Vecka 15
MissE123 · 2014-10-22 · 345 visningar
Då var man inne i vecka 15 och andra trimestern.
Denna veckan började inge vidare. Måndagen var fylld med inlämningsuppgifter som skulle in. På tisdagen åkte jag in till högskolan för att redovisa ett grupp arbete. Gick så där för var så yr så tappa bort mig men min klasskamrat rädda upp det åt mig.
Jag fortsatte känna mig yr medans jag vänta på bussen.
Strax innan bussen kom så kände jag hur jag blev aldeles varm och det svartnade för ögonen. Jag försökte röra på mig men mina ben hängde ej med och sedan svimma jag. Dock en väldigt kort stund. När jag vaknade satte jag mig på golvet och bara andades. Alla som vänta på bussen stirra på mig. Blev förvånad att ingen gjorde nått eller fråga hur det var. Det skulle iaf jag gjort ifall jag hade sett någon svimma.
Bussen kom och jag lyckades precis komma med då jag inte kunde gå så bra för jag var så yr. Bussresan satt jag bara och blundade för allt bara snurrade.
Väl hemma så däcka jag i två timmar och efter det mådde jag lite bättre.
Så jag har lärt mig nu att jag får försöka stressa mindre. Visste jag måste ju få in alla uppgifter men man måste lyssna på kroppen också. Satte nog lite väl hård press på mig inför alla inlämningarna. Orkar inte riktigt att hålla samma tempo nu när jag är gravid.
Så nu håller jag tummarna att resten av den här veckan blir bättre och det blir den nog.
Denna veckan började inge vidare. Måndagen var fylld med inlämningsuppgifter som skulle in. På tisdagen åkte jag in till högskolan för att redovisa ett grupp arbete. Gick så där för var så yr så tappa bort mig men min klasskamrat rädda upp det åt mig.
Jag fortsatte känna mig yr medans jag vänta på bussen.
Strax innan bussen kom så kände jag hur jag blev aldeles varm och det svartnade för ögonen. Jag försökte röra på mig men mina ben hängde ej med och sedan svimma jag. Dock en väldigt kort stund. När jag vaknade satte jag mig på golvet och bara andades. Alla som vänta på bussen stirra på mig. Blev förvånad att ingen gjorde nått eller fråga hur det var. Det skulle iaf jag gjort ifall jag hade sett någon svimma.
Bussen kom och jag lyckades precis komma med då jag inte kunde gå så bra för jag var så yr. Bussresan satt jag bara och blundade för allt bara snurrade.
Väl hemma så däcka jag i två timmar och efter det mådde jag lite bättre.
Så jag har lärt mig nu att jag får försöka stressa mindre. Visste jag måste ju få in alla uppgifter men man måste lyssna på kroppen också. Satte nog lite väl hård press på mig inför alla inlämningarna. Orkar inte riktigt att hålla samma tempo nu när jag är gravid.
Så nu håller jag tummarna att resten av den här veckan blir bättre och det blir den nog.
En dagbok är en personlig berättelse, inte medicinsk rådgivning. Vid frågor om din hälsa eller graviditet – kontakta barnmorska eller ring 1177.