← Alla frågor

Vecka 8

blir en svår abort vid 35

Mjlover · Ställd 2012-10-23 · Uppdaterad 2026-09-12

Fy vad livet känns tungt och jobbigt nu..Är i 8e veckan är 35 år gammal och imorgon ska jag och min 49 åriga kille göra abort,känns helt hemskt!! Grejen är att jag trodde från början han verkligen ville ha barn så fort som möjligt med tanke på åldern och att ingen av oss har barn sen tidigare..Kom lite som en chock när han var helt bestämd att han verkligen inte vill och kan.Visst vi har inget gemesamt boende än trots 4 års förhållande han jobbar och bor i 2 städer.Är en otroligt instabil och självständig person som alltid bott ensam..Ingen av oss har fast anställning och jag har mycket stora ekonomiska problem.Så han tycker vi ska ta tag i allt flytta ihop och se till få ordning på pengar osv först..vänta ett till 2 år..Kan känna samma sak men är bara så sjukt rädd!! Tänk om vi inte KAN få barn igen..Vad tror ni med vår ålder? törs jag ta den här risken,och tänk om det visar sej han ändå inte vill ha barn senare..Älskar honom,han är min stora kärlek så vill verkligen allt ska bli bra till slut.Hur skulle ni gjort?

Skriv ett svar

35 svar

Svaren sorteras efter hur hjälpsamma andra tyckt att de var.

Så det blev abort :( under hela tiden du har skrivit hær inne har jag alltid fått kænslan av att du vill ha barnet. Er klocka tickar, och om du verkligen vill ha barn, och med honom ser jag ingen anledning till att ta bort barnet. Tycker det ær tråkigt att mæn kan vara med att \"laga barn\", men så många som inte kan ta konsekvenserna. Alla vet att har man sex kan man bli gravid.. Och det ær inte han som får ta smællen efteråt, det ær du. Både psykiskt och fysiskt. Detta ær en sjukt svår fråga att ta stællning i, men det jag nog vill få sagt ær att det ær din kropp <3 lycka till!

0
Anmäl innehåll

Jag skulle sätt det som att ni har ca 9 mån på er att reda ut det mesta och komma igång med ekonomin och boende. De är inte det lättaste och man kan inte bara knäppa med fingrarna men som sagt eran klocka tickar men gör det ni känner blir bäst för barnet. Kram

0
Anmäl innehåll

Jag håller med Sara. Det är din kropp, och jag har också fått känslan av att du inte vill göra abort egentligen. Är du inte bombsäker tycker jag att du ska avvakta med abort - det är ännu ingen brådska. Se till att ha tänkt färdigt så att det VERKLIGEN är ditt beslut och inte bara hans. Hoppas allt blir bra tillslut!

0
Anmäl innehåll

Tycker detta ær så synd att jag var tvungen att fråga min man om vad han tyckte som jag. Du ska inte behøva ta bort barnet om du verklgen vill ha det! Det ær inte hans beslut att ta, æven om han sitter i smeten med dig. Men jag menar, vem ær han att krossa din drøm om du verkligen verkligen vill ha barn? Hær inne støttar vi dig genom allt, vi vill bara inte att du ska ta bort barnet mot din vilja :( Det ær inte før sent att ångra sig førrens det ær gjort! Kænn i magen och hjærtat vad DU verkligen vill, och ta beslutet utifrån det. <3

0
Anmäl innehåll

Tycker inte alls man ska välja abort för att graviditeten "inte passar" utan att man istället ska göra det man kan för att anpassa livet efter det faktum att du nu väntar barn. Grattis till graviditeten, det är inte alls alla som kan bli gravid (särskilt inte i lite högre ålder) ! Tror att ett abortbeslut kommer förfölja dig varje dag resten av ditt liv oavsett om du lyckas bli gravid igen eller inte. En klasskompis till mig gjorde abort för två år sedan och hon pratar alltid om bebisen, nu hade han/hon varit så här gammal... nu hade han/hon börjat förskolan... Hoppas du tar rätt beslut.

