fortfarande väldigt nojjig

jag förstår precis hur du känner, precis så kände jag mig inför ul. jag hakade upp mig på att barnmorskan sagt att man kunde få ett missat missfall, alltså ett missfall som inte kroppen har stött bort, utan att det ligger kvar. så min största farhåga inför ul var att jag inte skulle få se ett hjärta slå. men jag oroade mig i onödan. jag tror att man känner hur det ligger till. sluta oroa dig för då vet du absolut inte vad du ska tro och känna. sluta oroa dig och ta det lugnt! lycka till!

Jag känner precis likadant som dig.. :( Fastän jag har sett min bebis, så är jag ändå rädd att det inte ska leva när jag ska på det riktiga UL i v 18. Är i v 16 nu. Ta det bara lugnt, allting kommer säkert gå jättebra!

Jag kände exakt likadant. Det kändes jätte overkligt fram till man hade varit på första UL i vecka 19 och trots att man faktiskt fått se att det var en liten där inne så var det svårt att förstå- är nog lätt att känna så om man typ inte har några symptom. Jag har fortfarande svårt att förstå att vi faktiskt ska få en bäbis och nu är jag i vecka 35! Dock syns det ju rätt tydligt nu =). Det är tur att man har 9 månader på sig att mentalt förbereda sig!

Det där hör till. Även fast man sett babyn på UL så har man svårt att tro det är sant:) Går fortfarande i bland och tänker. Men tänk om vi inte ändå får barnet m.m. Är nu i vecka 26

Oj vad jag känner igen mig... Kände precis så innan jag var på ul. Var på ultraljudet igår och det fanns något som sprattla och levde där inne. Kändes helt sjukt och allt blev mer verkligt. Det enda som jag kännt hitills är att jag är tröttare och blivit större runt magen annars inget alls. Du ska se att allt är som det ska. Ha det bäst och lycka till!!