Hur mycket?

jag har inte kommit så långt i graviditeten än att jag går hemma... förövrigt bor vi hos svärmor just nu men ska flytta därifrån. När vi väl gjort det tänker jag INTE tolerera nåt sådant.. jag har sagt åt min sambo att jag behöver allt stöd och all hjälp jag bara kan få, och att han kommer få se en riktig jävla ragata om han bara sitter och latar sig!

Under en graviditet tycker jag att han skall ta över saker som tvätt+ vik och dammsugning då du ej behöver extra belastning. Och överhuvudtaget skall mannen göra mer än han brukar!

Håller med neeevalainen.

Det är alltid gnäll oavsett hur mycket/ lite du gör! =) Jag är bara i sjätte graviditets veckan, men vet att jag inte alltid orkar! Så ibland kanske disken får vänta till dagen efter och då blir det ett liv på min karl! Jag är hemma om dagarna nu, men från och med onsdag jobbar jag heltid, har varit arbetslös men precis fått ett fast jobb! =) Men han får helt enkelt hjälpa dig! Det kräver jag av min sambo, även om jag är för snäll i slut ändan och gör allt iallafall!

jag gör precis ALLT fortfarande hemma.. är gravid i v 33, har extrem foglossning och ryggvärk, men det skiter sambon tydligen i... tjatat o tjatat att han ska hjälpa till men icke. orka inte tjata mer

Jag kände att min kille blev mer förstående efter ultaljudet av någon anledning. Blev väll mer äkta då kanske. :) Samtidigt så får han helt enkelt lita på mig om jag säger att jag är helt slut eller har ont.

V 21 Tvättar, hänger viker, 2 maskiner per dag ungefär. 2 barn hemma så det måste göras... Ingen disk, tar inte ens diskmaskinen (bara ibland om jag mår bra) det gör maken för det får inte lukta mat... Dammsuger 2-3 ggr per vecka, våttorkar 1 gg/ vecka än så länge. Börjar jag känna av fogarna får maken ta det för det tar på ganska mycket att städa just för fogarna. Handlar gör vi alltid tillsammans. Har hund, katter, höns och hästar. Dem sköter jag, utfodrar, motionerar, rider dagligen.. maken hjälper till med hagbyggen och sådant som måste göras med traktor Maken sköter all sophantering (pga lukt), eldar, bygger etc. Målning och tapetsering tar jag och det lär jag göra ända fram till slutet om jag bara får må ok.

Tack för alla svar! Känns skönt att det inte bara är jag som t'nker som jag gör :P Älskar min sambo, och han gör mycket hemma redan, och jag vet att han arbetar. Men det verkar inte som om han riktigt förstår att det är tungt, det är jobbigt med trappor och orken kan sjunka totalt från dag till dag. Ibland önskar jag att han kunde prova att gå runt med en extravikt på ca 17 kg, ryggont, foglossning och ledont i en vecka och se hur mycket han orkar!

ska väl tillägga att om jag inte fixar något själv så fixar han det utan tjat. Det finns ju saker man alltid kan göra, tex så betalar jag räkningarna och det lär jag ju kunna göra precis hela tiden. Sen får man kanske börja prioritera saker, vad händer om något inte blir gjort - egentligen? Men jag vill kunna hålla igång så länge som möjligt och leva så vanligt som möjligt

Först i början kunde min man klaga att jag inte tränade osv. Men nu när det är mer verkligt hjälper han mig jätte mycket. Nu har vi BF snart och han stöttar mig, masserar mig och säger och gör mer än mig. Jag kan ju inte göra så mycket för jag har så förbaskat ont hela tiden. Jag tycker att du ska ryta ifrån ordentligt och påminna honom att du bär faktiskt på extra tyngd och den tyngden är hans barn. Du kan också säga att tänk dig själv hur det skulle kännas att helt plötsligt att ha 10-30 kilo extra kilon och att det ligger nästan allt på framsidan. Hah försök ha en bra ställning då! Lycka till!