0
Anmäl innehåll

Håller med de tidigare talarna. Din klocka tickar. Men det allra viktigaste att tänka på är vad du känner vill du det här innerst inne eller vill du ha barnet? Det är inte helt ut hans val, jag tror ni skulle kunna fixa det här. Tnk efter det här igen, vad vill du? vad tycker du är rätt? det kan ju vara din sista chans =( tyvärr. En abort kommer kräva mycket, både fysisk och psykisk smärta, skulle det senare visa sig att du inte kan bli gravid igen, så kommer den psykiska smärtan bli värre. Vi alla här inne kommer stötta dig vilket val du än vill, men som sagt det viktigaste är vad du vill inte han i det här fallet. Styrkekramar <3

0
Anmäl innehåll

Det viktigaste är vad du själv känner. Jag är två år yngre men kan inte alls tänka mig att göra abort, trots svår situation (hälsomässigt mest). Min läkare tycker jag är dum i huvudet som inte "provar om 3-4 år istället" men då kan det ju vara ännu värre, vad är det som säger att allt ordnar sig innan dess- och när det väl är dags då? Ekonomi är förstås ett stort argument men känn verkligen efter noga, i själ och hjärta. Kram

0
Anmäl innehåll

Jag tycker du gör helt rätt untan att tveka en sekund. upp till 40 kan du få barn utan problem bara du har en vilja att leva länge och inte kalla dig för gammal förrän du vill dö.då kan du leva mycket längre än vad experterna säger. klart du får barn igen och en trygg tillvaro för er båda är a och o.du skulle sakna din sambo så mycket när han jobbade annars så han ser nycktert på situatinen. lycka till och en kram på vägen en abort är aldrig kul men läget ska stämma. nu vet du att du kan bli gravid.

0
Anmäl innehåll

Jag är också av äldre gänget (37 år) och kommer tyvärr att säga som de andra som skriver här! Man \" hör\" att du inte vill detta , så jag råder dig till att inte göra abort för det kommer att följa dig livet ut och din ålder ,, det tickar på och ska ni vänta 2 år och så ta det sen 2-3 år å bli gravid ( finns inga garantier,,) du hinner bli över 40,, och han kan ju dra sig ur även då! Vill du bli barnlös? Det vet jag att du inte vill!! Ekonomi! Japp det har inte jag heller, men det finns blocket, man behöver absolut inte ha allt eller nått nytt! Har du vänner , syskon m,m som kanske kan skänka dig saker , sen e ju han skyldig att hjälpa dig ekonomiskt! Du har 7 mån på dig att köpa lite grejer här nu å då, det e så jag får göra!tänk dig för gumman ,, jag känner på mig att ditt hjärta kommer att blöda! Det är DU och inte han som väljer, han är vuxen att veta vad som händer när man har sex!! Styrkekramar och jag önskar dig all lycka i ditt beslut!

0
Anmäl innehåll

Ursäkta att jag lägger mig igen! Men juliet vad säger du???!! Du som fantiserar om sexfoster med gudarna och jungfrugraviditet som ska vara gravid som en elefant å allt du skriver ska nog inte utala dig i en kvinnas öde! Vi som följt dig Mjlover har läst hur gärna du vill få en bebis, man hör det på hur du skriver,,, hoppa över juliets text snälla!

0
Anmäl innehåll

Usch så jobbigt för dig :/ min man ville inte ha barn när jag blev gravid. Jag ville ha barnet vi gick och pratade med en kurator, hon sa att allt ska va så jämställt men en graviditet är kvinnan som \"bestämmer\" för det är hennes kropp. Du måste vilja göra en abort annars kommer man ångra det, man ångrar aldrig sina barn men en abort kan man ångra. Jobb löser sig alltid. Det är sånt svårt beslut lycka till men vad ditt val än blir :)

0
Anmäl innehåll

Vill bara tillägga att min man är över lycklig över våra döttrar och hade aldrig velat gjort det ogjort. Han tackar mig att jag stod på mig. Har följt dig här på bli mamma och du verkar verkligen vilja ha detta barnet. Och ja du är faktiskt 35 och det blir svårare med åren att bli med barn, man kan få hjälp med det då isåfall men då måste du ju gå igenom det och allt som det innebär. Lycka till än en gång.

