Hjälp läggning gråt 4mån

Ja jag säger som bvc... Det går över. Tycker ni har fina rutiner å närhet å tröst, resten kommer självt. Bsrn gör inte alls som man själv vill tyvärr, antagligen behöver hon er mer just nu ich har en fas hon vaknar mkt å behöver lite trygghet för stt somna om. Tänker stt du lägger grunden för hela hennes identitet å person nu: med den kärlek å närhet du/ni ger skapar ni en trygg liten person som vet ni finns där oavsett. Ibland är det jobbigt att va förälder å man får stå tillbaka en del iförmån för bebis/barn, men jag lovar: du får tillbaka allt sen!!! När det känns som värst försök komma ihåg att det går över, det är en så kort del av deras liv de är så beroende av oss. :)

googla tassmetoden :) I början är det jättejobbigt när de bara skriker, men det är såå värt det i längden :) Passa på nu innan hon är rörlig och ska börja ställa sig upp hela tiden :)

Fortsätt precis som du gör, ev komplettera med tassmetoden. Hon är bara fyra månader, och i perioder av utvecklingsfaser sover de sämre. Sen behöver du inte oroa dig för att inte kunna lägga henne i egen säng sen. Det kommer när hon är mogen för det. Vår dotter började sova själv när hon var 7-8 månader först. Det hade aldrig gått vi fyra månaders ålder. Då var hon mer beroende av att ha mig nära. Vi har alltid låtit henne styra och låtit hennes trygghet visa vägen och det har fungerat perfekt. Idag är hon 1 år, läggningen tar 3-5 minuter och helt utan gråt, och hon sover hela natten. Ni verkar ha fina kvällsrutiner :)

Tusen tusen tack ni är guld värda! Ska kolla in tassmetoden o låta det sedan ta sin tid är skönt att höra från riktiga mammors erfarenheter känns som att BVC bara säger allt är normalt så man blir lite tveksam ibland! Tack alla guld värt

Vi har det likadant här hemma just nu å det är sjukt jobbigt. Men alla säger att det går över så småningom då det är väl \"bara\" att kämpa på

min första son ville bara ha bröstet dygnet runt, han sov i våran säng många månader och jag fick amma honom varannan timme dygnet runt. :/ han är nu 2 1/2 år och har sovit i egen säng och eget rum ja mer än ett år iaf.. så som alla skriver så är det bara att kämpa på och det går över. vi brukar tänka att h*n blir bara äldre och sömnen blir bättre. sen kommer ju alla trotsar men som sagt det är bara att kämpa på :P