Dopdikt?

\"I en värld full av kosmiska under ser barnet det vi inte ser. Ett löv, som en vindpust gjort sönder blir en ängel som dansar och ler. \"Ser du änglarna, pappa, som dansar? Hör vilken vacker musik!\" ropar barnet och spelar på harpan med strängar av garn på en spik. Men vi ser inte lekarnas mönster, vi hör inte låtsasmusik. Vi har bommat till våra fönster mot glädjen som var så unik. Så dansa med änglarna, dansa mitt barn, lek medan lekarna finns. Sjung till din harpa med strängar av garn så länge du sångerna minns.\" Den tycker jag är superfin :)

ETT GUDBARN Av: Siv Andersson Att få ett litet gudbarn är en gåva och en ära - att man är så betrodd att stå ett liv så nära. Man länkas till varandra med ett gudomligt band. Så själsligt är man nära fast man bara ses ibland. Ett gudbarns liv man följer av omtänksamma skäl. För man har fått till uppgift att se till barnets väl. Och även i det tysta finns detta alltid kvar - att man känner något särskilt för det gudbarn som man har. Inte så jätte kristen dikt som visar hur stolt gudmodern är över sitt gudbarn

Tack jättefina :)

ETT NYFÖTT BARN Av: Siv Andersson Det är som ett mirakel när ett barn har blivit fött. - ut kom en liten mänska som ingen förut mött! Ett spädbarn är så vackert och dess doft helt underbar. Och det är nåt visst med blicken som är sällsamt vis och klar. Från den stund man tar emot det blir inget mer detsamma. För ett barn förändrar livet för sin pappa och sin mamma. Ett sånt hav av ömsint kärlek som plötsligt väller fram för detta lilla under som ännu vägs i gram. Denna är väldigt fin ;-)