0
Anmäl innehåll

Som du uttrycker dig så förstår jag att du inte vill göra en abort. Jag tror precis som dom andra säger att det kommer följa dig resten av livet. Jag tror ni kan lösa det om ni bara försöker. En abort kan man lätt ångra att man gjort men ett barn ångrar man aldrig. Följ ditt hjärta, lycka till!

0
Anmäl innehåll

Låter verkligen inte som att du är redo för beslutet abort. Ta o fundera ordentligt...jag tycker precis som de andra att du gör de för hans skull. Men du då? Tänk på dig själv, de är du som ska leva med beslutet resten av dit liv! Vill du ha barnet så kör på!! Du kommer säkerligen få massor av stöd av personer runt omkring dig... Inte heller helt omöjligt att din man mognar med beslutet o växer in i sin roll att han ska bli pappa. Jag säger tänk på dig själv, vad vill du!!!:) Lycka till med vilket beslut du än tar, gör bara inget förhastat!!

0
Anmäl innehåll

Jag tycker helt seriöst att du ska dumpa denna omogna herre på 49 år fort som fan, och behålla barnet. Känns som att detta beslutet inte är ditt över huvudtaget utan något som han bestämt helt själv och fått dig att känna dig skyldig m.m. Var inte det samma kille som vägrade svara på dina samtal och sms? Borde inte en vuxen man kunna ta sitt ansvar när han gör sin tjej på smällen? En ekonomi kan man ordna upp, men chansen att få barn blir ju tyvärr bara svårare och svårare ju längre tiden går. Och tror du helt seriöst att denna man skulle vilja ge dig ett barn om 2 år, när han är ännu äldre? Förlåt om jag låter elak, men jag blir så arg. Tycker inte att din kille har behandlat dig rätt i det här! Hoppas allt löser sig till det bästa för dig! Kram!

0
Anmäl innehåll

Jag hopps nästan att det inte är någon här son påverkar detta beslut med våra åsikter. För det är det enda vi har är åsikter - därför blir jag förbannad när jag läser inlägg där det skrivs: hoppa över det inlägget, den åsikten är inte värd lika mycket ... usch! Sen kommer vi till Min åsikt, detta är ett beslut som ni ska ta som två vuxna ansvariga personer. Det beslut som gör barnet. Har det nu visat sig att denna man inte är redo att bli en pappa, kan jag inte förstå varför man vill skaffa barn med en sån? Jag tror inte heller han kommer vilja ha barn sen. Vill han inte nu, finnsde nog ingen vilja sen. Fundera över detta noga. Lika mkt som du vill ha barn, lika lite rätt har du att tvinga på någon annan ett oönskat barn. Det finns ingen rätt att utnyttja den här mannen som. spermadonator. Fundera noga över en framtid med denna man, men tillsätt inte ett barn till livet som på något sätt var oönskat :-(

0
Anmäl innehåll

Visst var det så att ni inte skyddat er på ett bra tag och att han visste detta? Isf får han faktiskt ta konsekvensen av sitt handlande. Du har tidigare skrivit att du vill ha barnet, och är det så du känner fortfarande tycker jag ni ska prata igenom saken igen. Som jag sa tidigare så är det ingen brådska att göra abort. Du har många veckor på dig än. Gör inget överilat och se till att det är DITT beslut. Låt honom inte pressa dig till något du inte vill :(

0
Anmäl innehåll

Till ULLKO jo jag brukar inte skriva så att man inte ska läsa andras åsikter, men denna gång blir jag förbannad faktiskt! Självklart är det dennas val och tankar som gäller när det är hennes beslut, men om man läser hennes inlägg om att hon tycker det känns hemskt att göra abort, mer eller mindre känner sig tvingad , mannen på 49 år svarar inte när hon sms eller ringer osv å nu ska han bestämma! Och sen kommer då den virriga Juliet in och säger heja heja , du har hela livet till då du dör å blir ängel å gud å allt vad hon skriver, då blir jag upprörd, för hon min vän är inte frisk om du läst hennes inlägg de senaste månaderna!! Då hon tror att sexligarna är jungfrugjorda med gudarna, å att hon ska bli ett av barnen osv! Det var bara det! Alla \"normala\" åsikter är ju helt okej! Man får ju självklart tycka å tänka som man vill!! Lycka till i ditt beslut vad jag än har skrivit men JAG hoppas att du följer DITT hjärta å inte hans övertalningar!

