Zhengju

P tog ledig förmiddag, så åkte vi till adressen jag hittat. Inte pratade de så mycket engelska som utlovat, men med gemensamma ansträngningar gick det vägen. Kände mig lite löjlig där jag satt och väntade bland alla jättemagar, på mig syns ju inget alls.

Doktorn hade inte mycket att säga, i varje fall inte på engelska, utan skickade mig direkt till ultraljud. Det är väl annars inte vanligt så tidigt? Jag och P flinade som två idioter när sköterskan visade den lilla fläcken på skärmen. Hördes inga hjärtslag än, vilket är normalt tyckte doktorn.

Så oerhört skönt att få se sparven innan vi åker till värmen i M.