Får nog leva med min oro under graviditeten:(

gapat skulle det vara

Kanske du skulle ta och hålla dig syslesatt så du inte tänker så mycket. Förstår att de är jobbigt när man oroar sig men bara en tanke. Klart att man ska få hjälp när man är orolig men kanske kan bli lite väl bra av att åka till gyn hela tiden. Vad jag förstått de så har du fler än ett barn redan, så du borde ju inte vara syslolös direkt. Lycak till!!

Gissar att alla som är gravida är oroliga till o från, helt normalt! Men nu om du vet att allt är bra o bm säg att de är bra, ta åt dig de då! Som förra säger, ta o sysselsätt dig med något så dagarna går fortare o du slipp tänka på bebis, mage o allt hela tin :)

Tack ska du ja Jannie28..Ja sysslolös är jag bara när barnen är på dagis och i skolan..Någon som varit på ultraljud och barnet legat still länge??

Hej,andra gången jag var på ultraljud, eller kanske var tredje, ja någon av mina fem gånger så sov min lillkille i början av undersökningen, men sen när jag frågade om det så ruskade hon till magen lite granna och han vaknade, så sovande bebis under ultraljud är inte så ovanligt, sen brukar dom vakna och röra sig hej vilt då dom blir störda av att någon är på magen och trycker :) Så du hade nog en trött bebis ;) Lycka till!

Okej, förstår att man kanske inte blir sysselsatt på samma sätt när dom är i skolan och dagis. Men hemma brukar de ju alltid finnas nåt att göra. Ta hand om hemmet brukar ju ta sin tid när man får springa runt o städa efter barnen. Sen så kan du ju alltid försöka hitta på nåt speciellt som du tycker är kul och göra så att du inte tänker så mycket, typ någon hobby eller så när du inte städar efter barnen menar jag. Så ska du nog se att du lungar dig. Sen så är de ju inte allt för många veckor kvar till de vanliga ultraljudet.

Jag kommer säkert vara lika orolig som dig nästa graviditet. Jag öppnade mig 2 cm och livmoderhalsen är kortad till 2 cm. Det gäller att sysselstätta sig med annat. Och som hon säger är det inget att göra åt det. Men jag förstår att tanken med att gå med ett barn i magen som inte lever. Du kan alltid köpa en doppler och försöka lyssna på hjärtat (men inte för ofta, runt 1 ggn /vecka, brukar stå rekomendationer på förpackningen). Själv hittade jag ett stetoskop så jag lyssnade på när bebis rörde och kissade/bajsade där inne. Hjärtat är svårt att höra med steto. Tänk även på att bebisen sover i magen och inte alltid är aktiv. Jag blir väldigt nojig när bebis är lugn i magen. Speciellt de tiden då det brukar vara liv i luckan. Hoppas du mår åtminstonne bra förövrigt.

Jag gjorde 5 ul under min graviditet, och min lilla flicka sov 4 av dessa ;) Hon är fortfarande en lugn, stillsam och harmonisk bebis :) På rul i vecka 20 försökte bm väcka henne, men hon bara sprattlade till och fortsatte sova. Och det är just det bebisarna gör ABSOLUT största delen av tiden i magen - runt 90% av tiden faktiskt! Så var inte ett dugg orolig för det!

Tack alla goa för era svar:)Jag har varit lika orolig alla mina 4 graviditeter och sagt efter varje gång,det här blir den sista:)Jag försöker allt sysselsätta mig hela tiden men det är lätt att man tappar lusten av själva oron..Jag är nog än orolig person av naturen och blir värre när jag är gravid.Jag är en kontrollmänniska och det som är i magen har jag ingen kontroll på så det kanske är därför det är värre när jag är gravid..En teori bara.. Kramar

Jag förstår att du är orolig och så men du måste nog lugna ner dig. Du skadar ditt barn genom att vara så ectremt orolig och du mår inte heller bättre av det. Jag var också jätte orolig hela tiden men jag började tänka att "det är säkert inget" varje gång och det underlättar lite. Du kan faktiskt få missfall om du oroar dig för mycket... en vän till mig var för orolig och fick missfall i vecka 20 så försök koppla av. säger dom att allt är som det ska så är det nog det. om man säger så här... är något fel så "tror" du inte bara... utan du "vet" om något är fel. så du behöver verkligen inte oroa dig.

Jag är nog kanske den enda som inte är ett dugg orolig, trots ett jobbigt, blodigt och otroligt smärtsamt MA i v14 i maj förra året. Jag har den filosofin att händer det något så gör det, och det finns inte ett dugg jag kan göra för att förhindra det. Istället tänker jag att jag ger min bebis lugn och ro under tiden i magen så att den förhoppningsvis mår så ultimat bra som den bara kan =)