Jag anser att han är ett stort barn.Du gör det nödvändigaste.Man behöver itne städa varje dag. Din kropp tar hand om 2 personer nu.Inte bara du.Det är väl självklart att det kan eller kommer bli jobbigt. Men visst....Jag e hemme just nu oxå.Så jag tar över det huvudsakeliga fixandet hemma.det tycker jag e bara rättvisst.Men om min man skulle på något sett och viss börja gnälls.Så säger jag bara : Varigod och gör ett bätrre jobb då. Jag tar hand om allti i hemmet.Städning,slabbning,disken,handla,baka,mat lagning,tar hand om djuren,vattna blommorna.Jag tar hand om allt.Och så städar jag varnan dag oxå. Och jag har sagt till min man att jag mer än gärna byter med honom.Jag tar gärna hans fasta tjänst.Så kan han stanna hemma.

Hej, damsugning och disk borde inte vara någon match, är ju rätt simpla saker. Resten får man försöka ta i den mån man orkar. Jag tror att killar också känner större press under graviditeten, och det gör att bråk om vardags sysslor brukar bli vanligt. Min gubbe vägrar förstå att jag mår väldigt dåligt av att va gravid och tror att jag ska klara lika mycket som innan. När bebisen väl kommer brukar tjaffsen också försvinna :)

Jag får väl bara konstatera att jag är jävligt bortskämd! Pga ryggproblem gjorde jag inte så mycket innan jag blev gravid, och pga en hel del komplikationer nu under graviditeten så gör jag i princip ingenting här hemma... min sambo damsuger, skurar golv (det gjorde han innan också iom att han e lite åt det pedanta hållet så ansåg jag att han får sköta den biten själv ) Efter karpaltunnel operation i båda händerna så fixar min sambo nu också all matlagning, all tvättning+vikning, han diskar och åker vi o handlar så kör jag vagnen och han fixar resten. är jag sugen på chokladbollar så har han dessutom utan gnäll ställt sig och gjort såna åt mig! Min sambo har inte yppat ett klagomål över detta, det e snarare så att han skäller om jag försöker hjälpa till. för min egen del känner jag mig näst intill dum som inte kan/orkar hjälpa till med så mycket... jag hoppas bara att jag en dag kan visa hur mycket det har betytt för mig och att jag på något sätt kan återgälda allt!

Jag är i vecka 38 och jag gör alla vardagssysslor precis som vanligt men i ett lugnare tempo givetvis. Men då mår jag också bra och känner att jag klarar av att göra allt utan problem. De gånger jag varit trött har min sambo tagit över utan problem. Orkar man inte så orkar man inte det måste de förstå.

alltså, jag gör massa hemma med och vill jag att han ska göra något får jag tjata men han gör det och han har fått känna på den metod jag tänker förklara och det hjälpte. Han är mer förstående nu och överraskar mig ibland med att låta mig ligga på soffan och bara lata mig. Men till er som har män som inte gör ett skit fasten ni tjatar, ett tips, Sätt er på en stol och vägra.. Lovar att det tar max 2 dagar innan de inser att oj, vad skitit det blev och inga rena kläder finns det . Matlagning kommer de också sakna.. Sluta bara och vägra. När de inser att du faktiskt gör en hel del så kommer vara mer försiktiga innan de gnäller om det igen. var grisar och låt dom förstå, sen sätter ni er ned och pratar igenom det och säg att du kommer fortsätta vägra om de inte tänker hjälpa till. det är ett hel-tids jobb att vara gravid. Man orkar bara inte lika mycket och det är bara för dom att gilla läget och hjälpa till lite extra hemma. Dock vill jag påpeka att arbetet i hemmet SKA delas upp. Även om man mår dåligt får man försöka göra något.

Näääe vet ni va tjejer ja har en vän som va gravid för ett par år sedan hon hade då grymma foglossningar och ont... hon orkade helt enkelt inte sköta sysslorna i hemmet och hoppades på att hennes man skulle ställa upp men INTE... han va en riktig gnäll K*K och bara gnällade om att det va för mkt disk golven va skitiga han hade inte ett par rena kallsonger i garberoben hon blev så jävla trött på allt tjat så hon anlitade en städfirma som kom och städade på dagarna när han va på jobbet ca 1-2 ggr/V och sa till städfirman att fakturera det i hans namn på hans företag han kom hem varje dag efter jobbet va hel nöjd trodde hon hade slitit häcken av sig och tyckte hon va SÅÅÅ duktig som sliter fast hon har ont...sicken skitstövel... efter någon månad så kommer det en räkning.......efter det så har han sett till att det fanns inte en smutsig strumpa i tvättstugan......GRYMT GJORT !!!