Vattnet gick i natt...

I natt när vi låg i sängen och min sambo precis hade somnat till var det som jag inte kunde hålla tätt. Jag kände hur det blev blött i sängen och rusade upp för att inte göra mer skada än nödvändigt. Hela golvet på vägen till badrummet var blött och min sambo förstod inte vad jag sysslade med. Så snabbt brukar jag aldrig annars stiga upp på natten. Jag har min aning om vad som hänt men är på väg att lägga mig igen när det fortsätter att rinna och först då går det upp för sambon vad som har hänt. Eftersom värkarna ännu inte kommit igång så var det bara att försöka somna om efter samtal med förlossningen men hur lätt är det när man känner hur det läcker mellan benen hela tiden...

Idag åkte vi in på förlossningen för en koll och allt såg bra ut med den lill* och har det inte kommit igång av sig själv så sätter de igång mig på nyårsafton. Jag hoppas för knytets skull att det väljer att vänta med att komma till världen tills år 2010. Oavsett hur så är det välkommet...

Jag är nervös över hur allt kommer att bli med förlossningen, vad det är för individ och hur allt kommer att bli hemma... Jag håller bara tummarna för att allt går väl. Känns som vi inte riktigt är redo för barnet än. Sängen är fortfarande inte färdigbyggd utan den fick vi köra till sambons pappa som får göra det sista som vi nu inte hinner med...

Med blandade känslor och stor förväntan väntar vi nu på vad som komma skall...