Fel att vara ensamstående?

Nej det är inte fel utav dig. Pappan till mitt barn vill inte ha något med barnet o göra. Så jag kommer bli ensamstående. Prova att prata med pappan först, vill han ändå inte så ska du själv bestämma det du känner är rätt för dig. Lycka till

Nummer 1: Det finns inget som är fel eller rätt? Det handlar om ditt beslut i sverige får kvinnan bestämma över sin egna kropp och känner du att du är mogen för att skaffa barn och tror du att du kommer klara av att vara ensamstående självklart ska du behålla barnet! Du ska inte göra något med din kropp för någon annans skull det handlar om dig och det beslut som du måste ta. Det är självklart jobbigt när man har delade åsikter. Jag kommer bli ensamstående mamma och pappan till mitt barn och jag har väldigt delade åsikter men jag kämpade mig igenom den tuffa tiden i början och det var inte roligt. Vi var väldigt osams han hotade mig han hotade min mamma. Han gick runt och sa till alla att jag var ett luder och det bara fortsätter och fortsätter så i flera månaders tid för att han desperat inte ville bli pappa. Men allt handlar bara om att vara stark jag kan säga som så innan så trodde jag inte det var så svårt att vara blivande ensamstående mamma. Men det har tagit mer energi, tårar och sömnlösa nätter än vad jag någonsin skulle kunna tänka mig. FAST!! Jag ångrar INTE en sekund! Detta är även det bästa som hänt mig! Hoppas du kommer känna samma sak i slutänden om du väljer att följa ditt hjärta! För jag valde att för en gång skull tänka på mig själv i första hand och vad som är bäst för mig och jag följde mitt hjärta till 110%!! Fast jag hade bara valet sen abort eller behålla och sen abort med dom metoderna de använder är inget för mig anser inte det vara humant! Så nu bara för jag valde bort det så har jag min lilla bäbis i min famn om mindre än 5 veckor! Helt underbart!! VÄLJ DET SOM ÄR RÄTT FÖR DIG INTE VAD SOM ÄR RÄTT FÖR HAN! DET HANDLAR OM DIG OCH ERAT/DITT BARN FAST DET ÄR DITT BESLUT SOM ÄR AVGÖRANDE! <3

det låter som du vill behålla barnet - om det är så så tycker jag du ska göra det oavsett vad blivande pappan säger. jag har aldrig någonsin hört talas om någon som ångrat sina barn, oavsett hur omständigheterna ser ut. vad pappan beträffar så är det ju tråkigt om han inte känner likadant, kanske växer det fram andra känslor och ett ansvarstagande hos honom längre fram. eller så gör det inte det men då finns ju du där, och det är minsann inte fy skam att ha en mamma som längtar efter en!

säger vem jag har varit ensam stående med mina 4 barn då ansåg jag att det var det bästa för mig och barnen nu är jag sambos och väntar mitt 5 barn du fixar detta kram

Sånt här är så himla känsligt tycker jag för att alla har det så olika. Ansvaret är större än man tror - på gott och ont! Det finns ensamstående morsor som har fått kämpa skitmycket, genom stenhårt arbete och dåligt betalt. På släktmiddagarna snackas det skit om barnets farsa som inte brytt sig om ungen och om hur tragiskt det är när någon annan person kliver in i barnets liv och ska fungera som någon sorts "plastpappa". Värre blir det när det inte funkar och han drar utan att höra av sig igen. Nu kan man aldrig vara säker på om något förhållande kommer att funka. Ensamstående mammor eller singelmammor brukar vara ensamstående av en anledning om man säger så. Nu drar jag inte alla singelmammor över samma kam, det finns jätteduktiga singel mammor där ute som är helt underbara!

Ush! Jobbigt för er, både för dig och "pappan". I denna fråga blir det så lätt att vi beskyller männen för att vi själva får bestämma över våra kroppar. Det verkar som om många tycker att männen bara ska finnas där för att stötta oss i vårt val, vilket är fel för det är inte bara kvinnans liv som kommer att förändras av det val vi gör . Tycker att det är underbart att vi som kvinnor i detta land har möjligheten att själva få bestämma över våra liv, vilket inte är en självklarhet för alla. Tyvärr, innebär detta i denna situation att pappan inte har möjlighet att bestämma över sitt liv. För honom kommer situationen bli än mer jobbig, då han inte har något att säja till om. Han kommer att tvingas in i en roll som för honom kanske är helt förödande både känslomässigt och ekonomiskt. Inte konstigt att vissa reagerar som coronas (inlägget ovan) partner gör, vi har alla en tendens att tappa förnuftet i kris situationer. Jag har fått den uppfattningen att det är sällan som dessa män "vaknar upp" och tar sitt ansvar och hoppas innerligt att ingen tror motsatsen. Det finns på tok för många bittra mammor (som själva gjort valet) där ute som inför barnet smutskastar "pappan" vilket knappast får barnet att bli en tryggare människa som känner sig älskad. Visst är det jobbigt även för dig som måste axla ett av de största beslut som du kommer att göra. Jag tycker att du ska se det ur barnets perspektiv som kommer att få en mamma som älskar en men även en pappa som kanske aldrig kommer att visa något intresse eller i värsta fall kommer visa sitt misstycke. Hur skulle du som barn vilja att ditt liv skulle seut? Är frågan du måste ställa dig för det här handlar inte om dig eller "pappan". Nu ser det verkligen ut som om jag tar "pappans" parti men det är inte meningen. Jag anser bara att allt för många glömmer bort att även män har känslor och en dröm om hur de vill att deras liv skall se ut i framtiden, vilket vi som kvinnor strävar lika hårt för. Som svar på din fråga. Nej det är inte fel att behålla barnet. Konsekvensen kan dock bli att du gör livet surt för någon annan vilket det förmodligen kommer att vara värt men räkna inte med att killen kommer att ta sitt ansvar. Ja, förutom det ekonomiska som han enligt lag inte kommer undan, om inte du godkänner det vill säga. Hoppas på inte allt för många arga kommentarer

Kan hålla med nästan alla jag har fått svar ifrån men jag har grubblat ett tag över detta och det känns inte rätt mot pappan att behålla barnet om han nu inte vill ha barn än,då kommer man leva med den konstiga känslan. Jag vill ju så gärna ha barn nu men det kan vara mest rättvist för den lill* att få ha en mamma & en pappa som bryr sig så att det inte bara är mamman som uppfostrat och pappan får träffa bara ibland. Trisst att det skulle bli såhär men ibland eller hela tiden så är livet orättvist.. Sjukt svårt att skaffa familj när man är singel och är kräsen med killar,kommer ju hinna bli gammal innan man skaffar barn :o(