vilken dag som hellst nu... men jag vågar inte föda.

Gud vilken omtumlande period det har varit med operation i sakrum och allt.
Men i helgen var jag hos min mamma och ficknlite nyenergi.
Men nu är jag hemma igen och då tänker jag bara på förlossnibgen.
Jag är absolut inte förberedd på något sätt, min hjärna är somni en förnekande dimma.
Jag har Extrem fobi för att sära på benen.
Och jag känner mig redan helt trasig mellan benen, som sprickor som svider asmycket. (Kanske bara psykiskt) jag vågar inte titta efter hur det ser ut.

Min förlossning kommer att bli traumatosk men jag ska göra mitt bästa för att tänka så positivt som möjligt.
Jag bara önskar att detta är över snart och att bäbisen mår bra och att jag läker fort.