Vilken jävla natt
CelieH · 2011-01-03 · 392 visningar
Innan jag gick och la mig igår så åt jag lite. Var så satans hungrig. En halvtimme senare stod magen ut åt fler håll än vad jag trodde var möjligt. Gick och la mig 22.20, sambon hade dragit iväg till backen för att åka pulka och snowracer med våra kompisar från Down under.
Klockan 2 på natten vaknar jag och har sån helvetes kramp i magen. Gick på toaletten för att se om det hjälpte, men icke. Låg och vred och vände på mig och svettades som en tok. Vid 3 kommer sambon ner och blir förvåad när jag hälsade på honom. Han trodde att det var han och hans kompis som väckt mig och bad om ursäkt, men det behövdes inte. Förklarade varför jag var vaken och fortare än kvickt låg han bakom mig i sängen, smekte försiktigt magen och armarna. Vände mig om och han smekte mig i ansiktet. Vi låg och pratade, länge.
Han och kompisen hade sett en dykdokumentär, det lät som en hemsk dokumentär och jag känner att jag nöjer mig med dyk ner på 20 meters djup, inte 300, som i detta fall. Fan vad jag saknar dykningen...hann inte mer än bli klar med certet innan jag fick sluta dyka...
Han somnade väl 40 minuter senare och jag låg klarvaken, varm och ont i magen. Näshelvetet började täppas till, så jag famlade efter nässprayen, hade ner den på golvet och svor tyst...hatar att behöva böja mig ner. Använde mobilen som ficklampa och fick tag i sprayen, konstaterade att klockan var 4 på morgonen, härligt, 2 timmar kvar tills klockan ringer.
Efter mycket snurrande lyckades jag äntligen somna. Tyvärr ringde klockan alltför snart. Mådde fortfarande dåligt, men klämde i mig frukost. Sambon var vaken när jag kom ner för att klä på mig. Han gick upp och skjutsade mig till jobbet, han behöver bilen idag. Såg att kommunen äntligen hittat våran gata och de höll på att forsla bort snön denna tidiga morgontimma! Tack o bock för det, nu kan det komma ny snö, för nu kan vi skotta undan den igen, vilket var helvete förrut, eftersom vi inte kunde kasta undan den någonstans!
Nu ska jag se vad jag kan hitta på idag då på jobbet.
Ha en bra fortsättning på er!
Klockan 2 på natten vaknar jag och har sån helvetes kramp i magen. Gick på toaletten för att se om det hjälpte, men icke. Låg och vred och vände på mig och svettades som en tok. Vid 3 kommer sambon ner och blir förvåad när jag hälsade på honom. Han trodde att det var han och hans kompis som väckt mig och bad om ursäkt, men det behövdes inte. Förklarade varför jag var vaken och fortare än kvickt låg han bakom mig i sängen, smekte försiktigt magen och armarna. Vände mig om och han smekte mig i ansiktet. Vi låg och pratade, länge.
Han och kompisen hade sett en dykdokumentär, det lät som en hemsk dokumentär och jag känner att jag nöjer mig med dyk ner på 20 meters djup, inte 300, som i detta fall. Fan vad jag saknar dykningen...hann inte mer än bli klar med certet innan jag fick sluta dyka...
Han somnade väl 40 minuter senare och jag låg klarvaken, varm och ont i magen. Näshelvetet började täppas till, så jag famlade efter nässprayen, hade ner den på golvet och svor tyst...hatar att behöva böja mig ner. Använde mobilen som ficklampa och fick tag i sprayen, konstaterade att klockan var 4 på morgonen, härligt, 2 timmar kvar tills klockan ringer.
Efter mycket snurrande lyckades jag äntligen somna. Tyvärr ringde klockan alltför snart. Mådde fortfarande dåligt, men klämde i mig frukost. Sambon var vaken när jag kom ner för att klä på mig. Han gick upp och skjutsade mig till jobbet, han behöver bilen idag. Såg att kommunen äntligen hittat våran gata och de höll på att forsla bort snön denna tidiga morgontimma! Tack o bock för det, nu kan det komma ny snö, för nu kan vi skotta undan den igen, vilket var helvete förrut, eftersom vi inte kunde kasta undan den någonstans!
Nu ska jag se vad jag kan hitta på idag då på jobbet.
Ha en bra fortsättning på er!
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.