Hur ska jag berätta det ?

Det tyckte min mamma också då vi pratade om barn osv. Men då jag väl berättade så blev hon glad. Min mamma fick dessutom märka det själv! Hon peta mig på magen och sa gud, har du gått upp i vikt igen? Och svaret blev ne du mamma, du skall bli mormor. Du skall nog inte oroa dig för mycket, men du behöver inte heller känna en press att kläcka ur det redan. Men det är ditt val och du som väntar barn. Så hon får ju bara infinna sig i det! =) Lycka till!

Jag råkade försäga mig till mamma långt innan jag var redo att göra det. De var på besök och skulle köpa mat. Jag sa klart och tydligt att jag ville ha frusen lax. De kom hem med rökt makrill. Jag skulle skicka ett sms till min kompis som var den enda som visste något att det är ju roligt när ens föräldrar lyssnar på en, att jag hade sagt till om frusen lax men hon hade kommit hem med rökt fisk som jag ju inte får äta. Men gissa tre gånger vem jag råkade skicka smset till. Jo just det. Mamma!!!! Pappa fick veta nu på julafton. Vi hade ätit julmaten och syrran hade agerat tomte. Vi satt och myste allmänt vid tvn och pappa höjde sitt glas och så Ja skål och god jul då! Jag svarade med att höja mitt glas och sa God jul morfar. Först fattade han ingenting. Efter två tre sekunder hajjade han till och sa Nä? Är det sant? Jag bara nickade till svar och han började störtböla och rusade fram till mig och grät som ett barn runt min hals =D Först då fattade min lillasyster vad jag hade sagt och började störtböla hon också =D Jag håller med villbligravid. Du behöver inte känna pressen men vill du berätta nu så gör det. Det är ju ditt barn. Inte hennes.

När jag berättade för mina föräldrar blev de inte alls glada och så pratade vi inte med varandra på en vecka. Nu pratar vi igen och den största chocken har lagt sig även om de inte är allt för förtjusta. Det känns jobbigt eftersom jag vill att mina föräldrar ska bli glada och stötta mig. Jag tror att de kommer stötta mig och bli glada när väl barnet kommer men de kommer alltid vara besvikna på mig efter de val jag gjort. (Pojkvännen och barn nu). Jag hoppas dock det går bättre för dig! Kram