, men sen som du säger vet man ju inte om man får ett sjukt barn och då kan det ju bli svårare.

Min kompis fick barn när hon var nitton, hon hade dessutom gått om ett år så hon hade alltså hunnit gå halva tvåan klart när lillann kom. Hon har nu denna vår termin , ett år efter alltså hoppat in i tvåan detta år, dom ligger alltså precis där hon slutade och det funkar jätte bra nu! Du säger att du ahr en underbar släkt, då kan säkert någon ställa upp med barnpassning om du skulle ha något viktigt prov om lillen e sjuk just då. de funkar om man vill! sen e du ju \"självklart\" att man helst ska ha utbildning o fast jobb o de. Men nu är ju vi alla olika o jag tror att du kommer klara det jätte bra om du är helt hundra på det =) !

självklart finns det ju möjligheter, det beror helt på hur man prioriterar. är man villig att skaffa barnvakt till sitt nyfödda lilla barn för att plugga, så skulle man säkert få det att funka. Praktik + graviditet är inte säkert att det kommer funka, tyvärr. tänk om du får en jobbig graviditet, med foglossning eller ännu jobbigare komplikationer, då kommer du stå där utan :( jag vet hur det är att inte ha något att falla tillbaka på, jag ångrar inte min dotter, och jag ångrar inte heller att jag behöll min dotter bara för att jag var ung, men däremot vet jag ju hur jag på ett bra sätt ska kunna stötta andra :)

om vi skulle bestämma oss för att skaffa barn så har vi sagt att vi ska försöka få bebisen så den kommer i början utav maj. Då kan jag utan problem vara hemma med den lilla i drygt fyra månader. plus att killen då har semester, inte i fyra månader då men ett tag. Och efter att jag börjat skolan igen planerar han att ta ut sin pappa ledighet. en kollega på hans jobb ska vara pappaledig nu i tre månader.