Hur ska jag orka?

Jag tycker du ska söka professionell hjälp för de känslor som du har nu. Du kan ha drabbats av en post partum depression, något som är väldigt vanligt efter en förlossning. Alla bebisar skriker och alla mammor blir trötta, men känner du att du absolut inte orkar mer är det bättre att söka hjälp än att du ska göra något som du ångrar eller känna en känsla som du inte vill känna.

Antar att du har tagit upp problemet med bvc? Om inte, gör det! Det finns alltid stöd att få. Ditt problem är säkert inte alldeles ovanligt och det finns säkert något som du kan få hjälp med. Ditt barn kanske skriker av en anledning som går att göra något åt, eller så kanske det blir bättre om du får stöttning och avlastning. Barn känner ju ofta tyvärr av när man själv är stressad och kan bli mer oroliga av det, så blir det en ond cirkel. Livet med barn är inte alltid så där underbart som vissa vill ge sken av, men det finns ju gränser för hur jävligt man ska få ha det utan att få hjälp.

Jag känner igen mig i vad du skriver och vet hur jobbigt det kan kännas, och hur maktlös och otillräcklig man känner sig. Hur har du det med familj och vänner? För mig är det oftast lite sömn som behövs för att komma på fötter igen och då är det guld värt när sambon kommer hem från jobbet och tar hand om sonen eller min underbara mamma som erbjuder sig att komma hit dagtid och ta med honom ut i vagnen och gå så att jag får sova. Så det är nog mitt råd, försök att lämna bort barnet några timmar om du har någon som kan hjälpa dig så att du får lite egentid. Har du ingen så har jag hört talas om s.k. avlastningsfamiljer - fråga på bvc! Hooppas att du kan få någon hjälp!

Jodå, jag har fyllt i blankett om förlossningsdepression och deprimerad är jag inte. Jag är bara helt slut och likaså sambon. Ungens öron har blivit kollade och hon har ingen allergi. Hon är ännu inne i en "inte sova-fas" och skriker och skriker för att hålla sig vaken. Nu har hon dock sovit och jag känner mig bättre :)

Vänner har jag inte, våra föräldrar jobbar men lite nu som då så får ungen sova en natt borta och då direkt är vi piggare och orkar mera. Mina föräldrar bor oxå så långt borta så det är inte så bara för dem att komma hit och sköta ungen en stund. Vi ska väl kanske flytta till ett hus nära sambons föräldrar så då får vi säkert mer hjälp.