0
Anmäl innehåll

Jag skulle säga såhär att det finns ingen karl som är redo för att få barn. De fattar inte vad det är frågan om förens barnet är DÄR. Vi valde att behålla trots att vi bara varit tillsammans i 2 månader. Han var ändå inte alls redo och sprang runt å ojade sig. När barnet kom satt papparollen där som en smäck. Jag tycker att din karl verkar väldigt omogen och vill han inte ta sitt ansvar så skit i honom! Han vet väl mycket väl hur barn blir till!

0
Anmäl innehåll

Pygmepuff och Varginna ni är mycket kloka håller med er. Ullko blir lite förbannad på ditt inlägg. Jag har själv varit i rollen att min man inte ville ha vårt första barn, men jag skulle aldrig i livet göra en abort för att någon annan vill det, du ska vilja själv annars kommer du inte kunna leva med dig själv att du har tagit bort det livet som lever inom dig som du har längtat efter. Nu är det så att Mjlover har varit uta prevmedel i 2 år enligt hennes andra inlägg och mannen har vetat om det, då vet man väl för fan att det blir barn om man har sex utan skyd då får han fan stå för det oxå. Och om han inte vill nä då är det fan inte hans beslut för det är inte hans kropp. Min man var lika som pygmepuffens man när vår dotter kom så hade han inte önskat något annat. Vår andra dotter är planerad men när jag var gravid med henne var han lika osäker fast hon var planerad och när hon kom så blev han helt förändrad, vissa män tänkte inte som oss, min man har sakt efter att han va orolig över hur det skulle bli men han vet att allt löser sig fast i stunden är det svårt att veta det.

0
Anmäl innehåll

Vill rekomderar att ni går och pratar med en kurator innan ni gör något förhastat beslut, dom har bra kuratorer på kvinnokliniken. Då får ni prata tillsammans med en kurator.

0
Anmäl innehåll

jag tycker att du ska gå på vad du känner själv. Vill du inte göra abort egentligen så ska du väl inte göra det. Du ska ju inte må dåligt resten av ditt liv bara för att han inte vill ha barn just nu. Vem vet han kanske ändrar sig när väl barnet är kommet och inser hur underbart det är med barn.Förstår att du älskar honom och hur du tänker angåender ålder osv. Iallafall styrkekramar och lycka till om hur det blir<3

0
Anmäl innehåll

Jag har ingenting att tillägga utöver det tjejjerna här skriver, jag vill bara sända en kram om hjärtat ditt som måste ha det jobbigt nu- det gör ont i mitt eget hjärta när jag läser dina inlägg. Hur blir ert förhållande om du nu gör en abort? Jag skulle aldrig klara att se min karl i ögonen med sann glädje igen efter en sån här historia. Oavsett vad du gör är allt förändrat, han nekar dig en dröm. Det ekonomiska löser man under tiden- plötsligt får man en deadline när man måste vara på banan och då fixar man det, den praktiska biten löser sig alltid! Det finns aldrig ett perfekt tillfälle att skaffa barn, och för er kanske det inte finns fler tillfällen alls. Följ DITT hjärta, inte hans.

0
Anmäl innehåll

Jag vill liksom Olofsson579 rekomendera att du/ni pratar med en kurator! Ska jag var helt ärlig tror jag att kuratorsamtal kommer att hjälpa dig eller er mer i den svåra situationen än det som skrivits här.

0
Anmäl innehåll

FY fan förlåt mitt ord men fan, alltså mitt mamma hjärta brister...... de blir svårare för dig hon kvinna för varje år som går, jag bryr mig ej vad andra kommer säga om mitt inlägg nu men lyssna på ditt hjärta ditt hjärta har rätt, du VILL JU HA BARNET, du kommer må så jävla dåligt, tro mig, du kommer förlora din största önskan o för vem då? en man som e omogen? Ush,, ja har tårar i mina ögon. han kommer aldrig vara redo, han verkar ju vara rädd för allt, att binda sig m.m blää ja e helt stum nu, gör de ej. förlåt.

