Dödsfall i familjen

shit. jag ær målløs, beklagar så enormt mycket. sånt hær borde inte få hænda! håll dig till næra och kæra och førsøk ta en dag, timme och minut åt gången. och kom ihåg, det ær OK att gå till psykolog och få prata, trøst och riktig hjælp. Men vi hær støttar dig mer æn gærna <3 igen, beklagar :( kan inte førestælla mig hur det ær... 10000 styrkekramar till dig och alla drabbade <3

øver 20 som læst och ingen som orkat kommentera, nær en stackars tjej førlorat sin pappa och behøver mer trøst och støttning æn nånsin!! enormt jævla dåligt.

Oj! Jag beklagar verkligen sorgen! Nu behöver du vara bland familj och vänner, lås inte in dig och se till att prata mycket. Det är så mycket tankar och känslor som kommer fram, man kan aldrig vara beredd på sorgen och hur den formar sig. Alla känslor är tillåtna, även de som känns egoistiska eller fula. Prata, gråt, skrik, kramas och älska dig själv så som han gör. Stor kram!

Jag beklagar verkligen! Det enda jag kan råda dig till är att du måste tillåta dig själv sörja och känna. Ta hjälp av människor som du älskar och som älskar dig. Men tillåt även dig själv att le lite då och då och leva. Ibland händer det saker i livet som inte går att förklara eller förstå. Trots att saknaden efter din pappa förmodligen alltid kommer att finnas kvar så är jag helt säker på att du kommer komma starkare ur detta. Stor kram!

Så hemskt!!! Många, stora styrkekramar!

beklagar verkligen. ta hjälp av nära och kära..

Styrkekram till dig! Jag såg min morfar dö när jag var i vecka 24. Gråter fortfarande när jag tänker på det så jag kan verkligen förstå vad du går igenom nu, även om det är värre att förlora sin far. Se till att du får hjälp att hantera sorgen av en psykiatriker. Du får gråta och du får bryta ihop. Men snart måste du hantera känslorna och känna glädje igen över barnet du bär. Jag fick kraftiga förvärkar efter begravningen och hamnade på förlossningen i vecka 28. Men tack vare bra hjälp där stoppade de värkarna och jag gick t.o.m över tiden. Ingen ska behöva förlora sin far när man är så ung, men du kommer så småningom gå vidare för snart är du mamma. Och din bebis behöver dig. Din pappa kommer alltid finnas i ditt hjärta och vara en del av ditt barn. Stor kram

usch vad hemskt! har inte själv upplevt att någon så nära ha dött, så tänker inte säga att jag förstår känslorna som du har just nu! men jag beklagar massor och skickar styrka! Var med nära och kära ta hand om varandra! många kramar!

Beklagar sorgen. Mina föräldrar åkte utomlands och är borta i 2 veckor. Är så orolig att något ska hända på planet eller där borta. På varje bmmottaging ska de ha en psykolog/kurator. Fråga din bm för att få stöd. kram

Oj..vet inte vad jag ska säga, mer än att jag verkligen beklagar sorgen! Kan inte föreställa mig hur det känns... Prata med någon och gråt ut! Det är värre att hålla det inne! Kram

Sänder många styrke kramar!

Min pappa gick bort för några år sedan. Var visserligen inte gravid då, men jag var pappas flicka så det gjorde så ont! Det som jag nu i efterhand kan säga var bra för mig var att jag verkligen lät sorgen ta plats. Jag höll inte tillbaka. Ältade allt om och om igen. Grät så mycket och ofta jag behövde. Många kramar till dig!

Min syster gick bort i våras, så vet vad du går igenom. Tillåt dig själv att gråta!! Det har hjälpt mig..

Jag förstår inte hur detta känns för dig men jag lider verkligen med dig och din familj! Hoppas att du tar dig ur detta på benen tillsammans med lilla barnet! Många styrkekramar från mig <3

Min svärmor gick bort för ett par år sedan dock va jag inte gravid då, men min dotter va 11 månader, så jag vet vad du går igenom! Beklagar verkligen, sånt bode inte få hända!! Försök vara med nära och kära och försök och prata med nån om du känner för det!! Sänder miljoner styrkekramar till dig..

Beklagar sorgen! Min mamma gick bort hastigt i en stroke när jag var i vecka 12, jag är i vecka 28 nu. Det är tungt, men jag försöker tänka på framtiden och det lilla barnet som är påväg. Det är det som får en att fortsätta och kliva upp på morgonen:)