Flytta eller inte?! HJÄLP!!

Prata med din sambo det var inte bara du som skaffade barn , ni får börja dela på sysslorna både angående barnet och hemma sysslorna . Lycka till

Tycker ni ska ta ett ordentligt prat när ni båda är uppe å vakna, dvs inte på natten eftersom man inte riktigt tänker klart då.. Så berättar du sakligt utan anklagningar hur su upplever det. Kanske ni kan komma överens om att den som jobbar får sova, eller att den som tar natten inte behöver ta morgonen, eller varannan-natt... Fråga vilket han föredrar, för är säker på han inte varit ok med att det är ombytta roller (dvs att han skulle få ta allt å aldrig sova. Annars får du berätta att om han är nöjd som ni har det kommer du inte orka med å att ni isf får fundera på att gå isär för att du inte kan leva med någon som bara tänker på sej själv, å är rädd gå in i väggen/bli bitter om inget ändras. En familj hjälps åt!!) jag hade sett separation när man har barn som absolut sista utvägen å inte förrän myyyycket kämpande, dels för att jag aldrig skulle vilja barnen behövde flänga hit å dit alternativt knappt träffa sin pappa, dels för att jag själv inte skulle vilja va utan dem ev varannan vecka, allt strul om nån träffar nån ny å detas relation m barnen, tänk allt praktiskt man måste komma överens om å hjälpas åt om ändå! Går ni isär får du ändå ta alla nätter å mornar... Älskar ni varandra?! Ha det som utgångspunkt tycker jag, å fokusera på det fina. Lycka till!

Hej. Min förste tanke var... Varför sjutton måste du jobbe redan nu ????? Kann du inte vara hemma och bara njute?? Då tror jeg problemet löser sig av sig själv. Månge tankar Danskan

Tusen tack för era svar!!! Jag skall prata med honom idag innan jag börjar jobba :)) Markev: Egentligen behöver jag inte det, men dom hade ont om folk och min sambo är ledig tills på lördag. Så jag tänkte att jag sparar mammadagar genom att hoppa in och jobba..

Berätta för honom hur du känner, och att du överväger att flytta ifrån honom. Gör han Då ingen förändring så har du ditt svar där! Lycka till och hoppas att han bättrar sig. Alla jag känner hade samma problem när första barnet kom - de tyckte inte att pappan tog de ansvar han borde. Men de blev också en stor förändring för den alla efter att de satt sig ner och verkligen pratat med papporna. Många killar vet inte vilken plats de ska ta och ser inte själva att de borde göra mer... Så börja med att prata! (inte skälla - bara förklara hur du känner ;)