Är det vänner man har??

har hänt mig också och man kan ju inte kalla dom vänner. man känner sig så otroligt ensam hela tiden:/ jag ids inte ens ringa dom mer för dom ringer aldrig mig mer. de känns bara konstigt att va med dom, som att dom endå inte vill längre. vill ju inte tvinga nån precis. och jag kan ju inte tvinga sambon att va med mig 24/7 han måste ju få ha kvar sina intressen.. så vad kan man göra. bara fortsätta le, kanske blir bättre när bebisen är född:) då har man nånting att göra också och lär säkert känna nya och kanske andra blivande mammor! skulle va supernice, kanske mer förståelse då. proouud.blogg.se

Samma sak har hänt mej med... Man blir så sjukt besviken och lessen på folk! Helt plöttsligt försvann alla. Jag var riktigt nere dom första månadena av min grav tack vare att jag kände mej så ensam och lämnad.. usch men sen liksom har jag tänkt som så att det var nog lika bra att det visa sig då vilka som var/är (jag har EN vän kvar) ens vänner och inte, så att man fick ta smällen och bearbeta det innan bäbisen kommit. Så man kan vara en glad mamma när bebben kommit. Jag var riktigt ensam ett bra tag men sen så fick jag kontakt me min pojkväns kompis tjej som också var gravid och så nu har jag liksom sakta men säkert startat ett nytt kontakt värk.. det löser sig även om det känns så jäkla piss! Många hittar nya kontakter genom föräldragrupp och sånt med. Jag är inget fän av föräldragrupp men jag vet MÅNGA som hittat nya kontakter genom den!

Det är så olika detta med vänner och huruvida de ä kvar eller ej, de flesta av mina vänner slutade att höra av sig när de hade fått barn.. De ville inte hitta på något för det var så jobbigt att göra något utanför hemmet när man har barn.. Men de kunde ändå åka bort tre dagar eller umgås med andra föräldrar utan att det var jobbigt. Framför allt min närmsta vän som jag nu väntar på ska höra av sig. Hon ska få ett syskon till sin nu och jag konstaterade helt enkelt att om jag inte hörde av mig så hände inget heller.. min sambo säger likadant, att jag inte ska höra av mig tilll dem.. Är det verkligen den bästa lösningen, kan lova att hon känner precis som er övergiven, men får man inget tillbaka då ledsnar man ju eller hur.. ??

Jag känner också igen det där.. har kompisar som "misstycker" till min graviditet och som tycker vi glider isär pga att vi inte är ute och festar varje helg, verkar det som.. Jättetråkigt.. varför kan man inte umgås som vuxna människor? Och herregud, det är min och min sambos graviditet och är vi glada borde kompisarna vara glada.. kan också känna mig ensam ibland men som tur är har jag ett par kompisar som antingen har barn eller vill bli gravida, så dom vet lite vad allt handlar om.. utan dom hade jag varit helt ensam. Hoppas du hittar några kompisar som är värda att umgås med och som verkligen bryr sig om dig. Det här med graviditet gör ju en så känslig ändå som det är. Och förresten så tänker jag inte höra av mig till mina kompisar heller.. tycker att om dom bryr sig det minsta om mig och min bebis så borde dom höra av sig och höra hur jag mår och hur det går osv.. låter dumt kanske, men jag hade aldrig vänt mina kompisar ryggen när vi vart kompisar sedan barnsben..

Strunta i dom.!!! gör dom så är det inga riktiga vänner. har själv bara fåtal vänner som ja valt med omsorg å ingen av dom har gjort så. alla är glada för min skull istället :) Även fast det är så så har jag börjat kolla runt efter lite folk som bor på min ort som ska ha barn ungefär samtidigt som jag. Nya kontakter man har något gemensamt med är alltid kul. testa det :) å lycka till :D