Vidriga förkylning

Jag är inne på min fjärde förkylning under fyra månader, än sålänge är det bara näsan som rinner lite och halsen som gör sjukt ont. Slutar det inte får jag väl uppsöka läkare, otroligt många i min närhet har haft halsfluss och halsböld...

Nu har även sonen blivit dålig. För några dagar sen började snoret rinna, men det var inte mer. I förrgår började även ögonen rinna, gult äckligt klet samlas i ögonvrån, i går kom hostan och febern och intog hans kropp. Nu mår han inte bra min lilla prins.

Han fick en alvedon igår kväll, måste få ner febern, nu var den inte farligt hög, men det kan ju bli värre, dock hoppas jag självklart på det motsatta.

4.20 vaknade han i morse och grät. Jag puffade till sambon i sidan och bad honom lägga om Andreas igen, jag hade hoppats på att det skulle räcka, men så fel jag hade, jag somnade inte om mer denna morgon. Andreas fick ligga mellan oss, han lugnade ner sig, men kunde inte somna. Han snurrade som en propeller. Han låg stilla som längst när han la upp huvudet över mina bröst, men han sov fortfarande inte. Jag kände att han var brännhet och bad sambon ge honom en alvedon.

Sagt och gjort, nässpray var han också tvungen att få och detta slutar i en orättvis brottningsmatch. Pappan får hålla sonen i ett järngrepp och Andreas gör allt han kan för att slippa få upp något i näsan, han slänger med huvudet samtdigt som jag försöker jobba snabbt. Enkelt? Nej! Stressande för oss alla? Ja!

Han lugnar till slut ner sig och somnar oroligt mellan oss, äntligen, jag kanske kan få blunda en halvtimme innan klockan ringer. Glöm det!! Sova får jag göra när jag dör.

Sambon lyfter över Andreas till spjälsängen som står kvar i vårt rum (vi har två sängar) och där sket det sig. Tryggheten Andreas kände mellan oss var borta i dessa jobba tider och han började gråta. Jag kollade på klockan och bestämde mig för att gå upp, ingen idé att ens försöka somna om.

Sambon sa att han var ledsen (för att jag inte fick sova ordentligt), men vad ska man göra? Det är varken hans eller sonens fel att sonen är sjuk och mår riktigt dåligt. Jag hoppas bara detta går över fort.

Jag hörde från övervåningen hur Andreas låg och hostade nere i sängen och grät med jämna mellanrum.

Jag önskar jag kunde förklara för honom vad som händer, berätta att det blir bättre, bara han låter oss badda hans ögon, ge honom alvedon och nässpray. Jag önskar jag kunde förklara! Min lilla, lilla älskade prins! Det kommer bli bra!