← Alla frågor

Vecka 30

Angående förlossningen...

twilightomens · Ställd 2009-10-07 · Uppdaterad 2026-09-14

Men knappt 9 veckor kvar till BF så börjar jag bli lite orolig...Emellanåt är jag lugn men har nyss läst en otäck förlossningsberättelse...Varför ska man vara så nyfiken? xD Men vad kan man göra för att stå ut så bra som möjligt och vad har funkat bra som smärtstillande för er? Och sedan, finns det någon mer här som är lite skraj...? Låter så läskigt men samtidigt vet jag att man kommer klara av det, och hur många är det inet som fött barn... Varför ska man gå omkring och vara orolig... :/

Skriv ett svar

6 svar

Svaren sorteras efter hur hjälpsamma andra tyckt att de var.

Du ska absolut inte vara orolig ! Det va jag också om jag ska vara ärlig, läste också en massa förlossningsberättelser, men en sak ska du veta: Du har absolut ingenting att vara rädd för, det e så många kvinnor som lyckats tills idag, det kommer du också att göra ! Det enda du ska tänka på när du väl är i förlossningssalen, e att du inte ska ge ut så mycket energi på att skrika, för då förlorar du kraft, koncentrera dej på att snart kommer din son/dotter att vara i din famn. Och tro mej, den sekunden kommer du att glömma ALL smärta som du hade. Jag använde mej av ryggmärgsbedövning, tyckte det hjälpte faktist,men du ska ta den bedövning som DU känner dej som mest bekväm i. Och föressten, ALLA förlossningshistorier e olika, precis som vi människor e olika =) Allt kommer att gå finfint.

0
Anmäl innehåll

Jag har lite skräck inför förlossningen så jag tog kontakt med en speciell grupp som finns på förlossningen där jag ska föda, Jag fick prata med en barnmorska om det jag är rädd för och fick även en guidad tur inne på förlossningen. Tillsamman skrev vi sedan ett brev som ligger med i min journal så att personalen som kommer att ta hand om oss när det väl är dax vet om vad jag är rädd för. jag känner mig mycket lugnare nu, tänker mest på tiden när vi kommit hem med vår baby. Fokucerar åxå mycket på andning och avslappning. Allt kommer att gå bra, för oss båda. :) Kram

0
Anmäl innehåll

Du och jag har ganska exakt lika långt kvar och jag har också börjat fundera en hel del på förlossningen. Det enda jag är orolig för är att det ska göra så ont att jag ska behöva ta en ryggmärgsbedövning, resten känns mest spännande. Jag är så otroligt rädd för sprutor, speciellt om de ska in med den i ryggen :( Vad har du tänkt för smärtstillande? Jag tänkte prova mig på akupunktur om det finns att välja på här.. Du vet att det kommer gå bra :)

0
Anmäl innehåll

Hej! Som V.Hoti sa så är det verkligen inget att vara rädd för..! Visst gör det ont som fan ett tag.. Men som sagt så glömmer du det i samma sekund som den lille kommer upp på din mage.. Det endå du bryr dig om är att allt är bra med han/hon! Två dagar efter förlossningen så kände jag en stark! längtan efter att göra det igen och är så avundsjuk på alla som har det framför sig! Det är en sån otrolig kraft och känsla! Lycka till och jobba dig uppåt med bedövningarna från tex dusch, akupunktur, lustgas etc.. Kramar! Jessica med Linus en månad..

0
Anmäl innehåll

Hej. om du går in i min dagbok den 3 september så va jag livrädd och stressad mm just den dagen. Min BF va den 25 september.. Men min dotter kom dagen efter jag släppte loss mina känlsor om förlossning. Hon kom utan förvarning eller värkar. Jag skrev inlägget på kvällen någongång.. och 12 timmar senare va hon ute i världen.. Jag säger att jag va livrädd för förlossning.. men min förlossning gick såå lätt.. min dotter va ganska liten. att trycka ut henne gjorde inte mer ont än att ha vanlig mensvärk. Skit i alla förlossningar.. jag kollade på förlossningskliniken varje dag och blev så besviken på min förlossning.. för jag hade föreställt mej att ha värkar en massa timmar innan man skulle trycka ut bebisen.. Mitt vatten gick inte ens.. hon föddes med hinnan hel. Jag födde henne utan smärtstillande.. jag fick lustgasen precis innan hon kom ut.. Om jag klarade nästan hela min förlossning själv.. så är jag säker på att alla andra gör det.. för jag va LIVRÄDD! Sen vill jag säga med att förvänta dej inte världens bästa personal.. för det gjorde jag.. men alla sket i mej när jag kom in med krytvärkar..

0
Anmäl innehåll

Att föda barn är det allra mäktigaste jag gjort trotts att jag var livrädd innan. Skulle kunna göra pm det igen, igen och igen trotts att det dök upp en del problem under förlossningen och att det tog lång tid. Nu sitter jag här med min son i famnen. Med facit i hand så var förlossningen inget emot jobbet som väntar . Det är då förväl att de är så söta annars hade man nog inte ståt ut. Har inte tid att skriva mer för han vill uppenbarligen inte att jag skall stå eller sitta still, så tillbaks till att nöta ut parketten. Snart är det ocksån din tur att få hålla i det mest otroliga som finns, din lilla bebis. Lycka till1 PS mitt tips inför förlossningen är att slappna av så mycket du kan under och mellan verkarna.

0
Anmäl innehåll

Svara på frågan

Du måste vara inloggad för att svara. Logga in

Relaterade frågor

Måste man ta gravtest på morgon urinet? Hur tidigt kände du av att du var gravid? Skillnad på ömma bröst vid pms och graviditet? · Vecka 2 Nidblödning? Missfall? Jättetidig mens? när börjar magen synas hos förstföderskor · Vecka 12