Besviken på Ul, vad gör man?

Usch lät inget roligt alls! Vilken kärring! Klart de ska berätta vad de gör och vad de mäter och att bebisen växer som den ska. Tycker jag i alla fall. Sen hade det varit något som såg konstigt ut så hade hon säkert sagt det, men ett ul ska ju vara något speciellt och mysigt då man får se den lille sprattlisen för första gången. Förstår att du blev besviken på detta.

Nä, va tråkit! Man ser ju så fram emot det.. Tycker iaf ni ska tala om hhur missnöjda ni är! Får man fråga var du gjorde det någonstans?

Jag blev så paff över hur jag blev bemött så att jag stundvis ville gå därifrån och gråta.. Visst hon kanske hade en dålig dag, men det ska ju verkligen inte gå ut över mig!! Vi gjorde de i Norrköping.. Funderar på att ring på måndag och berätta hur jag känner.. Har gjort två ul där när jag väntade sonen, och när vi va i vecka 13 för kub, men ALDRIG blivit bemött såhär! Tycker det är as dåligt!!! Spelar ingen roll att det är mitt andra barn, det är ju fortfarande jätte speciellt att göra ett ul!

När jag var på UL där i Norrköping så blev jag verkligen inte bemött på det sättet. Nu har det säkert fler som undersöker så vi kanke inte var hos samma person. Men jag tycker verkligen inte att man ska bli bemött på det sättet. Spelar ingen roll om de har en dålig dag eller inte. Det är deras jobb att tala om och berätta för er hur allt är med bebien och jag tycker verkligen att de ska svara på era frågor. Går det inte att ringa till dem och be om ett nytt UL om du berättar hur du belv bemött senast? Det kanske finns någon där som förstår hur ni kände er när ni gick därifrån.

När vi gjort de andra ultraljuden så har dom vart jätte bra! Men som sagt de är ju flera sköterskor där.. Jo jag funderar på att göra så! Men jag känner mig alltid så dum, har lite svårt med att ta "konflikter" Men jag känner att jag skulle vilja frågat saker och så, men vågade ju inte när hon va så sur... Får ringa till dom på måndag och kolla vad dom säger!

Hej.. Låter som mitt UL. Jag förstår precis hur du känner! Man känner sig lurad & snuvad på en av dom bästa upplevelserna innan förlossningen. :S Jag har stridit som en tok & ringt in å berättat till dom på specmödra hur jag blev behandlad & att jag krävde ett nytt UL. Men här är jag i v.29 & har inte fått något nytt. Man blir såå ledsen & besviken just för att det ska vara en härlig upplevelse & inte en besvikelse. Jag känner med dig & hoppas att du kan få ett nytt. Mig total vägrade dom att gör ett till. Dom sa bara att - Du har ju sett bebisen & att det mår bra. :S Min BM har försökt att hjälpa mig & jag hoppas att magen inte har växt så mkt sen jag var där sist så kanske hon kan skicka mig på ett tillväxt UL. :) Man får bara hoppas på det bästa! Tråkigt att du också skulle råka ut för en tråkig upplevelse. Vars gjorde du UL? Kramar

Såg nu att det var i norrköping. Tänkte om det var samma dumma sköterska. :P

Det låter väldigt underligt att du inte fick något datum, för det är BF från RUL man utgår från när moderskapsintyget skrivs, när ett ev planerat snitt skall bli, om man går över tiden osv, inte BF enligt kuben. Jag tycker du ska anmäla henne, du ska inte bli behandlad på det sättet. Kram!

Jag var med om något liknande och berättade för min Mvc, där tog min barnmorska ett samtal med deras läkare som i sin tur ringde och skällde i princip ut de som gjort ul. Jag fick sedan göra ett nytt och en ursäkt. Så jag tycker att du ska ringa och berätta hur du känner.

Har också varit med om ett dåligt ul. Greta, som damen hette, var mycket otrevlig, sur och grinig mot mig och min kille. Vi hade sett fram emot ul men blev ist alldeles chockade båda två. Och ledsna. Vi ringde till kliniken och berättade vad som hänt. Greta ringde och bad om ursäkt. Hoppas verkligen att hon skäms! Trots ursäkten är ju vårt första minne av vårt barn förstört. Du bör absolut tala om hur du upplevde ul. Trist när det blir fel.

Jag har bott på 18 ställen under mina 23 år i livet, ja har sedan ja va nyfödd haft allvarliga problem med hälsan så jag har haft mkt kontakt med sjukvården. Norrköping har slagit alla rekord i opprofsigt bemötande, felbedömning, kärringar, dryga "mini-gudar". Senast förra vecka fick ja en läkare avskedan pågrund av vad hon gjorde mot mig och min man. det va sent på sön kväll och när morgon personalen kom och fick veta via SSK, så sa dom upp henne där & då! STRID för eran rätt. Om en tar ens väska ute på stan är det en sak, oacceptabelt, men när någon får BETALT för att hjälpa oss, för att ha våra liv i sina händer, ska man förvänta mer. Jag kan berätta om olika fall i Timmar, men det viktigaste av allt är att stå upp för sig själv när ingen annan gör det. Det är inte farlig, men jobbigt. Men ja lovar, det kommer bli jobbigare att låtasas som om att man klarar det, skiter i det, om man tror att framtiden kommer läka alla sår. det är okey att jag säga "du får inte göra så mot mig, det är inte acceptabelt. Du äger inte rätten att göra illa mig." "har du mens eller? Vad har jag gjort mot dig?" "Hörre du, uppför dig, jag är också stark i munnen!"