0
Anmäl innehåll

Nä, jag kan ej släppa detta. Han e 49 år gammal, GAMMAL..... om han hade älskat dig så hade han stöttat dig i detta o sagt att ni klara allt tillsammans. Hur kan man vilja vänta tills man e över 50 år? Hade han brytt sig hade han velat detta, de blir ej lättare bara för att han tror ni ska vänta, vem e han att förstöra din livs största dröm? Du kommer ha så ont, med allt ja läst innan så ser ja att du ej vill, ditt hjärta har redan talat. Detta kommer jaga dig resten av ditt liv om du gör det. Fan hur omogen kan han vara, 49 år, han vill inte ändras o de har han bevisat med att ignorera dig totalt när du behövde prata med honom som mest. Gör de INTE.......... annars kommer ja hem till dig med min dotter så får du se att du ej vill förlora detta......... vill bara krama dig

0
Anmäl innehåll

Har också svårt att släppa det här, sänder styrkekramar!

0
Anmäl innehåll

Jag oxå. Jag hoppas verkligen att du tar det beslut du själv tycker. Styrkekramar

0
Anmäl innehåll

Samma här ,, har tänkt hela tiden sen i går å jag hoppas att du följt ditt hjärta!!

0
Anmäl innehåll

STOPPAR ekonomin dig så ge din adress till mig så ska jag skicka saker till dig utan problem, o de finns barnloppis, kläder för 5 till 30kr, helt nytt eller gammalt fint, massa leksaker m.m ja e på dom alltid.

0
Anmäl innehåll

Det låter som du vill behålla barnet, å e de så så tycker jag att du ska göra det. Jag har en tro om att barn blir till av en anledning.. att alla e meningen. Jag hade känt min kille i 1½månad innan jag blev gravid men vi valde att behålla det. Jag hade gjort de oavsett va han tyckt faktiskt, om de finns ett liv i mig så ser jag det som min uppgift att ta hand om den. Sen e de trist me snubbar som tycker att man kan "ta bort å göra om sen" E man inte 100% på en abort kommer man nog garanterat ångra de... tror jag iaf. Gör som ditt hjärta säger.

0
Anmäl innehåll

Abort är fruktansvärt att genomglida om du inte är hundra. Tänk dig verkligen för. Även om det är svàrt ekonomiskt sà finns det sà mycket hjälp att fà. Du klarar det!!!

0
Anmäl innehåll

Håller med alla andra, följ ditt hjärta! Behåll barnet om du vill, du kommer klara det själv om det nu blir så! Hur har det gått?

0
Anmäl innehåll

Jag tycker att man ska diskutera ekonomi och allt om livet INNAN man blir gravida. Jag ar totalt emot abort om det inte ar nagot fel pa fostret eller om man ar ett barn sjalv. Det finns ekonomisk hjalp fran staten. Och om han var "redo" for barn innan du blev gravid hur kan han da andra sig nu? En vuxen manniska borde ta sitt ansvar nu och gora allt for att det ska funka. Jag tycker att en abort ar ett omoget beslut och eftersom du ar 35 ar sa blir det svarare att bli gravid. I min forsta graviditet dog mitt foster i 14:e veckan sa jag fick gora en skrapning och det ar det varsta jag nagonsin gjort. For det forsta gor det ont och sen ville jag ju ha barnet. Sa jag forstar inte hur kvinnor kan VALJA att gora det for att ens man inte vill ha det.

0
Anmäl innehåll

Vad bestämde du dig för?vi är många som undrar. Kram på dig

0
Anmäl innehåll

Svara på frågan

Du måste vara inloggad för att svara. Logga in

Relaterade frågor

Ont i ryggsidorna! Vad kan det vara? · Vecka 24 Framfall efter förlossningen :-( Kraftiga sammandragningar plus att ungen rör sig hela tiden!! · Vecka 36 Hur känns värkarna? Är i v39 · Vecka 39 Ont i magen/lös i magen v39 · Vecka 39